07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

någon del av det heliga som har anförtrotts honom? Nej. Han kan inte göra avkall på något,<br />

inte mildra något. Han är tvungen att säga till alla människor: ’Jag kan inte sänka Bibeln ner<br />

till era anspråk. Ni måste antingen själva leva upp till den eller också gå evigt förlorade.’<br />

Här har vi den verkliga orsaken till den populära anklagelsen mot ’människors brist på<br />

medkänsla’. Brist på medkänsla, vad är det? I vilket avseende? Ger de inte mat till dem som<br />

svälter <strong>och</strong> kläder till dem som är nakna? ’Nej det är inte detta det rör sig om. De kommer<br />

inte att ha varit försumliga i det avseendet. Men de är så kärlekslösa i sina domar. De anser<br />

att inga andra kan bli frälsta än de som följer dem’.” — John Wesley, Works, band 3 sid.<br />

152, 153<br />

Den andliga tillbakagång som hade varit så markant i England strax före Wesleys tid<br />

var i stor utsträckning resultatet av en antinomistisk dvs. lagfientlig lära. Många hävdade att<br />

Kristus hade upphävt morallagen <strong>och</strong> att de kristna därför inte hade några som helst<br />

förpliktelser att hålla den. Den troende var frigjord från ”goda gärningars träldom”. Andra<br />

som visserligen medgav att lagen hade evig giltighet, menade ändå att det var onödigt för<br />

predikanter att förmana människor att vara lydiga mot dess befallningar. De som Gud hade<br />

utvalt till salighet skulle ju ändå ”genom Guds nåds oemotståndliga påverkan komma att<br />

öva fromhet <strong>och</strong> dygd”. De däremot som hade dömts till evig förkastelse ”hade inte någon<br />

kraft att lyda den gudomliga lagen”.<br />

Tidig situationsetik<br />

Andra som också ansåg att ”de utvalda inte kan avfalla från nåden <strong>och</strong> inte heller gå<br />

miste om Guds välbehag” kom fram till den ännu mer fruktansvärda slutsatsen, att ”de onda<br />

gärningar som de utvalda begår i själva verket inte är syndiga. Därför behöver dessa inte<br />

heller uppfattas som bevis på att de överträder Guds lag. Inte heller behöver de bekänna sina<br />

synder eller avstå ifrån dem genom omvändelse”. — McClintock and Strong: Cyclopedia,<br />

art. ”Antinomians”. De hävdar att även en av de skamligaste synderna ”som allmänt anses<br />

vara en fruktansvärd överträdelse av den gudomliga lagen, inte är synd i Guds ögon” när<br />

den begås av en av de utvalda. ”Detta är nämligen en av de väsentligaste <strong>och</strong> mest säregna<br />

egenskaperna hos de utvalda, att de inte kan göra någonting som är misshagligt för Gud eller<br />

är förbjudet i lagen.”<br />

Dessa orimliga läror är i huvudsak desamma som alltjämt hävdas av framstående lärda<br />

<strong>och</strong> teologer — att det inte finns någon oföränderlig gudomlig lag som är en norm för vad<br />

som är rätt. Moralens normer utformas av samhället. De har ständigt varit underkastade<br />

förändringar. Alla dessa påståenden har sitt ursprung hos samma mästerliga ande — honom<br />

som t.o.m. bland himmelens syndfria invånare började sitt försök att bryta ned Guds lags<br />

rättfärdiga restriktioner.<br />

182

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!