07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

Gud <strong>och</strong> hans heliga änglar ha det löftet av er, att ni inte följer mig längre än jag har följt<br />

Kristus. Om Gud genom något annat av sina redskap skulle uppenbara någonting för er, så<br />

var lika villiga att ta emot det som ni har varit att ta emot den sanning, som jag har<br />

förkunnat. Jag är nämligen helt övertygad om att Herren har mer sanning <strong>och</strong> större ljus,<br />

som han en gång skall låta lysa fram ur sitt heliga Ord.” — Martyn, band 5, sid. 70.<br />

”Jag kan inte nog beklaga tillståndet inom de av Reformationens församlingar som har<br />

kommit till en viss punkt i religionen men inte vill gå längre än Reformationens ledare gick.<br />

Man kan inte få lutheranerna att gå längre än till det som Luther fann. Ni ser att<br />

kalvinisterna sitter fast där den store mannen lämnade dem, trots att han inte såg allting. Det<br />

är ett sorgligt tillstånd som vi i hög grad beklagar. Även om dessa män var brinnande <strong>och</strong><br />

lysande ljus på sin tid, kunde de ändå inte tränga in i allt Guds råd. Om de levde nu skulle de<br />

vara lika villiga att ta emot större ljus som de var att ta emot det ljus de först fick.” — D.<br />

Neal, History of the Puritans, band 1, sid. 269.<br />

”Tänk på ert församlingslöfte, i vilket ni har lovat att vandra på de Herrens vägar som<br />

han har uppenbarat eller kommer att uppenbara för er. Tänk på ert löfte <strong>och</strong> ert förbund med<br />

Gud <strong>och</strong> med varandra, att ni skall ta emot allt det ljus <strong>och</strong> all den sanning som skall<br />

uppenbaras för er från hans helga Ord. Men samtidigt förmanar jag er att vara försiktiga<br />

med det som ni tror vara sanning. Undersök det! Överväg det! Jämför det med andra<br />

bibeltexter i sanningens bok innan ni godkänner det. Det är nämligen inte möjligt att en<br />

fullkomlig kunskap på en gång skall bryta fram i den kristna världen, som så nyss har<br />

kommit ut ur ett så tjockt, antikristligt mörker.” — Martyn, band 5, sid. 70, 71.<br />

Önskan om samvetsfrihet gav nybyggarna mod att trotsa farorna på den långa sjöresan<br />

<strong>och</strong> att hålla ut under alla de motgångar <strong>och</strong> faror som mötte dem i ett obebott land. Med<br />

Guds välsignelse skulle de grundlägga en mäktig nation på Amerikas kuster. Men hur ärliga<br />

<strong>och</strong> gudfruktiga dessa nybyggare än var, så förstod de ändå ännu inte religionsfrihetens<br />

sanna principer. Den frihet de offrade så mycket för att tillförsäkra sig, var de inte så villiga<br />

att tillämpa på andra. ”Mycket få, även av de frommaste <strong>och</strong> mest djuptänkande männen på<br />

1600-talet, förstod helt den stora princip som är grunden i Nya testamentets lära, nämligen<br />

att Gud är den ende domaren över människors tro.” — Martyn, band 5, s. 297. Läran att Gud<br />

skulle ha gett kyrkan rätt att härska över människors samvete <strong>och</strong> att avgöra vad som är<br />

kätteri <strong>och</strong> att bestraffa det, är en av de påvliga villfarelser som har de djupaste rötterna.<br />

Samtidigt som reformatorerna förkastade den katolska trosläran, kunde de inte helt frigöra<br />

sig själva från att drivas av samma intoleranta anda. Det tjocka mörker som påvemakten<br />

under sin långa dominans hade insvept hela kristenheten i, hade ännu inte helt avlägsnats.<br />

En av de ledande förkunnarna i kolonin vid Massachusettsbukten sade: ”Det var<br />

fördragsamhet som gjorde att världen blev antikristig. Det har aldrig skadat kyrkan att den<br />

straffat kättare.” — Martyn, band 5, sid. 335. Kolonisterna godkände regeln om att inga<br />

205

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!