07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

vägen över drabbades de av våldsamma stormar. Då John Wesley stod ansikte mot ansikte<br />

med döden kände han inte någon förvissning om frid med Gud. De mähriska bröderna<br />

däremot gav tillkänna en sådan ro <strong>och</strong> tillit som stod helt främmande för honom.<br />

De mähriska bröderna<br />

”Jag hade för länge sedan”, säger han, ”lagt märke till deras allvarliga beteende. Sin<br />

ödmjukhet hade de hela tiden visat genom att utföra sådant arbete för passagerarna som<br />

ingen av de engelska passagerarna ville ta på sig. Och för detta ville de inte ha någon som<br />

helst betalning. De sade att det var nyttigt för deras stolta hjärtan <strong>och</strong> att deras kärleksfulle<br />

Frälsare hade gjort mer för dem. Och varje dag hade gett dem tillfälle att visa ett saktmod<br />

som inga förolämpningar kunde rubba. Om de blev knuffade, slagna eller misshandlade,<br />

reste de sig igen <strong>och</strong> gick sin väg, men de klagade aldrig. Nu fanns det tillfälle att se om de<br />

var befriade från fruktan såväl som från stolthet, vrede <strong>och</strong> hämndlystnad. Mitt under<br />

psalmsången med vilken de började sin gudstjänst bröt sjön in över däcket, rev storseglet i<br />

stycken, vräkte över fartyget <strong>och</strong> störtade in mellan däcken som om det stora djupet redan<br />

hade uppslukat oss. Ett fruktansvärt skrik hördes bland de engelska passagerarna. Tyskarna<br />

sjöng lugnt vidare. Jag frågade en av dem efteråt: ’Var ni inte rädd?’ Han svarade: ’Nej Gud<br />

vare tack.’ Jag frågade: ’Men var inte kvinnorna <strong>och</strong> barnen rädda?’ Han svarade vänligt:<br />

’Nej, våra kvinnor <strong>och</strong> barn är inte rädda för att dö’.” — Whitehead, Life of the Reverend<br />

John Wesley, sid. 10.<br />

Då de kom till Savannah, vistades Wesley en tid hos de mähriska bröderna. Han fick<br />

ett djupt intryck av deras kristna liv. Om en av deras gudstjänster, som var en stående<br />

motsats till det döda formväsendet i den engelska kyrkan, skrev han: ”Den stora<br />

rättframheten såväl som högtidligheten i alltsammans kom mig nästan att glömma de 1.700<br />

år som låg emellan, <strong>och</strong> jag föreställde mig att jag befann mig i en av dessa församlingar där<br />

staten <strong>och</strong> formerna inte fanns, <strong>och</strong> där tältmakaren Paulus eller fiskaren Petrus ledde mötet<br />

som präglades av ande <strong>och</strong> kraft.” — Samma källa, sid. 11, 12.<br />

Efter det att Wesley hade kommit tillbaka till England undervisades han av en mährisk<br />

predikant. Han började klarare förstå den bibliska tron. Han övertygades om att han måste<br />

göra avkall på varje förtroende för sina egna gärningar som ett medel till frälsning <strong>och</strong> att<br />

han helt måste förlita sig på ”Guds lamm som borttager världens synd”. Vid ett möte i<br />

mähriska sällskapet i London lästes ett uttalande av Luther om den förändring som Guds<br />

Ande åstadkommer i den troendes sinne. Under det att Wesley lyssnade till denna skildring,<br />

tändes tron i hans själ. ”Jag kände mitt sinne värmas på ett egendomligt sätt”, säger han,<br />

”<strong>och</strong> jag fann att jag verkligen litade på Kristus, på Kristus allena, för att bli frälst. Jag fick<br />

en förvissning om att han hade tagit på sig mina synder, ja, också mina <strong>och</strong> frälst mig från<br />

syndens <strong>och</strong> dödens lag.” — Samma källa, sid. 52.<br />

178

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!