07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

Kapitel 17—Över Havet mot Friheten<br />

Många kristna förföljdes för att de inte vill tjäna Gud efter sitt lands traditioner. De<br />

måste fly <strong>och</strong> lämna hem, släkt <strong>och</strong> vänner. Åtskilliga utvandrade till Amerika, där de fritt<br />

kunde tillbe Gud. Det blev det första land i världen, som lagstiftade om religionsfrihet, <strong>och</strong><br />

skilde kyrka <strong>och</strong> stat. På Rhode Island grundade Roger Williams den första stat, vars civila<br />

förvaltning baserades på absolut samvetsfrihet. Detta blev hörnstenen i den amerikanska<br />

republiken.De engelska reformatorerna förkastade den romersk-katolska läran men behöll<br />

många av ceremonierna. Även om den engelska kyrkan inte erkände Roms myndighet <strong>och</strong><br />

tro, upptog den ändå inte så få av den katolska kyrkans seder <strong>och</strong> former i sin gudstjänst. De<br />

ansåg att detta inte var någon samvetsfråga. De hade inte påbjudits i Bibeln <strong>och</strong> var således<br />

inte nödvändiga. Inte heller var de förbjudna <strong>och</strong> därför inte onda i sig själva. När man höll<br />

fast vid dessa ceremonier ansåg man att den klyfta som skilde de reformerade<br />

kyrkosamfunden från Rom, blev mindre <strong>och</strong> att katolikerna lättare skulle kunna ta emot den<br />

protestantiska läran.<br />

För de konservativa <strong>och</strong> de som dagtingade tycktes dessa argument vara avgörande.<br />

Men det fanns andra som såg annorlunda på problemen. Att dessa seder ”bidrog till att slå<br />

en bro över klyftan mellan Rom <strong>och</strong> Reformationen” (Martyn, band 5, sid. 22) var i deras<br />

ögon ett avgörande argument mot att behålla dem. De såg på dem som en symbol på det<br />

slaveri som de befriats ifrån <strong>och</strong> till vilket de inte hade någon lust att återvända. De menade<br />

att Gud i sitt Ord hade fastställt de regler som gudstjänsten skulle följa <strong>och</strong> att människor<br />

inte hade rätt att dra något ifrån dem eller lägga till något. Början till det stora avfallet<br />

bestod i att människor försökte ersätta Guds auktoritet med kyrkans. Den romerska kyrkan<br />

hade börjat med att föreskriva något som Gud inte hade förbjudit. Den slutade med att<br />

förbjuda det som Gud uttryckligen hade föreskrivit.<br />

Många önskade uppriktigt återvända till den renhet <strong>och</strong> enkelhet som utmärkte den<br />

första församlingen. De betraktade många av den engelska kyrkans seder som<br />

minnesmärken över avguderiet <strong>och</strong> kunde inte för sitt samvetes skull följa dessa. Men<br />

kyrkan stöddes av världsliga myndigheter <strong>och</strong> tillät inte att någon avvek ifrån ceremonierna.<br />

Lagen krävde att människor skulle ta del i statskyrkans gudstjänster. Det blev förbjudet att<br />

hålla privata gudstjänster med hot om straff med fängelse, landsförvisning <strong>och</strong> död.<br />

I början av 1600-talet förklarade den monark som just hade uppstigit på Englands tron,<br />

att han hade beslutat att tvinga puritanerna ”till att underordna sig. I annat fall. . . skulle han<br />

förfölja dem till dess att de lämnade landet eller något värre skulle drabba dem”. — George<br />

Bancroft: History of the United States of America, del 1, kap. 12, par. 6. De blev jagade,<br />

förföljda <strong>och</strong> fängslade. Då de inte såg något hopp om bättre dagar i framtiden, blev många<br />

av dem som ville tjäna Gud i överensstämmelse med sitt eget samvete, övertygade om att<br />

203

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!