07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

Kapitel 35—Samvetsfrihet<br />

De krafter som undergräver de kristna sanningarna, verkar omärkligt i bakgrunden.<br />

Bara ett fåtal bibeltroende inser faran som hotar religionsfriheten. Friheten att tjäna Gud<br />

efter sin övertygelse, som har kostat så många människoliv genom århundradena, kan snabbt<br />

tas ifrån oss.Protestanterna betraktar numera katolicismen med betydligt större välvilja än<br />

tidigare. I de länder där den romerska kyrkan inte har makten <strong>och</strong> där katolikerna intar en<br />

mer försonlig inställning för att vinna inflytande, växer likgiltigheten för de läror som skiljer<br />

de protestantiska kyrkosamfunden från den romerska hierarkin. Det blir allt vanligare att<br />

man anser, att det på väsentliga punkter inte råder några större meningsskiljaktigheter som<br />

man tidigare menade. Om vi därför gjorde några mindre eftergifter, skulle det leda till bättre<br />

relationer med den katolska kyrkan. Det fanns en tid då protestanterna högt uppskattade den<br />

samvetsfrihet som hade kostat dem så mycket. De lärde sina barn att avsky påveväldet. De<br />

menade att det skulle vara otrohet mot Gud att söka samförstånd med Rom. Hur mycket<br />

annorlunda är inte inställningen nu!<br />

Påvedömets försvarare anser att kyrkan har nedsvärtats. Den protestantiska världen<br />

visar en benägenhet att ge dem rätt. Många menar att det är orätt att bedöma den katolska<br />

kyrkan i vår tid efter de avskyvärdheter <strong>och</strong> orimligheter som markerade dess regim under<br />

okunnighetens <strong>och</strong> mörkrets århundraden. De ursäktar dess fruktansvärda grymheter med att<br />

det bara var ett utslag av den tidens barbarism. De påstår att kyrkans anda har förändrats<br />

under inflytandet av vår tids civilisation.<br />

Har de som talar på detta sätt, glömt det krav på ofelbarhet som denna övermodiga<br />

makt har gjort anspråk på under 800 år? Detta påstående har inte bara upprätthållits. Under<br />

1800-talet har man understrukit det ännu kraftigare än någon gång tidigare. Hur skulle den<br />

romerska kyrkan kunna frångå de principer som har bestämt dess uppträdande i gångna<br />

tider, när den själv påstår att kyrkan ”aldrig har tagit fel <strong>och</strong> inte heller kommer den enligt<br />

Bibeln att någonsin ta fel”? (John L. von Mosheim, Institutes of Ecclesiastical History, bok<br />

3, 11:e århundradet, del 2, kap. 2, sekt. 9, not 17.)<br />

Påvekyrkan kommer aldrig att frångå sina anspråk på ofelbarhet. Alla dess förföljelser<br />

mot dem som förkastat kyrkans dogmer, betraktar den som riktiga. Skulle den inte upprepa<br />

samma handlingssätt, om den finge möjlighet till det? Om de hinder som borgerliga<br />

myndigheter nu lägger i vägen, avlägsnades <strong>och</strong> den romerska kyrkan finge tillbaka sin<br />

tidigare makt, skulle dess tyranni <strong>och</strong> förföljelse snabbt återupptas.<br />

Inte bara löst prat<br />

En välkänd författare talar om den påvliga hierarkins inställning till samvetsfriheten<br />

<strong>och</strong> om de faror som särskilt hotar Förenta Staterna på grund av dess framgång:<br />

396

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!