Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
Tusentals fängslades och dödades, men andra trädde fram och fyllde deras platser. De
som blev martyrer för sin tro, var nu trygga i Kristus och betraktades av honom som
segervinnare. De hade kämpat den goda kampen. De skulle få härlighetens krona vid Kristi
återkomst. De lidanden som de fick utstå, förde de kristna närmare varandra och närmare
Frälsaren. Genom sitt exemplariska liv och sitt vittnesmål, då de dog för honom, vittnade de
ständigt för sanningen. Där man minst väntade det, lämnade Satans undersåtar hans tjänst
och ställde sig under Kristi fana.
Satan uttänkte därför en mer effektiv plan mot Guds regering: att resa sin fana i själva
den kristna församlingen. Om Kristi efterföljare kunde förledas till att misshaga Gud, skulle
deras styrka, trygghet och fasthet svikta och de skulle bli ett lättare byte för honom.
Falska läror, vidskepliga riter
Den store bedragaren sökte genom list uppnå det som han inte kunnat åstadkomma
genom makt. Förföljelsen upphörde. I dess ställe inträdde ett fredligt tillstånd med materiell
välgång och världsligt anseende. Avgudadyrkarna övertalades att godta en del av den kristna
tron, medan de förkastade viktiga trosläror. De gav sig ut för att ha godtagit Jesus som Guds
Son och att tro på hans död och uppståndelse. Men de hade inte någon överbevisning om
synd och kände inte något behov av omvändelse eller sinnesändring. De gjorde vissa
medgivanden och föreslog att de kristna skulle göra detsamma, så att de alla kunde samlas
kring tron på Kristus.
Här stod församlingen i en fruktansvärd fara. Fängelse, tortyr, eld och svärd var
välsignelser i jämförelse med dessa förhållanden. En del av de kristna stod fasta och ville
inte gå med på någon kompromiss. Andra var benägna att ge efter i vissa avseenden ifråga
om sin tro, för att kunna sluta sig till dem som hade tagit emot en del av den kristna tron. De
hävdade nämligen, att detta kanske kunde bli ett medel till en fullständig omvändelse för
dessa andra. Det blev en orons tid för de trofasta kristna. Fienden hade klätt sig i
kristendomens kappa. Han listade sig in i församlingen för att föröda de kristnas tro och föra
deras sinnen bort från sanningen.
Till sist gick flertalet med på att sänka kraven. En förening mellan kristendom och
hedendom kom till stånd. Men även om avgudadyrkarna bekände sig vara omvända och slöt
sig till församlingen höll de fast vid sitt avguderi. De förändrade bara föremålet för
sin avgudadyrkan genom att tillbedja bilder av Jesus, ja, till och med av Maria och
”helgonen”. Avgudatillbedjandets orena surdeg infördes i församlingen och fortsatte sitt
ödeläggelseverk. Falska läror, vidskepliga riter och hedniska ceremonier införlivades med
den kristna tron och gudstjänsten. När Kristi efterföljare förenade sig med avgudadyrkarna,
blev den kristna tron fördärvad och församlingen förlorade sin renhet och kraft. Ändå fanns
23