Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken
Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken
Tågstrategi 2037 - Skånetrafiken
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
trafikhuvudmännen tilldelas en ny trafikeringsrätt för länsöverskridande trafik. Den trafikeringsrätt<br />
som beviljades i december 2007, med giltighet från och med 2009, gäller endast Öresundstågstrafik.<br />
• Något år efter Citytunnelns öppnande bedöms nuvarande Öresundståg Kristianstad–Malmö vara<br />
så fullsatta att förstärkning behövs med tåg i nytt tidsläge, vilket då ianspråktar den sista tidskanalen<br />
mellan Kristianstad och Hässleholm. Det innebär att det då inte ryms lokala Pågatåg på<br />
banan. Pågatågstrafik öster om Kristianstad kräver mötesstation i Åryd, som beräknas kunna stå<br />
klar tidigast 2013. Pågatågstrafik till Åhus kräver en omfattande upprustning av banan, och bedöms<br />
inte som intressant förrän på lång sikt.<br />
• Nuvarande bankapacitet är otillräcklig för att kunna starta en stabil Pågatågstrafik mellan Höör<br />
och Hässleholm. För timmestrafik krävs enligt Banverkets preliminära uppgifter minst två nya<br />
förbigångsspår mellan Lund och Hässleholm. Detta kräver investeringsmedel som inte finns i<br />
Banverkets gällande framtidsplan. Tidigaste genomförande är 2013, eftersom förbigångsspåren<br />
förutsätter järnvägsplan. Detta förutsätter dock att finansieringen löses.<br />
• Förtätning av Pågatågstrafiken till Klippan med uppehåll i Kvidinge gör att behovet av parallell<br />
busstrafik minskar radikalt. Exakt hur trafiksystemet ska utformas är dock en fråga som får studeras<br />
närmare innan trafiken startas. Trafikstart bör vara möjlig till 2010, förutsatt att lediga fordon<br />
finns att tillgå och att vändspåret i Klippan och plattformar i Kvidinge finansieras. Att dra tågen<br />
vidare till Ljungbyhed istället för Klippan bedöms inte som ett intressant alternativ.<br />
• <strong>Skånetrafiken</strong> ser fram emot fortsatt dialog och utredande tillsammans med Båstads kommun<br />
kring eventuell trafik och utbyggnader i Grevie. Kostnadsfördelningen måste också klargöras.<br />
• För Marieholmsbanan har investeringsbehovet visat sig vara större än de första bedömningarna<br />
visade. Satsningen torde vara möjlig tidigast ca 2012 om finansieringen av baninvesteringen löses.<br />
Beskrivningen kommer att uppdateras, men satsningen är alltjämt mycket intressant. <strong>Skånetrafiken</strong><br />
är medveten om att det i princip alltid finns enskilda eller grupper av resenärer som blir<br />
drabbade när förändringar görs i trafiken. Förslaget innebär dock bättre resmöjligheter för fler,<br />
bland annat för de boende i Marieholm, än de som får en försämring. <strong>Skånetrafiken</strong> instämmer<br />
också i att det är olyckligt att tågförbindelsen mellan Teckomatorp och Kävlinge tillfälligt tas<br />
bort. Ersättningstrafik med buss måste under alla omständigheter finnas, och i det fortsatta utredningsarbetet<br />
prövas alternativa lösningar som skulle kunna ge kontinuerlig tågtrafik på sträckan.<br />
• Pågatågstrafik på Kontinentalbanan är en komplex frågeställning, som är nära kopplad till godstrafikens<br />
utveckling och depårörelserna till Glostorp. En förutsättning för trafiken är tillköp. <strong>Skånetrafiken</strong><br />
ställer sig positiv under förutsättning att en långsiktig överenskommelse träffas med<br />
Malmö stad och att tillräcklig spårkapacitet finns.<br />
Lätt spårtrafik<br />
Skåne Nordväst anser att ett lämpligare namn på strategin är Spårstrategi <strong>2037</strong>, då lätt spårtrafik också<br />
ingår i utbudet i Skånes framtida kollektivtrafiksystem. Burlövs kommun vill också se en tydligare<br />
koppling mellan olika hållbara transportmedel, exempelvis trådbuss och lätt spårtrafik. Lomma kommun<br />
föreslår en separat strategi för lätt spårtrafik eller en samordnad strategi för lokal kollektivtrafik,<br />
oavsett typ av fordon. PG Andersson, Regionala tillväxtnämnden och Staffanstorps kommun vill också<br />
att lätt spårtrafik ska få större utrymme i <strong>Tågstrategi</strong>n eller utredas närmare i en egen strategi.<br />
Malmö stad vill att ett utbyggt spårvägsnät i Malmö kopplat till ett interkommunalt lightrailsystem ska<br />
beaktas i den kommande strategin. Även Folkpartiet vill att <strong>Tågstrategi</strong>n kompletteras med en vision<br />
om ett lightrailsystem inom Malmö (eventuellt under jord) samt ett sammanhållet lightrailsystem<br />
Lund–Malmö.<br />
Vellinge och BTH sydväst vill se en snabbspårvägslinje från Näset i syd via Vellinge till Malmö och<br />
Vänsterpartiet vill att denna förbindelse fortsätter via Lund till Dalby i norr. Även Måns Cavallin<br />
förespråkar stadsbana på sträckan Falsterbonäset–Vellinge–Malmö, liksom på sträckan Landskrona–<br />
Löddeköpinge–Malmö, eftersom de då kan knytas samman genom Malmö med betydligt lägre kostnader<br />
än om Citytunneln måste utvidgas. Lomma kommun ser inte det som möjligt med konventionell<br />
järnväg i korridoren Lomma–Bjärred–Löddeköpinge–Landskrona. Även PG Andersson påstår att<br />
14