Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
Farel tog med glädje emot sanningen. Han blev omvänd liksom Paulus och vände sig
bort från de gamla traditionernas trolldom till Guds barns frihet. ”I stället för en rasande
vargs blodtörstiga sinne kom jag tillbaka”, säger han, ”i stillhet som ett saktmodigt och
oskyldigt lamm, med sinnet helt vänt från påven och överlämnat åt Jesus Kristus.” —
D’Aubigné, band 12, kap. 3.
Under det att Lefevre fortsatte att utbreda sanningens ljus bland studenterna gick Farel
ut för att vittna om sanningen offentligt. Han var nu lika nitisk för Kristi sak som han
tidigare hade varit för påvens. En prelat i kyrkan, biskopen av Meaux, slöt sig efter en kort
tid till dem. Andra lärare, som var högt ansedda för sin skicklighet och lärdom, tog del i att
förkunna evangelium. Det vann anhängare bland alla klasser, från hantverkarnas och
böndernas hem till konungens slott. En syster till Frans I, som regerade vid denna tid, tog
emot reformatorernas tro. Konungen själv och drottningens mor såg till en tid ut att betrakta
den med välvilja. Med stora förhoppningar såg reformatorerna framåt mot den tid då
Frankrike skulle vara vunnet för evangelium.
Men deras hopp uppfylldes aldrig. Prövningar och förföljelser väntade Kristi lärjungar.
Men detta var av barmhärtighet dolt för dem. De fick en liten fredstid så att de kunde samla
kraft att möta stormen. Reformationen vann snabb framgång. Biskopen i Meaux arbetade
ivrigt i sitt eget stift för att undervisa prästerna och folket. Okunniga och omoraliska präster
avlägsnades. Så långt det var möjligt insattes lärda och fromma män på deras poster.
Biskopen önskade innerligt att hans folk skulle få tillfälle att läsa Bibeln på sitt eget språk.
Denna önskan uppfylldes snart. Lefevre började översätta Nya testamentet och samtidigt
som Luthers tyska bibel blev färdigtryckt i Wittenberg blev det franska Nya testamentet
utgett i Meaux. Biskopen sparade varken arbete eller utgifter för att sprida det i sina
församlingar. Snart hade bönderna i Meaux fri tillgång till Bibeln.
Ljuset som tändes i Meaux
På samma sätt som vandraren, som håller på att förgås av törst, med glädje hälsar en
vattenkälla, tog dessa emot budskapet från himmelen. Arbetarna ute på fälten, hantverkarna
i verkstäderna uppmuntrades i sitt dagliga arbete när de samtalade om Bibelns dyrbara
sanningar. I stället för att besöka vinkällarna under kvällen kom de tillsammans i hemmen;
läste Bibeln och tog del i bön och lovsång till Gud. Folket kunde snart märka en stor
förändring i dessa samhällen. Även om de tillhörde den anspråkslösaste klassen och var
olärda bönder som måste arbeta hårt, märkte man ändå den gudomliga nådens kraft i deras
liv. I ödmjukhet, kärlek och helgelse vittnade de om vad evangelium kan uträtta för den som
tar emot det i uppriktighet.
Det ljus som tändes i Meaux sände sina strålar vida omkring. Antalet av de omvända
ökade dagligen. Konungen som föraktade munkarnas inskränkta fanatism, höll till en tid
148