Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken

I den följande redovisningen har synpunkterna delats in under nedanstående rubriker, som huvudsakligen
följer Tågstrategins upplägg:
• Övergripande yttranden
• Vision 2037
• Trafikupplägg
• Infrastruktur
• Finansiering
• Miljö
• Detaljsynpunkter
Övergripande synpunkter
Strategins upplägg
Huvuddelen av remissinstanserna uttrycker sig positivt om strategin, och många uttrycker också att de
överlag instämmer i innehållet. Exempelvis skriver Regionala tillväxtnämnden att Skånetrafiken bör
ha en eloge för att strategin kan användas som ett bra underlag för att visa på behoven av ökade satsningar
på spårinfrastruktur i Skåne. SIKA och Svedala kommun ger särskilt beröm för att Tågstrategin
har en så pass lång framförhållning som 30 år. Många av instanserna skriver också att förslaget till
strategi framstår som väl genomarbetat.
Banverket, KTH och Malmö stad påpekar att eftersom det i många avseenden handlar om framtida, nu
okända utvecklingsförlopp är det mer fråga om att förbättra planeringsberedskapen än att bestämma
detaljer. De förutsättningar som använts i Tågstrategin kommer inte självklart att gälla om några år,
samhällets förändringstryck kommer med all sannolikhet att leda till en kontinuerlig omprövning av
gjorda prioriteringar.
BTH nordost skriver att det är naturligt att fokus hamnar på det som redan finns och att man bortser
från andra, angelägna behov – detta måste till varje pris undvikas. Önnestads byalag, folkhögskola och
gymnasium anser också att planeringen i alltför stor omfattning utgår från att befintligt resande och
boende förstärks.
HSO Skåne menar att strategin har för mycket fokus på turtäthet och linjesträckningar i förhållande till
vagnars utformning, informationssystem, biljettautomaters utformning och stationers fysiska utformning.
Vidare anser de att man i arbetet med framtidsstrategier glömt bort människor med funktionshinder,
och efterfrågar en tydligare och djupare behovsanalys om funktionshindrades och äldres behov
före, under och efter resandet. Lunds kommunala handikappråd är inne på samma linje och uttrycker
att det är bra att visioner finns om en fullt anpassad kollektivtrafik men det förutsätter kunskap om
lösningar i varje detalj, så att hela kedjan i kollektivtrafiken kan bli tillgänglig och användbar.
Sydsvenska industri- och handelskammaren har fått intrycket att strategin och visionen utformats utifrån
ett produktionsperspektiv snarare än tydligt kundfokus, då det i princip saknas resonemang kring
t ex prioritering av kundgrupper, marknadsexpansion och -täckning samt prissättning.
Länsstyrelsen påpekar att målet om ett jämställt transportsystem är ett av Sveriges transportpolitiska
delmål, och tycker att detta perspektiv borde belysas ytterligare. T ex saknas könsuppdelad statistik.
Skånetrafikens kommentar
• Syftet med Tågstrategin är just att få en planeringsberedskap. 2020 är det ett problemorienterat,
skarpt förslag, men på längre sikt är trafikuppläggen målorienterade och bör ses som en viljeinriktning.
4