Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken

Banverket tror på mycket mindre investeringsmedel till kapacitetsutbyggnader för järnväg i Skåne än
vad Skånetrafiken generellt tror på, och menar att resonemangen kring detta är mycket optimistiska i
strategin. De tycker inte att det är sannolikt med en investeringstakt bortom 2020 som är 3–4 gånger
högre än idag.
Sydsvenska industri- och handelskammaren tycker att det är ett intressant konstaterande att de investeringar
som föreslås i Tågstrategin är betalda om de ökar tillväxttakten i Skåne med 0,2 %, men anser
att siffran bör förtydligas.
Lomma kommun funderar på vilka förutsättningarna egentligen är för att göra så omfattande utbyggnader
som föreslås i Tågstrategin, inte bara mot bakgrund av finansieringsmöjligheterna utan också
vilka de planmässiga förutsättningarna är. Malmö stad kommenterar att Tågstrategin eventuellt behöver
kompletteras med en strategi för hur de föreslagna investeringarna ekonomiskt ska säkerställas.
Kommunförbundet Skåne och RTK i Stockholm efterfrågar en analys av konsekvenserna av en lägre
investeringsnivå än Banverkets +50 %-alternativ.
Skånetrafikens kommentar
• Ett av syftena med Tågstrategin är just att påvisa investeringsbehovet i baninfrastruktur.
• Meningarna går uppenbarligen isär hos remissinstanserna om den antagna investeringstakten i
Tågstrategin är rätt, för låg eller för hög. Som nämnts tidigare har Skånetrafiken försökt göra en
avvägning av vad vi vill och vad vi tror är möjligt.
• Förtydligande av påståendet att de investeringar som föreslås i Tågstrategin är betalda om de
ökar Region Skånes bruttoregionprodukt med 0,2 procentenheter per år kommer att göras i slutversionen.
• Planmässiga förutsättningar och ekonomiskt säkerställande får hanteras i den fortsatta processen
med utbyggnad av tågtrafiken i Skåne. Utan tvekan är detta avgörande frågor för att möjliggöra
en kraftfull utbyggnad av spårtrafiken.
• En konsekvensbeskrivning av vad som händer om de planerade infrastruktursatsningarna senareläggs
eller uteblir redovisas i samband med trafikupplägget 2020. Konsekvensbeskrivningen
kommer att vidareutvecklas till den slutliga versionen, så att den också omfattar upplägget 2030.
Nya finansieringsformer
Banverket konstaterar att Skånetrafikens reflexion om behovet av nya finansieringsformer ligger i linje
med den inriktning som regeringen arbetar med. BTH sydväst menar dock att ett visionsdokument bör
innehålla mer visioner och idéer kring finansieringsmöjligheter, och hävdar att detta är avgörande för
tidsperspektivet i satsningar som Pågatågsutbyggnad på Trelleborgs-, Simrishamns- och Lommabanan.
Folkpartiet understryker också vikten av att hitta nya finansieringsformer, och ger som förslag att exploateringsintäkter
i vissa fall kan vara med och finansiera satsningar i lightrail. Ingwar Ahlbäck nämner
regionala insatser och lånefinansiering eller OPS-lösningar (offentlig-privat samverkan) som sannolika
finansieringsmöjligheter. BTH sydväst förordar att Region Skåne hemställer hos staten att cirka
30 % av Öresundsbrons överskott ska gå till Region Skåne för beslut om infrastruktursatsningar.
BTH sydväst påpekar vidare att det är möjligt att Sturup hamnar i annan ägo än Luftfartsverkets och att
det då öppnas för andra finansieringsmöjligheter för en Sturupsbana. Beredningen anser att Skånetrafiken
bör ta fram en vision för detta.
22