Kyrka och Statligt Militant_

Kyrka och Statligt Militant
han det arbetssätt som han hade för avsikt att följa. ”Jesu liv”, sade han, ”har alltför länge
varit dolt för folket. Det är min avsikt att predika över hela Matteus’ evangelium. . . och
hämta mitt material enbart från Bibelns källor, studera den i hela dess djup, medan jag
jämför skriftställe med skriftställe och söker förstå den genom ständig och uppriktig bön.
Det är till Guds ära, till hans Sons lovprisande, till människors frälsning och till deras
uppbyggelse i den sanna tron som jag vill viga min tjänst.” — D’Aubigné, band 8, kap. 6.
Fastän några av prästerna var missnöjda med hans avsikter och sökte övertala honom
att överge dem, höll Zwingli fast vid vad han hade sagt. Han förklarade att han inte ville
införa några nya metoder utan endast den gamla metod som kyrkan hade använt tidigare, på
den tid då den var renare i tron.
Intresse hade redan väckts för de sanningar han undervisade om. Människor samlades i
stora skaror för att lyssna till hans predikan. Många som för länge sedan hade upphört med
att besöka gudstjänsterna hade blivit hans lyssnare. Han började sin förkunnelse med att
öppna Nya testamentet och läsa och förklara berättelsen om Kristi liv, underverk, lära och
död. De stora ledande grundsanningarna som han följde här såväl som i Einsiedeln var, att
Bibeln är den enda ofelbara auktoriteten och Kristi död det enda fullkomliga offret. ”Jag
vill”, sade han, ”leda er till Kristus — till Kristus, frälsningens sanna källa.” — D’Aubigné,
band 8, kap. 6.
Både hänförelse och motstånd
Människor från alla samhällsklasser, från statsmän och lärda, till hantverkare och
bönder, flockade sig omkring denna predikant. De lyssnade till hans ord med stort intresse.
Han framhöll inte bara erbjudandet om fri frälsning. Han tillrättavisade också utan fruktan
den synd och korruption som existerade vid denna tid. Många lämnade domkyrkan med
lovsång till Gud. ”Den mannen”, sade de, ”förkunnar sanningen. Han skall bli vår Moses
och leda oss ut ur det egyptiska mörkret.” — Samma källa, band 8, kap. 6.
Men fastän hans verksamhet till att börja med hälsades med stor hänförelse, fick han
ändå senare möta motstånd. Munkarna gjorde sitt bästa för att hindra hans arbete och för att
få hans lära bannlyst. Många hånade och förlöjligade honom. Andra grep till hotelser och
kränkningar. Men Zwingli bar det hela med tålamod och sade: ”Om vi skall föra de
ogudaktiga till Kristus, måste vi lära oss att sluta ögonen för mycket som möter oss på
vägen.” — Samma källa, band 8, kap. 6.
Ved denna tid framträdde ett nytt redskap för att befrämja Reformationen. En man vid
namn Lucian sändes till Zürich med några av Luthers skrifter. Det var en vän till den
reformerade tron i Basel som sände honom. Denne föreslog att man skulle sälja dessa
böcker som ett kraftigt medel för att utbreda ljuset. ”Undersök”, skrev han till Zwingli, ”om
120