Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
och de ogudaktiga försvinner in i något slags halvskugga. Nitiska människor på båda sidor
arbetar för att få bort all skillnad i deras livssätt och nöjen.” ”Religionens popularitet har en
tendens att i stor utsträckning öka antalet av dem som försäkrar sig om dess fördelar utan att
ärligt ta del i dess plikter.”
Howard Crosby säger: ”Det är sorgligt att se att Kristi för samling i så föga
utsträckning uppfyller Herrens önskan. Liksom forntidens judar tillät att deras sinnen fördes
bort från Gud genom förtroligt umgänge med avgudadyrkare. . . så gör Jesu församling i vår
tid avkall på de gudomliga principerna, genom att stå i ett otillbörligt förhållande till en
icke-kristen värld. Samtidigt som den följer en gudlös världs tilltalande men farliga seder,
använder den argument och kommer till slutsatser som står helt främmande för Guds ord
och som direkt motarbetar all andlig tillväxt.” — The Healthy Christian: An Appeal to the
Church, sid. 141, 142.
I denna ström av världslighet och njutningslystnad har självförnekelse och uppoffring
för Kristi skull nästan helt försvunnit. ”Några av de människor som nu är ivrigt sysselsatta i
våra församlingar, blev som barn uppfostrade till att offra för och kunna ge eller utföra
något för Kristus.” Men ”om man vill samla pengar, . . . bör ingen tala om att ge. Nej, håll
hellre en basar, en utställning, ge en teaterföreställning, en fingerad rättegång, sälj någonting
som går att äta — vad som helst som roar folk”.
Guvernör Washburn i Wisconsin sade i sitt nyårsbudskap den 9 januari 1873: ”Det
tycks vara nödvändigt med lagstiftning för att komma tillrätta med hasardspelet. Spelhålor
finns överallt. Till och med kyrkorna går då och då — oavsiktligt — Djävulens ärenden.
Kyrkobasarer, festliga tillställningar med belöningar, tärningsspel, vinstpaket etc.
arrangeras, ibland i religiösa och välgörande syften, men ofta med lägre mål för ögonen.
Detta är endast åtgärder för att skaffa pengar utan att ge full valuta för dem. Det finns väl
inte någonting annat som i så hög grad ödelägger moralen och berusar sinnet, och då
framförallt hos de unga, som att skaffa sig pengar och värdesaker utan arbete. När
aktningsvärda borgare låter engagera sig och lugnar sitt samvete med tanken att pengarna
skall gå till ett gott ändamål, är det inte så underligt att våra unga ofta får vanor som skapas
av hasardspelets spänning.”
En anda av likformighet med världen tränger in i församlingarna i hela kristenheten.
Robert Atkins framställer en mörk bild av det andliga förfall som härskar i England i en
predikan som han höll i London. ”Antalet av de rättfärdiga sjunker på jorden. Ingen frågar
efter det. De kristna i varje församling i vår tid älskar världen, söker att efterlikna världen,
älskar bekvämlighet och jagar efter ära. De har kallats att lida med Kristus men de viker
undan för allt hån. . . Avfall, avfall, avfall!, är skrivet över ingången till kyrkorna. Och om
271