07.04.2023 Views

Kyrka och Statligt Militant_

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

Krigskonsten är av vital betydelse för staten. Krigskonsten är en fråga om liv eller död. Om en väg antingen till säkerhet eller till undergång. Därfor är Krigskonsten ett ämne för tanke och utveckling som inte på några villkor får forsummas. Krigskonsten styrs av fem konstanta faktorer, som det måste tas hänsyn till då man försöker bestämma de förhållanden som gäller på fältet. De fem faktorerna är (1) den moraliska lagen (2) Himmeln (3) Jorden (4) Befälhavaren (5) Metoden och ordningen. Den moraliska lagen innebär att människorna är I fullständig överensstämmelse med överbefälhavaren. All krigföring bygger på vilseledning.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kyrka</strong> <strong>och</strong> <strong>Statligt</strong> <strong>Militant</strong><br />

kristendomen”, sade han, ”det bästa medlet för att bevara det offentliga lugnet <strong>och</strong><br />

säkerheten?” — Wylie, band 8, kap. 11.<br />

Sändebuden förmanade rådsherrarna att bli kvar i kyrkan. Utanför den fanns inte<br />

någon frälsning, sade de. Zwingli svarade: ”Låt inte denna anklagelse göra er oroliga.<br />

Församlingens grundval är samma klippa, den samme Kristus som gav Petrus hans namn,<br />

därför att han i trohet bekände honom inför människorna. Gud tar emot var <strong>och</strong> en bland alla<br />

folk som av hjärtat tror på Herren Jesus. Det är den församlingen han godkänner. Utanför<br />

den blir ingen salig.” — D’Aubigné, Londonutgåvan, band 8, kap. 11. Som resultat av mötet<br />

tog ett av biskopens sändebud emot den reformerta läran.<br />

Rådet vägrade att vidta några åtgärder mot Zwingli. Rom förberedde sig därför att göra<br />

nya angrepp mot honom. Då reformatorn fick höra om de planer hans fiender hade, utbröt<br />

han: ”Låt dem bara komma. Jag fruktar dem inte mer än den fasta klippan fruktar vågorna<br />

som tornar upp sig vid dess fot.” — Wylie, band 8, kap. 11. De ansträngningar prästerskapet<br />

gjorde befrämjade bara den sak som de försökte omstörta. Sanningen fortsatte endast att<br />

breda ut sig. Protestanterna i Tyskland, som på grund av Luthers försvinnande hade blivit<br />

modlösa, fick nytt mod då de hörde att evangelium hade framgång i Schweiz.<br />

Enighet <strong>och</strong> fredlig samlevnad<br />

Efter hand som Reformationen fick fotfäste i Zürich, blev dess frukter märkbara.<br />

Lastbarhet <strong>och</strong> osedlighet avtog. Enighet <strong>och</strong> god ordning rådde. ”Freden bor i vår stad”,<br />

skrev Zwingli. ”Här förekommer inga strider, inte något hyckleri, ingen avundsjuka, inga<br />

trätor. Varifrån kan en sådan enighet komma, om den inte kommer från Herren? Vår lära<br />

fyller oss med gudsfruktan <strong>och</strong> fredens frukter.” — Wylie, band 8, kap. 15.<br />

De segrar Reformationen vann gjorde att katolikerna ansträngde sig ännu mer för att<br />

störta den. Då de såg hur litet de uppnådde genom att motarbeta Luthers verk i Tyskland,<br />

beslöt de sig för att använda reformatorns egna vapen mot honom. De ville få igång en<br />

diskussion med Zwingli. Eftersom de hade tagit initiativet till detta ville de försäkra sig om<br />

segern genom att själva välja både plats för konfrontationen <strong>och</strong> domarna som skulle ha det<br />

avgörande ordet. Om de bara fick Zwingli i sin makt skulle de nog sörja för att han inte<br />

slapp undan dem. När ledaren hade tystats kunde rörelsen snart undertryckas. Men denna<br />

plan hemlighöll de omsorgsfullt. Det blev bestämt att diskussionen skulle hållas i Baden.<br />

Men Zwingli var inte närvarande. Rådet i Zürich blev betänkliga med hänsyn till papisternas<br />

avsikter. Varnad av de många bål som hade blivit tända i alla de påvliga kantonerna för<br />

sådana som bekänt sig till evangelium, förbjöd de sin pastor att utsätta sig för denna risk. I<br />

Zürich var han villig att möta alla de partianhängare som Rom ville sända, men att resa till<br />

Baden, där martyrernas blod nyligen hade blivit utgjutet, skulle vara att gå en säker död till<br />

123

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!