07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

att de bankade på ytterdörren. Nu fanns ingen tid att förlora. Några av hans vänner uppehöll<br />

soldaterna vid dörren, medan andra hjälpte reformatorn att klättra ut genom ett fönster. Han<br />

skyndade sig till utkanten av staden. Här sökte han sin tillflykt till en hydda, där det bodde<br />

en arbetare som var vänligt stämd mot Reformationen. Han fick värdens kläder på sig, tog<br />

en hacka över axeln <strong>och</strong> vandrade vidare. Han reste söderut <strong>och</strong> fann åter tillflykt i<br />

Margaretas landområde. (Se D’Aubigné, History of the Reformation in Europe in the Time<br />

of Calvin, band 2, kap. 30.)<br />

Här stannade han några månader under beskydd av mäktiga vänner <strong>och</strong> fortsatte att<br />

studera. I sitt hjärta hade han emellertid bestämt sig för att Frankrike skulle få höra<br />

evangelium. Han kunde inte längre vara overksam. Så snart stormen hade lagt sig något,<br />

sökte han en ny arbetsplats i Poitiers, där det fanns ett universitet <strong>och</strong> där de nya<br />

synpunkterna redan hade blivit välvilligt mottagna. Folk av alla samhällsklasser lyssnade<br />

med glädje till evangelium. Kalvin predikade inte offentligt utan i en väns hem, i sitt eget<br />

rum <strong>och</strong> ibland i parkerna, där han läste det eviga livers ord för dem som ville lyssna. Då<br />

antalet lyssnare efter en tid ökade ansåg man det säkrare att samlas utanför staden. Till<br />

mötesplats valde de en håla i en djup klyfta som fullständigt isolerade dem. I små grupper<br />

lämnade de staden genom olika portar <strong>och</strong> begav sig till platsen för mötet. På denna avsides<br />

liggande plats lästes Bibeln <strong>och</strong> förklarades. Här tog protestanterna i Frankrike för första<br />

gången del i Herrens nattvard. Från denna lilla församling utsändes flera trogna<br />

evangelister.<br />

Ännu en gång återvände Kalvin till Paris. Han kunde inte uppge hoppet om att<br />

Frankrike som nation skulle ta emot Reformationen. Men han fann nästan varje dörr stängd<br />

för sin verksamhet. Att förkunna evangelium här var detsamma som att gå till bålet. Han<br />

bestämde sig till sist för att resa till Tyskland. Han hade inte mer än lämnat Frankrike förrän<br />

en storm bröt lös över protestanterna. Om han hade varit där skulle den säkerligen ha dragit<br />

honom med i den omfattande förödelsen.<br />

Farligt angrepp<br />

De franska reformatorerna längtade efter att deras land skulle hålla takten med<br />

Tyskland <strong>och</strong> Schweiz. De beslöt därför att rikta ett djärvt slag mot Roms vidskepelse för att<br />

på det sättet väcka hela nationen. Plakat som angrep mässan sattes under natten upp över<br />

hela Frankrike. Denna nitiska men okloka aktion blev inte till nytta för Reformationen utan<br />

kom katastrofen att drabba, inte bara dem som tog del i aktionen utan även alla dem som var<br />

Reformationens vänner över hela landet. Den gav katolikerna det tillfälle som de länge hade<br />

längtat efter, nämligen en förevändning för att kräva att kättarna fullständigt skulle utrotas.<br />

Det var ju dessa som genom sin agitation satte tron i fara <strong>och</strong> störde nationens fred, sade de<br />

155

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!