Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
Här avslöjas hur högt vi kan nå när vi tror på vår himmelske Faders löften och när vi
uppfyller hans krav. Genom Kristi förtjänst har vi tillgång till Allmaktens tron. ”Han som
icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat
än också skänka oss allt med honom?” — Rom. 8: 32. Fadern gav sin Ande utan
begränsning till sin Son. Vi kan också få del av dess fullhet. Jesus säger: ”Om nu I som ären
onda förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske
Fadern giva helig Ande åt dem som bedja honom!” — Luk. 11: 13. ”Ja, om I bedjen om
något i mitt namn, så skall jag göra det.” ”Bedjen, och I skolen få, för att eder glädje skall
bliva fullkomlig.” — Joh. 14: 14; 16: 24.
Samtidigt som en kristen lever i ödmjukhet bör han ändå inte präglas av sorg och
självförakt. Det är varje människas förmån att leva så, att Gud kan ta emot henne och
välsigna henne. Det är inte vår himmelske Faders vilja att vi alltid skall leva under
fördömelse och mörker. Det är inte något bevis på sann ödmjukhet att alltid gå med nedböjt
huvud och sinnet fullt av tankar på oss själva. Vi kan gå till Jesus och bli renade och stå
inför lagen utan skam och samvetsförebråelser. ”Så finnes nu ingen fördömelse för dem som
äro i Kristus Jesus.” — Rom. 8:1.
Genom Jesus blir Adams fallna efterkommande ”Guds barn”. ”Han som helgar och de
som bliva helgade hava nämligen alla en och samme Fader. Fördenskull blyges han icke för
att kalla dem bröder.” — Hebr. 2: 11. En kristens liv bör vara ett liv i tro, i seger, i glädje i
Gud. ”Ty allt som är fött av Gud, det övervinner världen; och detta är den seger, som har
övervunnit världen: vår tro.” — 1 Joh. 5: 4. Med rätta sade Guds tjänare Nehemja: ”Fröjd i
Herren är eder starkhet.” — Neh. 8: 10. Och Paulus skriver: ”Glädjen eder i Herren alltid.
Åter vill jag säga: Glädjen eder.” ”Varen alltid glada. Bedjen oavlåtligen. Tacken Gud i alla
livets förhållanden. Ty att I så gören är Guds vilja i Kristus Jesus.” — Fil. 4: 4; 1 Tess. 5:
16-18.
Sådana frukter skall visa sig som resultat av biblisk omvändelse och helgelse. Att
dessa frukter så sällan kommer i dagen beror på, att de två stora rättfärdighetsprinciperna,
som framhålls i Guds lag, betraktas med så stor likgiltighet inom kristenheten. Detta är
orsaken till att vi får se så litet av det djupgående, bestående Andens verk som var
framträdande i gångna tiders väckelser.
Genom begrundan blir vi förnyade. När de heliga buden, där Gud har uppenbarat sitt
väsens fullkomlighet och sin helighet för människorna, försummas och människors tankar
leds över till mänskliga dogmer och teorier, är det inte underligt att resultatet har blivit ett
försvagande av den levande gudstron inom den kristna församlingen. Herren säger: ”Mig
hava de övergivit, en källa med friskt vatten, och de hava gjort sig brunnar, usla brunnar,
som icke hålla vatten.” — Jer. 2: 13.
336