Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
befallning skulle släppa Israel? Jag vet icke av Herren och vill ej heller släppa Israel.” — 2
Mos. 5: 2. Detta är ateism. Det land som representeras av Egypten skulle uttala ett liknande
förnekande av den levande Gudens anspråk och skulle visa en liknande anda av otro och
trots. ”Den stora staden” blir ”andligen talat” också jämförd med Sodom. Sodoms
överträdelser av Guds lag tog sig särskilt uttryck i omoral. Denna synd skulle också på ett
framträdande sätt känneteckna den nation som skulle uppfylla detaljerna i denna bibeltext.
Faraos ateism och Sodoms förfall
Strax före år 1798 skulle alltså, enligt profetens ord, en eller annan makt av sataniskt
ursprung uppstå för att föra krig mot Bibeln. Och i det land där Guds två vittnen hade tystats
skulle Faraos ateism och Sodoms tygellöshet uppenbaras.
Denna profetia har fått den mest exakta och mest slående uppfyllelsen i det franska
folkets historia. Under den franska revolutionen 1793 ”hörde världen för första gången en
församling av män, som hade fötts och uppfostrats inom civilisationen och som hade
tillägnat sig rätten att styra en av Europas främsta nationer, med en röst förneka den mest
upphöjda sanning som människor fått del av och enstämmigt förkasta tron på och tillbedjan
av en gudom”. — Sir Walter Scott, Life of Napoleon, band 1, kap. 17. ”Frankrike är det
enda land i världen som i sin autentiska historia berättar om, att det som en nation lyfte sin
hand i öppet uppror mot världsalltets Skapare. Det finns tillräckligt av ateister och fritänkare
både i England, Tyskland och Spanien. Men Frankrike intar en särställning i världshistorien.
Det är det enda land som genom en förklaring från sin laggivande församling har klargjort
att det inte finns någon Gud, och där hela befolkningen i huvudstaden och ett stort antal
utanför den, kvinnor såväl som män, dansade och sjöng av glädje, då de tog emot
tillkännagivandet.” — Blackwood’s Magazine, Nov. 1870.
Frankrike hade också de drag som kännetecknade Sodom. Under revolutionstiden fick
människor bevittna ett moraliskt fördärv liknande det som medförde Sodoms och Gomorras
undergång. Och historikerna nämner samtidigt den franska nationens ateism och den
tygellöshet som framställs i profetian: ”Nära anknuten till dessa lagar som berörde
religionen var den som reducerade äktenskapet, den heligaste förening som människor kan
ingå och som genom sin fasthet bidrar till att starkt hålla samman samhället, till bara ett
slags borgerligt kontrakt av tillfällig natur, som två personer kunde ingå och upplösa efter
behag. . . Om djävlar i människogestalt hade föresatt sig att finna det snabbaste sättet att
effektivt tillintetgöra allt som är värt att högakta, som är tilltalande eller bestående i
familjelivet och samtidigt garantera att det onda, som det var deras avsikt att åstadkomma,
189