07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

— Journal of the Rev. Joseph Wolff, sid. 378, 379. ”Herren skall åter se ned på jorden <strong>och</strong><br />

säga: ’Se, det är mycket gott’.” Samma källa, sid. 294.<br />

Förseglingen bruten<br />

Wolff trodde att Herrens ankomst var nära. Han tolkade de profetiska tidsperioderna så<br />

att världens slut skulle komma bara några få år efter den tid som Miller hade fastställt. Till<br />

dem som enligt Bibelns ord hävdade: ”Om den dagen <strong>och</strong> den stunden vet ingen något” <strong>och</strong><br />

som sade att människorna inte kan veta något om närheten av Kristi återkomst, svarade<br />

Wolff: ”Säger Herren att vi aldrig skall få veta något om den dagen eller den stunden? Ger<br />

han oss inte tidens tecken, för att vi skall veta när hans ankomst är nära, på samma sätt som<br />

vi vet att sommaren närmar sig när bladen på fikonträden slår ut? Skall vi aldrig få veta<br />

något om tiden? Han uppmanar oss ju att inte bara läsa profeten Daniel utan också att förstå<br />

vad han säger. Och det är just Daniel som säger att orden är gömda under insegel intill<br />

tidens ände (som också var fallet då han levde). Då skall många forska<br />

ivrigt. Kunskapen (om ändens tid) skall tillväxa. (Dan. 12: 4.) Dessutom är det inte vår<br />

Herres avsikt med detta att vi skall vara helt okunniga om när tiden närmar sig utan att<br />

ingen kan veta den exakta dagen <strong>och</strong> stunden. Han säger att vi kan veta så mycket om tidens<br />

tecken att det kommer oss att bereda oss för hans ankomst, liksom då Noa byggde arken.”<br />

— Wolff, Researches and Missionary Labors, sid. 404, 405.<br />

Om det populära sättet att tolka eller snarare misstolka Bibeln skriver Wolff: ”De<br />

flesta kristna församlingar har vänt sig bort ifrån Bibelns tydliga undervisning <strong>och</strong> till<br />

buddisternas overkliga system. De tror nämligen att människornas framtida lycka består i att<br />

fara omkring i luften. När de läser ordet judar så skall det betyda hedningar <strong>och</strong> när de<br />

läser Jerusalem så betyder det för dem församlingen<strong>och</strong> när det står jorden så betyder<br />

det himmelen <strong>och</strong> Herrens återkomst skall betyda missionssällskapens framgång.” —<br />

Journal of the Rev. Joseph Wolff, sid. 96.<br />

Under de tjugofyra åren från 1821 till 1845 reste Wolff vida omkring. Han besökte<br />

Egypten <strong>och</strong> Etiopien. I Asien reste han genom Palestina, Syrien, Persien, Bokhara <strong>och</strong><br />

Indien. Han var också i USA. På sin resa dit predikade han på S:t Helena. Han kom till New<br />

York i augusti 1837. Efter det att han hade talat där, predikade han i Philadelphia <strong>och</strong><br />

Baltimore <strong>och</strong> reste sedan till Washington. Om det besöket säger han: ”Enligt expresident<br />

John Quincy Adams’ förslag i kongressen blev det enhälligt beslutat att jag skulle hålla<br />

föredrag i kongressens mötessal. Detta höll jag en lördag. Mötet blev ärat av att alla<br />

medlemmar av kongressen var närvarande tillsammans med biskopen av Virginia, prästerna<br />

i Washington <strong>och</strong> stadens borgare. Samma ära visades mig av regeringen i New Jersey <strong>och</strong><br />

Pennsylvania. I deras närvaro höll jag föredrag om mina studier i Asien <strong>och</strong> dessutom om<br />

253

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!