Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
enligt ängelns uttalande. Tiden då helgedomen skulle renas, något som man menade skulle
äga rum vid Kristi andra ankomst, var alltså klart fastställd.
Miller och hans medarbetare ansåg först att de 2.300 dagarna skulle sluta på våren
1844. Profetian pekar emellertid fram till höstensamma år.* (Se ”Tillägg”.) Detta
missförstånd medförde besvikelse och förvirring för dem som hade fastställt den första
tidpunkten som tiden för Herrens återkomst. Men detta försvagar på intet sätt argumentet för
att de 2.300 dagarna slutar år 1844 eller att den stora händelse som innebar att helgedomen
skulle komma till sin rätt, skulle inträffa då. * Hade kung Artaxerxes gett befallningen på
våren, i sitt ”sjunde regeringsår”, skulle de 2.300 åren nått sitt slut 1843 e. Kr., eftersom det
judiska nyåret inföll i sept/okt. Men befallningen gavs på hösten, efter nyåret, och därför
sträcker sig tidsprofetian till hösten 1844 e. Kr.
Då Miller började studera Bibeln som han hade gjort, för att bevisa att den var en
uppenbarelse ifrån Gud, hade han inte den avlägsnaste tanke på att han skulle komma till ett
sådant resultat. Han kunde knappt själv tro på resultatet av sina undersökningar. Men de
bibliska bevisen var alltför klara och kraftiga för att kunna avvisas.
Han hade ägnat två år åt studiet av Bibeln, då han år 1818 kom fram till övertygelsen
om att Kristus om 25 år skulle uppenbara sig för att befria sitt folk. ”Jag behöver inte tala”,
säger Miller, ”om den glädje som fyllde mitt hjärta vid tanken på denna härliga
framtidsutsikt eller om min själs starka längtan efter att få del i de återlöstas glädje. Nu blev
Bibeln en ny bok för mig. Den blev verkligen en intellektuell njutning. Allt som var mörkt,
mystiskt och dunkelt för mig i dess undervisning, försvann från mitt sinne, på grund av det
klara ljus som nu lyste ut från Bibelns heliga sidor. Och hur klar och härlig tycktes inte
sanningen vara! Alla de motsägelser och orimligheter som jag tidigare hade funnit i Bibeln,
hade försvunnit. Även om det alltjämt fanns många delar av Bibeln som jag inte förstod helt
och hållet, hade ändå mycket ljus lyst ut ifrån den för att upplysa mitt förmörkade sinne. Jag
kände en tillfredsställelse av att studera Bibeln som jag aldrig tidigare hade trott, att jag
skulle kunna få av att studera dess undervisning.” — Bliss, sid. 76, 77.
Ytterligare fem års forskning
”Med den allvarliga övertygelsen att så betydelsefulla händelser enligt Bibelns
förutsägelser skulle gå i uppfyllelse om så kort tid, trängde frågan med stor kraft in i mitt
sinne: Vad var det min plikt att göra för världen, med tanke på de bevis som hade påverkat
mitt eget sinne?” — Samma källa, sid. 81. Han kunde inte annat än känna att det var hans
plikt att till andra förmedla det ljus han själv hade tagit emot. Han väntade sig att de ickekristna
skulle göra motstånd. Han var dock övertygad om att alla kristna skulle glädja sig i
hoppet om, att de snart skulle möta sin Frälsare, som de bekände sig älska. Det enda han
fruktade var att många, i sin stora glädje över den härliga frälsning som de snart skulle få
233