Skogsentreprenören #4 2022

More documents

Recommendations

Info

REPORTAGE Egentligen räcker det med ett ynka litet ord. Nu är det många år sedan René Schiller fastnade i Sverige men den tyska satsmelodin tvättar man inte bort i första taget. – Allt började egentligen med att jag gjorde en längre resa till Nepal, men väl hemma hade jag fått smak på äventyr och ville i väg igen. Men då var pengarna slut. Av en slump upptäckte han platsannonsen där det söktes plantörer till Sverige. – Det var flera svenska skogsvårdsbolag som gått samman för att rekrytera från Tyskland. Det här var innan branschen började plocka från öst. René Schiller låter nästan en smula nostalgisk då han berättar om sina första år i skogen. På den tiden kom de flesta för upplevelsens skull, man tjänade okej och det var kul! – Själv hamnade jag hos en bra entreprenör i Strömsund där jag trivdes jättebra. Sedan blev jag rätt snart tillfrågad om jag kunde rekrytera fler från Tyskland och bli lagbas. Det slutade med att han lockade en hel drös med kompisar till Sverige, och snart hjälpte René fem entreprenörer med att få tag i duktigt folk. Det ena gav det andra och René Schiller stannade kvar i Sverige över vintern för att lära sig svenska. – Inför andra säsongen annonserade jag via tyska arbetsförmedlingen med hjälp av Eures, som samarbetar över gripande med EU:s arbetsförmedlingar. På den tiden fick man över 300 ansökningar på en enda annons! Mer eller mindre alla lockades av äventyret, men idag är motivbilden en annan: – Ja, den har ju skiftat. Nu är det mer en familjefar som inte kan lösa familjens försörjningsbehov på hemmaplan. Det är kniven på strupen och en markant skillnad, konstaterar René. Pengamässigt skiljer det sig också. Under hans första tid gick det faktiskt att leva ett helt år på det man tjänade under en säsong om man levde hyfsat enkelt och bara skulle försörja sig själv. Det är det få som klarar idag. 2005 – DÅ HAN SJÄLV fattat beslutet om att starta eget fick han mycket nytta av sina erfarenheter som bankutbildad. Att sköta bokföringen och lära sig de svenska skattereglerna var inga bekymmer. Första säsongen som egen gick han in som underentreprenör. Tillsammans med tre andra i laget tog man på sig att plantera 300 000 plantor på en månad. – Följande säsong fortsatte jag som underentreprenör och året efter fick jag det första egna avtalet. Sedan dess har det rullat på och 2010 planterade Håxås skogstjänst ungefär tre miljoner plantor och det började bli läge att ombilda till aktiebolag. Så här drygt tio år senare planterar företaget ungefär 14 miljoner plantor – en rätt stadig nivå sedan fyra–fem år. – Sedan röjer vi också 1 400 hektar men med 7 000 hektar plantering är det fortfarande vår huvudsyssla. Sannolikt är man också Strömsunds mest mångkulturella företag. – Förra säsongen hade vi säsongsanställda från 17 nationer, och det är ungefär samma i år. Ett vanligt år Håxås rekordtröjor Tröjan får alla i företaget som själv planterat över en miljon plantor. I år delade man dessutom ut en t-shirt med trycket 7.000.000+ till plantören Czeslaw Witek. Han har rekordet på Håxås skogstjänst. 8 SKOGSENTREPRENÖREN NR 4 | <strong>2022</strong>
REPORTAGE kommer de flesta från Rumänien och Ukraina, men vi har ju till och med anställda från Nepal och Sydafrika. Att det blivit så handlar mycket om munreklam. Idag kommer 70 procent av rekryteringarna via redan anställda, så man kan lugnt säga att företaget är internationellt. ”Med tanke på hur branschen ser ut idag är det ingen fara om någon plockar marknadsandelar.” Med så många språk och nationaliteter blir förstås administrationen ett kapitel för sig, samma sak med de kulturella skillnaderna. Glöm att det går att blanda hur som helst. – Under många år hade vi till exempel anställda från Uzbekistan, och det var väldigt annorlunda. Snabbt fick man lära sig att fredag var nya söndag, och inför varje lunch skrek någon Abet över hela hygget. Då ställde alla sin mat på ett hembyggt bord och delade med sig till varandra. I deras kultur handlar allt om laget och inte individen. En gång började det regna och René berättar om hur en av killarna tog någon annans regnrock. – En stund senare kom jackans ägare och frågade efter sina regnkläder och jag tänkte hur ska det här sluta? Men det var helt naturligt. Det var inte min jacka utan vår. Det skulle jag aldrig fått uppleva med ett lag tyskar. Att säkra bemanningen är inte som förr – och ett par riktigt tuffa pandemi-år följt av kriget i Ukraina har fått situationen att eskalera till nya nivåer. – Inför första året med Coronapandemin var det extremt. Här i Sverige lyckades vi ju i och för sig få till ett undantag från inreseförbudet för de gröna näringarna men viktiga länder som Nepal och Sydafrika satte ju stopp för utresorna. Det var jobbigt för dem och jobbigt för oss. – Lyckligtvis har vi alltid lyckats hålla kvoten anställda från EU-länderna på runt 60–70 procent, och det har räddat oss. – Vårt första riktiga avtal 2007 tecknade vi faktiskt med Persson invest och vi samarbetar fortfarande, säger René. Det brukar sägas att ungefär 70 procent av allt skogsvårdsarbete görs av landets tio största skogsvårdsföretag. Från början tuffa konkurrenter men idag mer samarbetspartners: – Ja, mycket har verkligen förändrats till det positiva efter att vi började med branschgemensamma möten 2018. Nu träffas vi återkommande och diskuterar våra branschproblem och försöker hitta gemensamma lösningar. Innan kändes det osäkert om det var en kompis eller konkurrent man talade med. Nu pratar vi alla som branschkollegor och det är väldigt positivt, förklarar René. HAN STICKER INTE UNDER STOL med att det finns konkurrens, men det är inget som skrämmer. Åtminstone inte så länge det handlar om konkurrens på lika villkor. – Med tanke på hur branschen ser ut idag är det ingen fara om någon plockar marknadsandelar. Sanningen är att vi försökt minska de senaste åren, och jag känner ju till flera andra stora som allvarligt funderar på om det är värt att köra vidare. Helt ärligt vet jag inte om vi heller vill hålla på nästa år. Svårigheterna att tjäna pengar och den ständigt återkommande utmaningen med att få tag i personal tar på krafterna. Men som ständig optimist tycker han sig ändå se tendenser på att saker sakta flyttar sig åt rätt håll. – Jag älskar min roll och det vi gör, men det finns ju gränser. Ska det ständigt handla om priset och måste man alltid mötas av oförståelse från kundsidan går det ju inte. Många gånger får man träffa tjänstemän som inte förstår I TAKT MED ATT personalutmaningarna ökat har det också blivit allt viktigare att tänja ut säsongen så långt det går. – Traditionellt sett har kunderna haft stopp i juli, vilket vi försökt få bort i åratal då våra anställda inte har råd att åka hem. Men med coronan, och nu kriget i Ukraina, har kundsidan fått acceptera juliplantering. Nu känns det inte längre som om någon tycker det är så farligt. En positiv bieffekt är också att man slipper tappa tempo efter ledigheten. – Även en erfaren plantör behöver en–två veckor för att få upp farten, konstaterar René och pratar en stund om hängivenhet. Hans anställda blir allt mer specialiserade och att mixa mellan röjning och plantering är inte optimalt. Själv brukar René ansvara för att varje år skola in ett av sina nybörjarlag. Det är i alla fall ambitionen, men vissa säsonger har varit så fullspäckade att det inte gått. Med planterings- och röjningslag för Holmen, Sveaskog, SCA, Persson invest, Gällö skog, plus ett antal mindre privata så rör man sig på en tredjedel av landets yta – från Luleå och Storuman i norr till Sveg och Bollnäs söderut. 9 SKOGSENTREPRENÖREN NR 4 | <strong>2022</strong>
Page 1: SKOGS ENTREPRENÖREN EN TIDNING FR
Page 4 and 5: OLOFSFORS ROSA BANDET Ditt engagema
Page 6 and 7: REPORTAGE
Page 10 and 11: REPORTAGE ”Speciellt kontrollerna
Page 12 and 13: NYHETER & NOTISER Genomlysning av S
Page 14 and 15: NYHETER & NOTISER Digitala val till
Page 16 and 17: NYHETER Så funkar akutstödet! Rik
Page 18 and 19: NYHETER Branschen överens om gemen
Page 20 and 21: NYHETER Jämställt - mer attraktiv
Page 22 and 23: NYHETER 22 SKOGSENTREPRENÖREN NR 4
Page 24 and 25: SKOGSENTREPRENÖRERNA PÅ SOMMARTUR
Page 26 and 27: Nya! PANELEN Hans&Roger Rooth Amand
Page 28 and 29: FRÅGA EXPERTEN Så länge kan kund
Page 30 and 31: REPORTAGE
Page 32 and 33: REPORTAGE ”Man ska inte vara dumd
Page 34 and 35: NYHETER ÅRSSTÄMMA 2022 11-12 NOVE
Page 36 and 37: SKOGSMASKINSINDEX Timkostnaden upp
Page 38 and 39: För företagare med hjärtat i sko
Page 40 and 41: NYHETER Han vann Skol-SM 2022 Rasmu
Page 42 and 43: ÅRSRINGAR FOTO DIGITALT MUSEUM ”
Page 44: Applåder för Malwa 980 Vi visste

Skogsentreprenören #4 2022

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?