Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken

av andra delar avstannar. Även Vellinge kommun vill att alternativa utbyggnader eller kompletterande
system prövas öppnare på lång sikt.
Sölvesborgs kommun yttrar att framtida investeringar i spårkapaciteten också måste syfta till att förkorta
restiden.
Länsstyrelsen vill särskilt peka på behovet av höghastighetsbanor. BTH nordväst, Järnvägsfrämjandet
och Skåne Nordväst välkomnar att höghastighetsjärnvägen Europabanan tagits med visionsåret 2037
och anser att de nu pågående utredningarna om höghastighetståg i Sverige får utvisa om sådan trafik
kan realiseras tidigare och hur den i så fall kan kombineras med regional tågtrafik. PG Andersson lyfter
fram ett exempel från Spanien, där man med framgång har etablerat regionaltrafik på höghastighetsbanan
mot Sevilla.
Flera remissinstanser understryker vikten av fyra spår mellan Malmö och Flackarp (Branschföreningen
Tågoperatörerna, BTH sydväst, Lunds kommun, Malmö stad och Sydsvenska industri- och handelskammaren).
Lunds kommun anser att argumenten för fyra spår Lund–Kävlinge och Lund–Eslöv verkar
översiktliga och något tunna.
BTH nordväst och Sydsvenska industri- och handelskammaren uttrycker att det är av särskild vikt att
dubbelspåret längs hela Västkustbanan färdigställs. Däremot hyser Banverket stor tveksamhet om behovet
av fyra spår på sikt på Västkustbanan söder om Helsingborg, då denna bana endast trafikeras av
persontrafik.
BTH nordväst, Malmö stad, Regionala tillväxtnämnden och Sydsvenska industri- och handelskammaren
välkomnar ambitionen att åstadkomma en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, och
Skåne Nordväst vill att en svensk-dansk utredning angående förutsättningarna för en sådan förbindelse
och dess finansiering snarast tillsätts av regeringen. Banverket bedömer emellertid antagandet om
godstrafiken som alltför optimistiskt – att redan 2030 färdigställa dels en ny bangård i norra Skåne,
dels en ny tunnel mellan Helsingborg och Helsingör, dels ny järnvägsinfrastruktur genom Danmark.
BTH nordost påpekar att Skånebanan på sikt behöver rustas upp för att minska dagens restid på 1,5
timmar till 60 minuter och samtidigt öka kapaciteten. BTH nordväst och Bjuvs kommun förordar också
förbättringsarbete för ökad hastighet och i någon mån volym, utan för den skull fler tåg. Helsingborgs
stad är inne på samma linje och tillstyrker att kapacitetsförstärkning på Skånebanan i ett första skede
bör ske genom hastighetsanpassning och fler mötesspår.
Ystad-Österlenregionen poängterar att moderna tåg och fler mötesplatser behövs på Ystadbanan och
Österlenbanan.
Många remissinstanser efterfrågar snabbare genomförande av de föreslagna infrastrukturåtgärderna.
Lunds kommun tror att fyra spår Flackarp–Lund behövs långt tidigare än 2030, och ser över möjligheterna
att gräva ner järnvägen genom Lund. Europakorridoren vill att Europabanan finns med senast
2025, och tycker liksom Örkelljunga kommun att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör
bör tidigareläggas med tanke på att Fehmarn Bält-förbindelsen planeras till 2018. BTH sydost,
Järnvägsfrämjandet, Lunds kommun, Vänsterpartiet och Ystad-Österlenregionen anser att Simrishamnsbanan
bör vara färdig i hela sin sträckning 2020. BTH sydväst, Svedala kommun och Ystad-
Österlenregionen tycker att också Sturupsbanan bör bli verklighet före 2020. Helsingborgs stad,
Lomma kommun och Lunds kommun anser att lätt spårtrafik måste etableras i Skåne senast 2020. Mer
specifikt vill Skåne Nordväst och Vänsterpartiet se lätt spårtrafik på linjen Helsingborg–Höganäs, i
kombination med stadsspårväg i Helsingborg, redan 2020. Järnvägsfrämjandet och Vellinge kommun
tycker att en utbyggnad till Falsterbonäset bör eftersträvas runt 2020, och Skåne Nordost vill att lätt
spårtrafik börjar byggas ut Åhus–Kristianstad–Broby före 2030.
Det finns också en mångfald av önskemål på infrastruktur utöver det behov som redovisas i Tågstrategin.
Blekingetrafiken, Älmhults kommun och Sven Broqvist understryker vikten av att Sydostlänken
19