Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
han förgöra.” ”Men överträdarna skola allasammans förgås, de ogudaktigas framtid varder
avskuren.” — Ps. 145: 20; 37: 38. Den gudomliga regeringens makt och myndighet kommer
att insättas för att slå ned upproret. Men alla uttryck för vedergällande rättvisa kommer att
fullständigt överensstämma med Guds väsen. Han är ju en barmhärtig, långmodig och
välvillig Gud.
Gud tvingar inte någon mot hans vilja eller övertygelse. Han tycker inte om en slavisk
lydnad. Han vill att hans skapade väsen skall älska honom, därför att han förtjänar kärlek,
och lyda honom, därför att de har en korrekt uppfattning om hans vishet, rättvisa och
godhet. Och alla som rätt förstår dessa egenskaper älskar honom, därför att de beundrar och
känner sig tilltalade av hans väsens egenskaper.
De vänlighetens, barmhärtighetens och kärlekens principer som vår Frälsare
undervisade om och gav exempel på, är en framställning av Guds vilja och egenskaper.
Kristus förklarade att han undervisade om det som han fått från sin Fader. Den gudomliga
regeringens principer står i fullkomlig överensstämmelse med Frälsarens bud: ”Älsken edra
ovänner.” Gud visar sin rättfärdighet mot de ogudaktiga för universums bästa och även för
deras bästa som drabbas av hans dom. Han skulle göra dem lyckliga, om det kunde ske i
överensstämmelse med hans rikes lagar och hans väsens rättfärdighet. Han omger dem med
bevis på sin kärlek, undervisar dem om sina lagar och erbjuder dem barmhärtighet. Men de
föraktar hans godhet, bryter hans lag och förkastar hans nåd. Samtidigt som de hela tiden tar
emot hans gåvor, vanärar de givaren. De hatar Gud därför att de vet att han hatar deras synd.
Gud har länge haft tålamod med deras förvändhet, men den avgörande tidpunkten kommer
ändå till sist, då deras öde avgörs. Kommer han då att kedja dessa rebeller vid sin sida?
Kommer han att tvinga dem att göra hans vilja?
Vad slags glädje?
De som har valt Satan som sin ledare och som låtit sig kontrolleras av hans kraft är
inte beredda att träda fram i Guds närvaro. Stolthet, bedrägeri, tygellöshet, grymhet har
blivit en del av deras karaktär. Kan de få komma in i himmelen för att under alla evigheter
umgås med dem som de föraktat och hatat på jorden? Sanningen kommer aldrig att bli
godtagbar för en lögnare. Ödmjukheten kommer aldrig att tillfredsställa egoism och stolthet.
Den omoraliske kan aldrig tillägna sig renhet. Osjälvisk kärlek tilltalar inte den som är
självisk. Vilket slags glädje skulle himmelen kunna erbjuda dessa som bara är upptagna av
materiella och själviska intressen?
Kan de som har levt ett liv i uppror mot Gud, plötsligt överföras till himmelen och
uppleva det upphöjda, heliga, fullkomliga tillstånd som råder där? Där är alla uppfyllda av
kärlek, varje ansikte strålar av glädje, hänryckande musik i melodiska sånger ljuder till Guds
och Lammets ära. Strömmar av ljus väller utan uppehåll ut över de återlösta från honom
381