Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken

Olofström–Sandbäck kommer till stånd. Skåne Nordost, Vänsterparitet och Måns Cavallin menar att
Diagonalen Lund–Hörby–Kristianstad ska vara med bland annat för att kunna konkurrera med en utbyggd
E22. Ystad-Österlenregionen, Vänsterpartiet och J Anders Johansson efterfrågar en snabb förbindelse
mellan Tomelilla och Kristianstad. Staffanstorps kommun menar att Sturup bör knytas till
sträckan Malmö–Staffanstorp–Dalby med lätt spårtrafik. Vidare efterfrågar kommunen, liksom BTH
sydväst och Lunds kommun, lätt spårtrafik mellan Lund och Staffanstorp. Lomma kommun och Ingwar
Ahlbäck menar att särskilda spår för godstrafiken utanför de större orterna kan vara ett bra alternativ,
och BTH sydväst, Länsstyrelsen, Malmö stad, Lunds kommun och Vänsterpartiet pekar särskilt på
behovet av ett yttre godsspår förbi Malmö och Lund. Ingwar Ahlbäck anser att dubbelspår behövs på
Lommabanan. Sven Broqvist tycker att Skåne-Smålands järnväg mellan Värnamo och Åstorp bör byggas
ut, och påpekar att en eventuell framtida höghastighetsjärnväg kan ha svårt att klara den lokala och
regionala trafiken på denna sträcka.
Skånetrafikens kommentar
• Skånetrafiken har i Tågstrategin försökt göra en avvägning av vad vi vill och vad som är rimligt.
Det senare innebär att några projekt tills vidare måste prioriteras bort. Skånetrafikens bedömning
är att huvuddelen av resandet kommer att ske i befintliga stråk, särskilt huvudlinjerna, även på
lång sikt och att kapaciteten där måste tryggas i första hand.
• Kapacitetsförstärkningar möjliggör ofta restidsförkortning, eftersom exempelvis tid för tågmöten
kan minskas. Spårombyggnad kan ofta med fördel också kombineras med uträtning.
• Skånetrafiken följer med spänning höghastighetsjärnvägens utveckling, och kommer när idéerna
konkretiseras att pröva möjligheterna för samordning med regionaltågstrafik. Dock uppstår kapacitetsproblem
när trafik med så stor hastighetsskillnad ska samsas på samma bana.
• Fyrspårsproblematiken mellan Malmö och Flackarp har efter remisstidens slut äntligen fått en
lösning, och utbyggnaden ser ut att kunna bli verklighet före 2020. Utbyggnadsbehovet Lund–
Kävlinge och Lund–Eslöv uppstår först på lång sikt, då bedömningen är att den kraftiga trafikökningen
kräver fyrspår såväl på Västkustbanan som på Södra Stambanan.
• Skånetrafiken inser svårigheterna med att åstadkomma en HH-förbindelse, inklusive nödvändiga
landanslutningar, före 2030. Dock är uppfattningen att denna är en förutsättning för att Öreundstågstrafiken
ska kunna fortsätta utvecklas.
• Det är glädjande att efterfrågan på nya tåglinjer är så stor. I Tågstrategin förutsätts en mångdubblad
investeringstakt jämfört med idag, och Skånetrafiken ser inte det som rimligt att förutsätta
en ytterligare ökning av denna. Samtliga önskemål redovisas dock för att kommunicera den stora
efterfrågan, och listan kommer att uppdateras med de nya önskemål som framkommit i remi
svaren.
Stationsstandard
Lunds kommun anser att stationerna i Tågstrategin får en undanskymd roll i förhållande till järnvägsspåren
och tågtrafiken.
BTH sydväst poängterar att den utbyggda stationen i Burlöv skall vara kundvänligt utformad och föreslår
att privata intressenter skulle kunna äga och driva den nya knutpunkten.
Lunds kommunala handikappråd efterfrågar uppvärmda väntsalar och handikapptoaletter på samtliga
stationer. De efterfrågar också personlig service, och vill att möjlighet till beställning av ledsagarservice
ska finnas på samtliga stationer. Även PG Andersson påtalar vikten av möjlighet till information
från levande individer under hela trafikdygnet.
Vägverket påpekar att stationerna kräver bra omstigningsmöjligheter genom att attraktiva, trygga och
tillräckligt stora pendlingsparkeringar med goda tillfartsmöjligheter byggs ut.
20