Skogsentreprenören #4 2022

ÅRSRINGAR
FOTO DIGITALT MUSEUM
”Ha du bärke nan stock idag då?”
Nostalgi. Tillbaka till 80-talet. Alltså 1880. Under epoken då virket flottades
till industrierna barkades stockarna – vilket gjordes av huggaren direkt efter
kvistningen. Detta för att virket skulle hinna torka något före flottningen och
inte bli till sjunktimmer. På den tiden tummades stockarna, de mättes in
före transporten, och med det var förstås köparen väldigt angelägen om att
slutdestinationen skulle nås.
Vad som gällde fanns noggrant formulerat i flottningsföreningarnas
föreskrifter. Här beskrevs om timret skulle rundbarkas. Eller, räckte det kanske
med fläck- eller randbarkning? När det var kallt och barken bara lossnade i små
bitar, sa man att det var sprättbark. Vid plusgrader hyvlades barken av i stora
sjok. Såna dagar kunde hälsningsfrasen vara ”idag äré långbarken.”
Fram till cirka 1880 användes yxor för alla moment, från fällning till barkning
– och en fullt utrustad huggare hade både huggyxa, kvistyxa och barkyxa. Vid
tiden introducerades dock ett par revolutionerande nymodigheter.
Stocksågen och barkspaden.
Stocksågen underlättade fällningen och kapningen, och gav dessutom raka
snitt utan virkesförluster. Barkspaden effektiviserade i sin tur barkningen.
Barkspaden användes sedan under nästan hela flottningsepoken, och det var
först de sista decennierna som flottningsavläggen fick mobila barkmaskiner.
TEXT LARS BLIXT
Aldri nänsen trodd nan människ´ de skull komma na vassar´.
Sju år va n´ Sigfrid då han hadd fähllt hele dan åt pappa sin.
Men då han komme himm på kvällssia fråge Viklund:
”Ha du bärke nan stock idag då?”
”Jaa, sa n´ Sigfrid”– som va sju år– ”Jäg ha bärke åtta.”
”Mään” la n´tell, ”jäg hadd ju bärkspadan.”
På Junselemål av Nils-Erik ”Nicke” Sjödin, ur boken Åslappe
42
SKOGSENTREPRENÖREN
NR 4 | 2022