Lingonet 3-19
26.01.2022 • Views
Share Embed Flag

Lingonet 3-19

ePAPER READ
lindqwist

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

handplockad läsning från krösatågen · nr 3-20<strong>19</strong><br />

Sträva och gno<br />

som en Gnosjöbo!<br />

fredrik lindström:<br />

«En smålänning tyar<br />

det mesta»<br />

De förverkligar<br />

sina drömmar!<br />

STRÄVSAMHETlingonet | 1

Trägen vinner – ett snabbare<br />

och mer hållbart resande<br />

Nu vill vi åka tåg! Opinionen har svängt och i dag<br />

är det inte bara privatpersoner som väljer att ta tåget<br />

till jobbet och fritidsaktiviteterna. Även affärsresorna<br />

inom landet – regionalt och riks – ökar rejält, vilket<br />

du också kan läsa om i det här numret av <strong>Lingonet</strong>.<br />

Det är naturligtvis oerhört glädjande, och därför<br />

känns det också extra bra att vi inom Krösatågssystemet<br />

nu på allvar går in i en utvecklingsfas som kommer att<br />

ge våra resenärer ett snabbare och mer hållbart resande.<br />

Som många av våra resenärer har märkt, så har<br />

Trafikverket under det här året påbörjat en rad olika<br />

banarbeten på våra sträckor. I många fall leder detta<br />

till att vi under vissa perioder måste erbjuda ersättningsbuss,<br />

vilket kan innebära längre restider. Det här<br />

är en situation som vi kommer att få leva med under<br />

de närmaste åren – men resultatet är värt att vänta på<br />

och ligger helt i linje med vad allmänheten och våra<br />

resenärer önskar sig. När arbetena är klara så kommer<br />

vi att kunna erbjuda ett ännu snabbare, tryggare och<br />

punktligare resande.<br />

Att Trafikverket väljer att satsa mycket pengar på<br />

att rusta upp och göra banorna robustare är en tydlig signal om att vår region är viktig<br />

och kommer att ge oss möjligheten att resa kollektivt och miljövänligt på ett sätt som är<br />

hållbart för framtiden.<br />

Den här typen av infrastrukturella insatser är omfattande och innebär långa ledtider,<br />

inte sällan 10­15 år, och det är detta som vi just nu påverkas av. Samtidigt kan vi glädja<br />

oss åt att <strong>19</strong>80­talets satsningar på regional och lokal<br />

tågtrafik i form av Krösatågen i mångt och mycket har<br />

gett oss ett unikt försprång. Och det är förstås tack vare<br />

er resenärer som hela tiden har varit positiva till att<br />

åka tåg. Även här har den småländska strävsamheten<br />

och långsiktigheten resulterat i konkreta resultat som<br />

också framtida generationer kommer att kunna glädja<br />

sig åt.<br />

Parallellt investerar också Krösatågen i nya, miljövänliga<br />

fordon. Anskaffningen av de nya tågen omfattar<br />

både Krösatågen och Kustpilensystemen och är just nu<br />

ute på anbud. I dag trafikeras de båda systemen av 47<br />

tåg som successivt ska börja bytas ut under slutet av<br />

2022. I takt med att banorna i systemet blir elektrifierade<br />

och i takt med att resandet ökar, kommer fler nya<br />

fordon att avropas. När de nya tågen levereras behövs<br />

det även en ny underhållsverkstad, som är planerad<br />

att byggas i Nässjö.<br />

Vi på Krösatågen med respektive länstrafikbolag<br />

glädjer oss mycket åt den här positiva utvecklingen.<br />

Stort tack för att du väljer att resa med oss och varmt välkommen ombord!<br />

Carl­Johan Sjöberg, Trafikdirektör, Jönköpings länstrafik.<br />

Fredrik Lindström om småländskan .........................4<br />

Sant och osant i Krösatågens kampanj ..................6<br />

Sträva och gno som en Gnosjöbo! ..........................8<br />

Skåne och Blekinge – i tillväxt ...................................10<br />

Framtidens hetaste jobb ................................................12<br />

INNEHÅLL<br />

Sju unga resenärer om drömjobbet ...................... 14<br />

Leader utvecklar landsbygden ................................. 16<br />

Hästterapi i småländsk sagoskog ............................ 18<br />

De byggde en egen cykelväg! .................................20<br />

Mmmm… arknadsförd mat ......................................... 22<br />

Soup yourself! .....................................................................24<br />

Stoppet: Nässjö ..................................................................26<br />

Ta tåget i tjänsten! ............................................................28<br />

Information från Krösatågen .....................................30<br />

Krösakrysset ..........................................................................31<br />

<strong>Lingonet</strong> är Krösatågens ombordtidning. <strong>Lingonet</strong><br />

ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet<br />

och en stunds förströelse under tågresan. Tveka<br />

inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter,<br />

självklart är du också välkommen att byta några ord<br />

med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar<br />

vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren<br />

själv står för eventuell vinstskatt.<br />

Hemtrevlig resa!<br />

<strong>Lingonet</strong> ges ut i samarbete mellan Blekingetrafiken,<br />

Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Kalmar länstrafi<br />

k, Länstrafi ken Kronoberg och Skånetrafi ken.<br />

Upplaga: 4500 ex.<br />

Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.<br />

Omslagsbild: Mats Samuelsson.<br />

Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå,<br />

Art Director; Bosse Lindqwist, lindqwist.se<br />

Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat<br />

anges) jordbruket.se<br />

Kontakta redaktionen:<br />

christel.axelsson@skanetrafiken.se<br />

jenny.m.karlsson@kronoberg.se<br />

linus.asberg@regionkalmar.se<br />

anne.martensson@jlt.se<br />

peter.gyllander@hlt.se<br />

linda.ohlsson@blekingetrafiken.se<br />

2 | lingonet

Företagsamma typer<br />

Att smålänningar är strävsamma hör liksom till. Men vad beror det på? Finns det historiska<br />

förklaringar och är det kanske till och med så att det avspeglar sig i språket? I det här numret<br />

av <strong>Lingonet</strong> har vi gjort en djupdykning i den småländska strävsamheten då, nu och i framtiden.<br />

Och självklart har vi inte exkluderat våra Krösaresenärer på andra sidan landskapsgränsen.<br />

För, som Fredrik Lindström konstaterar, Småland är inte ett land utan många, och att sätta<br />

likhetstecken mellan ett landskap och en dialekt låter sig sällan göras. Företagsamheten finns<br />

i hela Krösaland – den tar sig bara lite olika uttryck. Och, handen på hjärtat: Visst finns det en<br />

smålänning i oss alla? Varmt välkommen ombord i höst och vinter!

y<br />

En redig smålänning<br />

tyar det mesta!<br />

Hörs det på dialekten att smålänningen är en strävsam typ?<br />

«Absolut! En redig smålänning tyar med vad som helst», säger språkforskaren<br />

och På spåret-profilen Fredrik Lindström. Men snålheten går att diskutera.<br />

«En smålänning snålar inte med vokalerna!»<br />

«Ordet russelpengar, det vill säga<br />

pengar som är till för att användas bara<br />

för nöjes skull, är ett ord som man<br />

bara hör i Småland.»<br />

Småland är det viktigt att vara redig,<br />

konstaterar Fredrik Lindström.<br />

«En person som är redig, är en person<br />

som gör rätt för sig. Det är ett väldigt laddat<br />

ord som förekommer i många olika<br />

sammanhang. I andra delar av landet<br />

används inte ordet alls med den höga<br />

frekvensen och förväntan som det görs i<br />

Småland.»<br />

Den småländska redigheten hänger<br />

ihop med en annan schablonbild av smålänningarna,<br />

nämligen den att vi skulle<br />

vara snåla.<br />

«Här ska man komma ihåg att snål kan<br />

ha två olika betydelser. Snål kan innebära<br />

att man är missunnsam, girig och oseriös<br />

men snål betyder också hushållsam och<br />

ekonomisk och kan syfta på att man inte<br />

unnar sig själv så mycket. Och det är den<br />

typen av snålhet som utmärker smålänningen»,<br />

poängterar Fredrik.<br />

Ett fattigt land med ett rikt språk<br />

I ett kulturhistoriskt och etnografiskt<br />

perspektiv utgörs Småland av ett område<br />

som en gång var gränslandet mellan de<br />

två kungarikena Sverige och Danmark.<br />

Det var stenigt och svårbrukat och här<br />

bodde från början inte alls särskilt många.<br />

«Jag gissar att i hela Småland så bodde<br />

det kanske cirka 30000 till 40000 personer<br />

under vikinga- och medeltid. Med<br />

tiden flyttade fler människor in i Småland<br />

och man tror att många av invånarna var<br />

frigivna slavar som fick mark att bruka<br />

efter att trälsystemet upphörde. Till Småland<br />

kunde man söka sig för att finna<br />

lyckan och göra ett försök att odla upp en<br />

bit jord.»<br />

Och redan här danas smålänningens<br />

särart, menar Fredrik Lindström.<br />

«Man kan se ett väldigt tydligt mönster<br />

i de här områdena som blev fullkoloniserade<br />

under senmedeltiden. Det<br />

är härifrån som människor emigrerar i<br />

högst utsträckning under 1860-talets<br />

missväxt år – här finns underlaget till<br />

Utvandrarna. Det här var marker som<br />

hade svårt att livnära människor rent<br />

generellt och allra värst var det för dem<br />

som flyttade in sist. Man levde på nåder,<br />

svältkatastrofen var nära och då var det<br />

sist in, först ut-principen som gällde»,<br />

säger Fredrik som tycker att det är just ur<br />

4 | lingonet

fredrik lindström<br />

det här perspektivet som man ska se den<br />

småländska strävsamheten och snålheten.<br />

En smålänning är ingalunda ogenerös,<br />

men historiskt sett så var man tvungen att<br />

vara ekonomisk, att hushålla och vända<br />

på kronorna. Något som också avspeglas<br />

i orden.<br />

«Ordet russelpengar, det vill säga<br />

pengar som är till för att användas bara för<br />

nöjes skull, är ett ord som man bara hör<br />

i Småland. Vilket också skvallrar om hur<br />

märkvärdigt det var att ha sådana pengar.<br />

De här pengarna var helt enkelt tvungna<br />

att få ett eget namn!»<br />

Konsten att hitta en födkrok<br />

Bilden av den självständiga, envisa och<br />

hårt arbetande smålänningen målas upp<br />

gång på gång. Vi möter hen i Mobergs<br />

och Lindgrens litterära verk men också<br />

i verkligheten, i form av den så välkända<br />

Gnosjöandan. Vi är helt enkelt rediga<br />

människor som tyar mer än de flesta och<br />

som inte räds för att starta företag för att<br />

skapa sysselsättning åt oss själva, familjen<br />

och våra vänner.<br />

«Man ska komma ihåg att det aldrig<br />

finns bara en enda enkel förklaring, utan<br />

att orsakskombinationerna är många.<br />

Men en av förklaringarna till det småländska<br />

entreprenörskapet är säkert att<br />

man har varit tvungen att hitta födkrokar.<br />

Det finns också en koppling till landskapets<br />

naturresurser. Här fanns skog och trä<br />

som ledde till produktion av vagnar och<br />

möbler. Men i vissa delar har även gränshandeln<br />

varit viktig. Närheten till Skåne<br />

och Blekinge – och det faktum att Småland<br />

under 1600-talet var av stort intresse<br />

för både svenskar och danskar – ledde till<br />

en livlig gränshandel som öppnade upp<br />

möjligheter för entreprenörer. Bakar man<br />

ihop de ekonomiska behoven med demografiska<br />

förutsättningar och nationsgränser<br />

så får man ändå en ganska rimlig bild<br />

av vad som kom att utmärka smålänningarna.»<br />

Historiskt sett var Småland alltså ett<br />

ingenmansland mellan två stridande<br />

nationer. Namnet Småland kommer<br />

förresten av det tiotal «små land» som<br />

fanns här. De största var «Finnveden»,<br />

«Värend» och «Möre».<br />

«Vi kan leka med tanken om vad som<br />

hade hänt om jordarna hade varit bördigare<br />

med kraften att föda många människor.<br />

Då hade området förmodligen haft<br />

mycket större befolkning och makten att<br />

aspirera på att vara ett eget kungarike.<br />

Man ska komma ihåg att Småland till sin<br />

yta faktiskt inte är så mycket mindre än<br />

Belgien…»<br />

Gott om vokaler<br />

Att sätta likhetstecken mellan ett landskap<br />

och en dialekt låter sig sällan göras, säger<br />

Fredrik Lindström, och i fallet med de<br />

«små landen» blir det extra tydligt. Det<br />

finns stora dialektvariationer inom landskapet.<br />

Småland har påverkats språkligt<br />

från många olika håll. I söder från danskan<br />

och i norr från de så kallade götamålen.<br />

«I söder kan det vara svårt att skilja småländskan<br />

från dialekterna i södra Halland,<br />

nordöstra Skåne och Blekinge och i norr<br />

finns stora likheter med Östgötskan.»<br />

Men ska man hitta något som binder<br />

oss smålänningar samman så är det nog<br />

ändå vår oförmåga att hantera r-ljud.<br />

R-en försvinner och blir istället till vokaler,<br />

framförallt i kombination med vissa<br />

konsonanter och i slutet av ord. Smålänningarnas<br />

egen högtidsdag – Fössta tossdan<br />

i mass då det firas med massipantåta<br />

är förstås en klassiker. Liksom historien<br />

om jönköpingsbon som försökte beställa<br />

två kaava i en tillrest foodtruck och fick<br />

beskedet att man tyvärr inte hade några<br />

rättigheter. Nu var det dock inte yrsla som<br />

den småländska löparen ville åt, utan två<br />

korvar.<br />

«Om det är någonting som smålänningarna<br />

inte snålar med så är det just<br />

vokalerna», resonerar Fredrik.<br />

«Smålänningar är också duktiga på<br />

överflödiga påhängsfraser, som till exempel,<br />

Det var roligt i går, så det var.»<br />

Curling finns inte på kartan<br />

Utöver redigheten så tar sig strävsamheten<br />

också uttryck i andra gemensamma<br />

ord. Att krabba, till exempel, betyder<br />

krångla, pjåska eller dalta, och det är inget<br />

som man håller på med som smålänning.<br />

«Smålänningarna har höga krav på sina<br />

barn att de ska klara sig själva. Här krabbas<br />

det inte! Curlingföräldern har länge<br />

lyst med sin frånvaro. I en intervju som jag<br />

gjort för min dialektbok som kommer ut<br />

nu i höst, berättar en smålänning om hur<br />

han bröt foten på träningen och själv tog<br />

moppen upp till lasarettet och fick den<br />

gipsad innan han åkte hem igen. Att ringa<br />

till föräldrarna fanns inte på kartan.»<br />

Sedan har vi förstås Karl-Oskar och<br />

Kristinas klassiska tya.<br />

«Tya är småländskans uttal av tyga,<br />

ett annars utdött ord! I det ingår vårt ord<br />

‹tyg›, som i äldre tid syftade på material<br />

i allmänhet, inte bara textil. Betydelsen<br />

är alltså ungefär att vara av rätt material,<br />

vara av rätta virket. I ett samhälle där den<br />

dagliga försörjningen och överlevnaden<br />

har krävt större uppoffringar än på många<br />

andra platser, så är en sådan egenskap<br />

högt värderad!» •<br />

lingonet | 5

T<br />

Röda stugor tåga vi förbi!<br />

(eller: därför målar smålänningarna<br />

sina hus med lingonsylt.)<br />

foto • Mats samuelsson<br />

Du har väl inte missat Krösatågens nya reklamkampanj? Där träffar du historieälskaren<br />

Einar som tycks veta det mesta om de påhittiga smålänningarnas färgstarka historia.<br />

En hemtrevlig resa med Krösatågen kan bjuda på<br />

många vackra vyer – och spännande sällskap. I vår nya<br />

reklamkampanj möter du historieälskaren Einar som<br />

gärna berättar för sina medresenärer hur det ligger till,<br />

antingen de är intresserade eller inte… Helt sanna är historierna<br />

nog inte alltid heller. I vår första film förklarar<br />

Einar varför alla stugor i Småland är röda. De är ju målade<br />

med lingonsylt!<br />

Vi är ganska övertygade att det var försvinnande få<br />

som målade sitt hus med lingonsylt på den tiden då Sverige<br />

var som fattigast. Vi kan förstås inte utesluta det helt,<br />

men tänker att vi nog ska ta Einar med en nypa salt.<br />

Nej, det faktum att många stugor och hus i Småland är<br />

röda har en helt annan förklaring:<br />

→ Man ville få husen att se ut som om de var byggda av<br />

dyrt och exklusivt tegel.<br />

→ Man inspirerades av kung Johan III som målade taket<br />

på slottet Tre kronor med hjälp av «gruvkli» från<br />

Kopparberget i Falun. Han ville att taket skulle se<br />

ut som att det var gjort av koppar.<br />

→ Adeln härmade kungen för att visa sig märkvärdiga.<br />

Att måla sina hus i rött var ett sätt att hävda sin status.<br />

Efter adeln kom militären som också använde rödfärgen<br />

på sina byggnader och på sikt blev även soldattorpen<br />

röda.<br />

→ På 1700-talet var rödfärgen fortfarande exklusiv, vigd<br />

åt de mest välbärgade i samhället. Hade man inte råd<br />

att måla hela huset rött så målade man den sida som<br />

vette mot vägen, i fall kungen skulle komma förbi.<br />

→ Efter den stora emigrationsvågen i mitten av 1800-<br />

talet rådde en stor identitetskris i Sverige. Den röda<br />

färgen kom att bli en symbol för hela nationen, nästan<br />

i samma värde som den svenska flaggan.<br />

→ En del hävdar också att en anledning till den vanligt<br />

förekommande röda färgen är att rött kontrasterar<br />

väl mot den gröna skogen. Rött och grönt är motsatsfärger<br />

vilket gör att röda hus syns extra väl.<br />

Vi har lyckats fånga fler av Einars berättelser på Krösatågen,<br />

så håll utkik efter nya spännande omskrivningar<br />

av Sveriges historia. Du hittar dem på vår Facebooksida,<br />

YouTube, jlt.se och lanstrafikenkron.se. •<br />

6 | lingonet

Vi välkomnar alla typer av resenärer på Krösatågen. Även de som inte riktigt kan hålla sig till sanningen…<br />

I vår nya reklamkampanj berättar historieälskaren Einar varför stugorna i Småland är röda. De är helt enkelt målade med lingonsylt!<br />

lingonet | 7

Illustration av grafiska formgivaren, designern och företagaren Lisa Bengtsson, bördig från Gnosjö.<br />

8 | lingonet

CAROLINE WIGREN kristoferson<br />

Foto: Johanna Granelli<br />

Alla vet vad Gnosjöandan är. Den finns till och beskriven i Nationalencyklopedin. Men vad<br />

är det som ligger bakom den strävsamhet och drivkraft som förknippas med Gnosjöandan?<br />

Forskaren Caroline Wigren Kristoferson flyttade till Gnosjö för att få svar på sina frågor.<br />

aroline Wigren kristoferson<br />

är docent i entreprenörskap vid Ekonomihögskolan<br />

vid Lunds Universitet.<br />

Just nu har hon en tjänst som<br />

forskare i Helsingborgs stad, där hennes<br />

uppdrag är att undersöka hur det offentliga<br />

kan arbeta med entreprenörskap<br />

och innovation, en tjänst som finansieras<br />

av Riksbankens jubileumsfond. Men<br />

att Caroline skulle specialisera sig på entreprenörskap<br />

var inte tanken från början – att det<br />

faktiskt blev så, det är Gnosjö andans förtjänst.<br />

«När jag pluggade i Helsingfors hade jag en studiekamrat<br />

som hette Louise. Louise träffade senare mannen<br />

i sitt liv, och han var från Gnosjö. Under en helg som vi<br />

tillbringade på Västkusten tillsammans berättade de för<br />

mig om Gnosjöandan och jag<br />

tänkte direkt att det var ett<br />

jättebra ämne för en avhandling.<br />

Men jag förstod också på<br />

dem att för att verkligen förstå<br />

kulturen, så måste jag bosätta<br />

mig där», berättar Caroline.<br />

Sagt och gjort. Caroline<br />

flyttade till Gnosjö, bodde i<br />

samhället ett helt år, och 2003<br />

disputerade hon vid Internationella<br />

Handelshögskolan<br />

i Jönköping med sin prisbelönta<br />

avhandling «The Spirit of Gnosjö – The Grand<br />

Narra tive and Beyond».<br />

Det självklara är det svåra<br />

Det absolut svåraste att förstå om en grupp människor är<br />

det som de själva tar för givet.<br />

«Vissa sammanhang är så självklara att det är svårt<br />

att förklara eller prata om. En del beteenden ändrar vi<br />

snabbt – som att det numera är självklart att deklarera på<br />

nätet eller boka ett boende via Airbnb. Men det som har<br />

en djupare botten och som har blivit en del av vardagen<br />

är svårare att beskriva», förklarar Caroline som till slut<br />

ändå kom självklarheterna på spåren.<br />

Under året i Gnosjö kontaktade Caroline en rad företag<br />

och gjorde intervjuer med ägare och medarbetare i<br />

företagen. Hon vistades även på flera företag och deltog<br />

också själv i flera av bygdens viktiga nätverk, bland annat<br />

frikyrkorna och Rotaryklubben. Intervjuerna var viktiga,<br />

men just det att verkligen bo, jobba och leva vardagsliv i<br />

Gnosjö var kanske det som gav henne störst förståelse<br />

för vad Gnosjöandan faktiskt är och hur den fungerar.<br />

Men var det inte svårt att komma in i samhället?<br />

«Grundförutsättningen när man ger sig in i ett sådant<br />

här projekt är att man gillar människor. Jag hade en<br />

viss ingång genom mina kontakter på IUC, Industriellt<br />

Utvecklingscentrum, men mycket byggde på att jag faktiskt<br />

vågade fråga. Sedan gav det ena det andra. Jag fick<br />

bland annat möjligheten att intervjua Big Bengt.»<br />

«Den protestantiska etiken har varit<br />

viktig för framväxten av Gnosjöandan<br />

eftersom den gjorde det möjligt att<br />

tjäna både gud och mammon.»<br />

Tre starka drivkrafter<br />

Carolines slutsats var att det finns tre starka faktorer som<br />

Gnosjös framgångar bygger på: familjen, religionen och<br />

historien.<br />

Kopplingen till den frireligiösa rörelsen är tydlig,<br />

menar Caroline.<br />

«Småland hade fattiga jordar, det var inga bördiga<br />

marker och många driftiga människor valde att emigrera.<br />

Väckelserörelsen blev något av en räddning för dem som<br />

stannade kvar. Den protestantiska etiken och dess värderingar,<br />

och de tio budorden, har blivit viktiga riktlinjer<br />

för Gnosjöandans företagare. Och det handlar i mångt<br />

och mycket om värderingar som går bortom kyrkan.<br />

Fullt rimliga levnadsregler om hur du ska bete dig mot<br />

din nästa.»<br />

Frikyrkan, konstaterar Caroline, har också varit en viktig<br />

skola för blivande entreprenörer och företagsledare.<br />

«Frikyrkan har av tradition en väldigt platt organisation<br />

vilket innebar att medlemmarna tränades att ta<br />

ansvar och organisera, och det kom förstås till nytta i<br />

näringslivet.»<br />

Starka lokala nätverk<br />

Nätverket i närsamhället var, och är, oerhört starkt.<br />

«Man är väldigt mån om att hjälpa dem som man<br />

känner väl. Vid ett tillfälle under tiden som jag bodde i<br />

Gnosjö gick ett företag, som knoppats av från ett större, i<br />

konkurs. Lojaliteten var stor och många hjälptes åt för att<br />

snabbt få företaget på fötter igen. Det fanns även kopplingar<br />

till en och samma frikyrka. Man värnar helt enkelt<br />

om varandra och det lokala.»<br />

Att gå ihop och investera i lokala projekt är självklart –<br />

från byggandet av vägar till värdshus som kan erbjuda en<br />

samlingsplats för ortens företag. I storstaden kan företagen<br />

lika gärna tänka sig att lägga resurserna på ett projekt<br />

i Sydafrika, men i Gnosjö investeras pengarna på hemmaplan.<br />

De lokala förebilderna är också viktiga.<br />

«Kan hon och han så kan också jag. Att driva och<br />

organisera ett företag är ju en livsstil. Det skapas ett sätt<br />

att organisera tillvaron som betraktas som det normala.»<br />

Skillnader nu och då<br />

Men Caroline noterade också att Gnosjöandan även<br />

exkluderade människor.<br />

Den som inte hade bakgrund i regionen hade det svårt<br />

att ta sig in i nätverket men de som kom utifrån och hade<br />

kyrklig bakgrund fick en något lättare resa. Caroline såg<br />

även att Gnosjö var ett traditionellt mansdominerat samhälle<br />

där det var svårt för unga tjejer att ta plats, vilket<br />

gjorde att många sökt sig bort från regionen.<br />

I sin avhandling formulerade hon tre utmaningar för<br />

Gnosjö. Den första var att företagen måste öppna sig för<br />

externt ägande, den andra var att hitta ett sätta att behålla<br />

de unga kvinnorna i regionen och den tredje var att<br />

komma till rätta med integrationsproblemen.<br />

Caroline poängterar att detta är utmaningar som inte<br />

bara gäller Gnosjö, utan som delas av många mindre<br />

orter. Dessutom har mycket vatten runnit under broarna<br />

sedan dess.<br />

«Det är snart 20 år sedan jag bodde i Gnosjö och jag<br />

har inte gjort någon uppföljning på avhandlingen. Vissa<br />

saker har självklart förändrats men en kultur som har<br />

vuxit fram under decennier<br />

omfattar ändå beteenden som<br />

inte ändras i brådrasket.»<br />

Dessutom har hon själv<br />

vidgat sina perspektiv.<br />

«När jag lämnade Jönköping<br />

2007 tyckte jag nog att<br />

man behövde jobba mycket<br />

med integrationen i Småland.<br />

Jag hade inte bott i Malmö<br />

jättelänge innan jag insåg<br />

att Gnosjöregionen på den<br />

tiden kunde erbjuda integrationsmöjligheter<br />

som storstaden inte hade. Man hade<br />

nämligen jobb. Och det är ju grundförutsättningen för<br />

integration: att man har ett jobb och kan försörja sig. Så<br />

på den punkten ändrade jag ganska snabbt åsikt. Samtidigt<br />

har den ökade automatiseringen gjort det svårare för<br />

nysvenskar att få jobb, inte minst som tekniken kräver att<br />

man är bra på språk och kan svenska.»<br />

Men automatiseringen har även lett till att arbetsmarknaden<br />

har utvecklats.<br />

«Behovet av andra, administrativa kompetenser har<br />

ökat vilket också har öppnat upp för jämställdheten.»<br />

Entreprenörskap inte för alla<br />

Vad gäller den tredje utmaningen, förmågan att öppna<br />

för externt ägande, så tror Caroline att det har skett stora<br />

förändringar. I dagsläget så är det en del av 40-talisterna<br />

som har sålt sina företag eller generationsskiftat och<br />

överlåtit åt en extern ledning.<br />

«På många sätt tror jag att Gnosjö står väl rustat inför<br />

framtiden. Industrierna här har redan gått igenom sin<br />

automatiseringsprocess där många analoga jobb har<br />

ersatts med digitala. Många andra delar av arbetslivet, till<br />

exempel vård och administration, har den omställningen<br />

kvar.»<br />

Inställningen till entreprenörskapet har också blivit<br />

annorlunda och är en del av den nyliberala tidsandan.<br />

«I dag får vi lära oss redan i skolan att man ska vara<br />

företagsam som individ och göra egna val. Men självklart<br />

ska man ha i åtanke att alla inte kan bli entreprenörer.<br />

Entreprenörskapet förutsätter resurser i form av personlig<br />

förmåga, bra nätverk och finansiella möjligheter.» •<br />

lingonet | 9

q<br />

Skåne och Blekinge<br />

– två regioner i tillväxt och förändring<br />

Strävsamma smålänningar i all ära – men hur ser det ut på andra sidan landskapsgränsen?<br />

Lorraine Jonis, Tillväxtverkets programansvariga för den Europeiska regionala strukturfonden<br />

Skåne och Blekinge, har koll på läget.<br />

Hur företagsamma är Skåningarna<br />

och Blekingeborna?<br />

«Enligt Tillväxtanalys så startades under 2018 drygt<br />

9000 nya företag i Skåne och 750 i Blekinge. Antalet<br />

nystartade företag i Skåne per invånare i åldern 16–64<br />

år var år 2018 näst högst i landet: 11,2 företag per 1 000<br />

invånare. Genomsnittet för hela landet var 10,8. Blekinge<br />

däremot låg på 8,0 vilket är klart under riksgenomsnittet.<br />

Jämfört med år 2000 startas klart fler nya företag<br />

idag. Ökningen har varit lite högre än rikssnittet i Skåne<br />

och lite lägre i Blekinge. Sedan år 2010 har dock antalet<br />

nystartade företag legat kvar på ungefär samma nivå både<br />

i Skåne/Blekinge och i riket. Det innebär att den ökning<br />

i nyföretagandet som vi har sett sedan <strong>19</strong>90-talet har planat<br />

ut.»<br />

Varför startar människor företag?<br />

«De främsta anledningarna är att man vill förverkliga<br />

idéer och att man vill arbeta självständigt. Ytterligare en<br />

faktor är att man vill tjäna pengar. Dessa faktorer brukar<br />

kallas för positiva drivkrafter. Andra anledningar kan vara<br />

att man ha svårt att hitta jobb, då kan nyföretagande vara<br />

ett alternativ. Arbetslöshet är ett exempel på en negativ<br />

drivkraft. Dessa drivkrafter påverkas av konjunkturen.»<br />

Är det enbart nyföretagande som är ett<br />

tecken på strävsamhet och entreprenörskap<br />

eller finns det andra faktorer?<br />

«Nej, tillväxtviljan i befintliga företag är lika viktig!<br />

I både Skåne och Blekinge vill omkring 7 av 10 befintliga<br />

företag växa och det är en siffra som ligger ungefär<br />

på riksgenomsnittet. Omkring av 4 av 10 företag vill växa<br />

genom att både anställa och öka omsättningen. Ett annat<br />

sätt att mäta entreprenörskap är att titta på attityderna<br />

till företagande. I Entreprenörskapsbarometern 2016<br />

frågade Tillväxtverket personer i åldersgruppen 18–70 år<br />

om de kan tänka sig att bli företagare. Det visade sig att<br />

ungefär 50 procent av befolkningen i Skåne kunde tänka<br />

sig detta, jämfört med 38 procent i Blekinge. Siffran för<br />

Skåne ligger på riksgenomsnittet medan Blekinge ligger<br />

klart under riksgenomsnittet.»<br />

Finns det några branscher som är typiska för<br />

Skåne och Blekinge?<br />

«I Skåne påminner näringslivsstrukturen om den i riket<br />

i stort. Handeln är dock något större än i riket i stort, sett<br />

till andel av de förvärvsarbetande som arbetar i branschen.<br />

Största privata företag i Skåne är byggföretaget<br />

PEAB. Skåne har pekat ut tre stycken så kallade ‹smarta<br />

specialiseringsområden›; smarta material, personlig<br />

hälsa och smarta städer. Detta är tre områden som regionen<br />

vill satsa särskilt på, och utveckla. I Blekinge är det<br />

tillverkningsindustrin som sticker ut. Tillverkningsindustrins<br />

andel av de förvärvsarbetande ligger klart över<br />

riksgenomsnittet. Fordonsindustrin är viktig i Blekinge<br />

där Volvo Personvagnar i Olofström är det största privata<br />

företaget. Blekinges smarta specialiseringsområden<br />

är: informations- och kommunikationsteknologi (IKT),<br />

digitalisering och materialbearbetning.»<br />

Har företagsamheten/entreprenörskapet<br />

skiftat karaktär under historien?<br />

«Blekinge har varit ett industritungt län med få och<br />

stora arbets givare. Idag arbetar Blekinge för att företagen<br />

ska utveckla en mer kunskapsintensiv produktion. På så<br />

sätt får näringslivet en större bredd. Exempel på detta är<br />

att utöka tjänstesektorn och företag inom forskning och<br />

utveckling. Skåne var tidigare mycket fokuserat på landsbygd<br />

och industri. Nu har många olika branscher etablerats<br />

i länet, till exempel life science företag som arbetar<br />

med läkemedelsbranschen. Skåne har många innovativa<br />

företag i regionen och flera större företag.»<br />

Vilka är utmaningarna inför framtiden?<br />

«Det finns alltså stora skillnader mellan Skåne och Blekinge.<br />

I Blekingen är viljan att starta företag ganska långt<br />

under riksgenomsnittet. En av regionens svagheter är just<br />

den låga innovationsförmågan och det är också därför<br />

som man har startat innovationsinitiativet för att stärka<br />

innovationskraften och få fler att vilja bli företagare. På<br />

det sättet kan det på sikt finnas fler mindre arbetsgivare<br />

i regionen – och då blir man mindre sårbar när en lågkonjunktur<br />

slår till. Ett annat tillväxthinder i Blekinge<br />

är den dåliga tillgången på bredband. En utmaning som<br />

nu möts genom ‹ Digitala Blekinge › som finansieras av<br />

den europeiska regionala strukturfonden (ERUF) Skåne-<br />

Blekinge. I Skåne är blandningen av större och mindre<br />

företag större och innovationskraften kan beskrivas<br />

som god. Här är problemet istället att företagen inte hittar<br />

den kompetens som de behöver för att kunna växa<br />

vidare. Samtidigt har regionen en ganska hög arbetslöshet,<br />

bland annat i form av nyanlända. Det här är ett allvarligt<br />

glapp som vi behöver adressera vilket bland annat<br />

kan göras genom en annan EU-fond: Europeiska Socialfonden.<br />

Både Skåne och Blekinge är två regioner där<br />

export är en mycket viktig nyckelfaktor för viljan att växa<br />

och bli större. Projektet Southern Sweden International,<br />

som också finansieras genom ERUF Skåne-Blekinge, driver<br />

därför ett projekt för att stärka exportförmågan hos<br />

företag i våra trakter där vi ju är geografiskt nära den<br />

inter nationella marknaden.»<br />

Hur jobbar ni på Tillväxtverket för att stötta<br />

strävsamheten i regionen?<br />

«Vi har många verktyg för företagsutveckling, bland<br />

annat kompetensutveckling, olika typer av stöd och så<br />

kallade Digitaliseringscheckar. Under 2018 genomförde<br />

vi bland annat ett pilotprojekt med Brexitcheckar för<br />

företag som bedriver mycket handel med Storbritannien.<br />

Vi är en kunskapsmyndighet som tar fram många<br />

rapporter om företagande, till exempel Företagens villkor<br />

och verklighet som publiceras återkommande. Nästa<br />

rapport planeras att bli färdig år 2020. Europeiska regionala<br />

strukturfonden Skåne-Blekinge har två utlysningar<br />

som kommer under 2020 för att främja konkurrenskraften<br />

i Skåne och Blekinge. Offentliga organisationer – till<br />

exempel lärosäten, inkubatorer och kommuner – kan<br />

söka stöd för sina ideer.»<br />

Vad tror du om den framtida utvecklingen?<br />

«I media har det rapporterats om tidiga tecken på en<br />

kommande lågkonjunktur. Om det stämmer så kommer<br />

det att bli tuffare för företag som vill växa. Förhoppningsvis<br />

kan stödsystemet hitta nya utvecklingsmöjligheter<br />

för företagen genom olika insatser.» •<br />

lingonet | 10

Så här många kan tänka sig att bli företagare<br />

38% 44% 44% 45% 47% 50%<br />

47%<br />

blekinge<br />

jönköpings län<br />

kalmar län<br />

halland<br />

kronobergs län<br />

Skåne<br />

riket<br />

Det är stora regionala skillnader när det gäller hur många som kan tänka sig att bli företagare i landet. Så här ser det ut i Krösaland.<br />

Källa: Tillväxtverket Entreprenörskapsbarometern.<br />

«Tillväxt är viktigt för att vi ska få en utveckling<br />

av arbetstillfällen och driva samhället framåt.<br />

Och vi måste göra det genom hållbar och jämställd tillväxt.<br />

Även om vi behöver tillväxt för att undvika arbetslöshet<br />

får vi inte tumma på miljön – det blir kontraproduktivt på sikt.»<br />

w<br />

Antal företag som vill växa<br />

67%<br />

68%<br />

69%<br />

70 %<br />

70 %<br />

72%<br />

69%<br />

kalmar län<br />

kronobergs län<br />

halland<br />

blekinge<br />

skåne<br />

jönköpings län<br />

riket<br />

Så här många av våra företag anger att de har en ambition att växa, antingen genom endast omsättningen<br />

eller genom en kombination av ökad omsättning och antalet anställda.<br />

Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2017<br />

lingonet | 11

Från<br />

robotpersonlighetstekniker<br />

till Oldfluencer…<br />

foto: Othervice<br />

12 | lingonet

m<br />

Det här är framtidens<br />

hetaste jobb!<br />

Vad vill du jobba med i framtiden? Kanske som robotpersonlighetstekniker<br />

– eller som oldfluencer? Oavsett om du vill testa helt nya arbeten eller satsa<br />

på ett mer traditionellt yrke så är möjligheterna många.<br />

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Men siktar du in dig på yrken inom<br />

hälso- och sjukvård, pedagogiskt eller socialt arbete så gör du ett smart val. I rapporten<br />

«Här finns jobben» listar Arbetsförmedlingen de 20 hetaste jobben inom den närmaste<br />

femårsperioden. Tanken är förstås att informationen ska utgöra ett bra stöd för<br />

den som ska välja utbildning.<br />

Prognosen är att det kommer att fattas omkring 100 000 personer med rätt utbildning<br />

inom flera olika branscher. Utöver de stora behoven inom vård, pedagogiskt och<br />

socialt arbete är flertalet yrken inom bygg och anläggning, data/it och tekniskt och<br />

natur vetenskapligt arbete heta under perioden.<br />

Om Arbetsförmedlingen är lite mer jordnära i sin analys så tar Trygghetsrådet ut<br />

svängarna desto mer i sin rapport «Framtidens arbetsliv är här». I rapporten redovisar<br />

man sju megatrender som tillsammans kommer att driva samhällsutvecklingen<br />

och förändra arbetslivet: Globaliseringen, urbaniseringen, digitaliseringen, automatiseringen,<br />

hållbarhet, hälsa och demografisk utveckling. Med de sju megatrenderna som<br />

utgångspunkt har man identifierat tio helt nya yrkesgrupper som kan komma att växa<br />

fram. Från framtidens bonde till robot- och klimatspecialister. Det finns till och med<br />

hopp för det växande antalet äldre som kommer att kunna skapa sig en ny karriär som<br />

influenser – oldfluenser – på gamla dar. För dig som gillar förändring kommer framtidens<br />

arbetsmarknad helt klart att erbjuda många möjligheter. Vad är din nästa grej? •<br />

Yrken som det behövs mest folk i, de närmaste fem åren<br />

Högskoleutbildning<br />

Barnmorskor<br />

Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker<br />

Förskollärare<br />

Läkare och tandläkare<br />

Läraryrken<br />

Mjukvaru- och systemutvecklare<br />

Psykologer<br />

Sjuksköterskor<br />

Socialsekreterare<br />

Systemutvecklare och it-arkitekter<br />

Övriga utbildningsnivåer<br />

Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare<br />

Betongarbetare, murare och målare<br />

Buss-, spårvagns- och lastbilsförare<br />

Elektrikeryrken<br />

Kockar<br />

Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer<br />

Slaktare och styckare<br />

Träarbetare och snickare<br />

Undersköterskor<br />

VVS-montörer<br />

källa: Arbetsförmedlingen<br />

Tio heta framtidsjobb<br />

• distansare. Tack vare etableringen av ar och vr kan fler yrken utföras på distans.<br />

Exempel på arbetsuppgifter: Distansvägledning av installationer och reparationer.<br />

• gig-manager. Allt fler blir egenföretagare och frilansare. Då behövs det en Gigmanager<br />

som kan hjälpa «gigaren» att projektleda verksamheten. Exempel på<br />

arbetsuppgifter: Säkerställa gigarens beläggning och inkomst genom kontinuerliga<br />

uppdrag och genom att skapa struktur.<br />

• robotpersonlighetsdesigner. I takt med att robotar blir ett vanligare inslag på<br />

arbetsplatser krävs utvecklare som kan designa robotarnas personligheter beroende<br />

på sammanhanget. Exempel på arbetsuppgifter: Analysera företagets kultur och se till<br />

att robotens personlighet passar in.<br />

• kulturflätare. Framtidens näringsliv kommer att vara mer nätverksorienterat.<br />

Då krävs kompetens som kan överbrygga kulturella skillnader. Exempel på arbetsuppgifter:<br />

Analysera företagets operationella och strukturella styrkor och brister för att se<br />

vad som bör tas med i samarbetet och vad som bör utelämnas.<br />

• klimatrevisor. I den hållbara framtiden måste företagen ha klimatekonomisk kompetens.<br />

Exempel på arbetsuppgifter: Följa, analysera och rapportera företags klimat -<br />

avtryck. Ta fram strategier för att minska klimatpåverkan.<br />

• vertikalodlare. I takt med att jordens befolkning ökar och fler flyttar in till städerna<br />

behövs nya, hållbara odlingsalternativ. Exempel på arbetsuppgifter: Framtidens bonde<br />

skapar nya klimatsmarta teknologier och odlingssätt.<br />

• etikutvecklare. Kraven på att företag ska ta sitt samhällsansvar ökar hela tiden.<br />

Exempel på arbetsuppgifter: Hjälpa företag att definiera, kommunicera och efterleva<br />

etiska regler.<br />

• molnvakt. I framtiden kommer de allra flesta förtag att hantera stora mängder<br />

känslig data. Exempel på arbetsuppgifter: Att säkerställa att data hanteras korrekt<br />

och inte läcker.<br />

• dna-coach. Samtidigt som allt fler kan mäta sina hälsovärden så kan det vara svårt att<br />

förstå datan och att agera på den. Exempel på arbetsuppgifter: Analysera kundens<br />

dna för att ta fram livsstils- eller kostråd.<br />

• oldfluencer. Vi blir allt äldre och lever längre som pensionärer. Många äldre är<br />

aktiva i sociala medier och har en aktiv livsstil. Exempel på arbetsuppgifter: inspirera<br />

till en mer aktiv livsstil, skapa sociala mötesplatser samt testa och utvärdera produkter<br />

och tjänster.<br />

källa: Trygghetsrådet<br />

lingonet | 13

K<br />

Det här vill vi göra<br />

i framtiden!<br />

Arbetsmarknaden förändras. Nya spännande yrken etableras medan andra försvinner.<br />

Hur resonerar man när man har hela livet framför sig? Vad ska man välja? Vi har frågat<br />

sju Krösatågsresenärer med framtiden för sig vilka drömmar och planer de har när det<br />

gäller utbildning och jobb. Vad vill du jobba med och vad tror du om möjligheterna att<br />

få det jobb som du drömmer om?<br />

sara eriksson<br />

anton malmborg<br />

elin andersson<br />

tilda robertson<br />

ellen andersson<br />

tilda lindqvist<br />

ida brantmark<br />

14 | lingonet

Elin Andersson<br />

I framtiden vill jag jobba med barn, helst i de yngre å ldrarna – att jobba på en förskola<br />

skulle jag tycka vore superkul. Jag har alltid ä lskat att ta hand om barn och ä r en vä ldigt<br />

social person. Jag har alltid gjort min prao och även sommarjobbat på förskolor.<br />

Mina jobbmö jligheter tror jag ä r stora då befolkningen kommer att öka. Det kommer<br />

alltid att behövas personal för att ta hand om alla barnen. Jag vet av erfarenhet att i Nässjö<br />

kommun, där jag bor, är det stor brist på förskolepedagoger och man sätter ofta in<br />

vikarier. Sedan kan det här med drömjobbet förstås förändras i framtiden, men jag har<br />

alltid drömt om att jobba i förskola så just nu tycker jag att det känns helt rätt.<br />

Sara Eriksson<br />

I framtiden vill jag jobba som marknadskommunikatö r. Min dröm ä r att driva en egen<br />

PR­byrå i nå got annat land ä n Sverige.<br />

I just branschen jag vill vara aktiv i tror jag att det kommer att finnas må nga<br />

jobbmö jligheter, men jag tror också att jobb kommer att fö rsvinna i framtiden då<br />

behovet minskar i takt med att vä rlden digitaliseras och individen generellt blir mer<br />

självständig.<br />

Tilda Robertson<br />

Jag vill jobba med marknadsfö ring och starta ett eget fö retag, det är i alla fall mitt drömjobb<br />

just nu och det som jag ser mig själv göra i framtiden.<br />

Jag tror att det kommer finnas jobbmö jligheter inom marknadsfö ring i framtiden,<br />

det ä r ett jobb som stä ndigt utvecklas och behö vs.<br />

Anton Malmborg<br />

I framtiden vill jag jobba som butikschef fö r nå gon skid­ och modebutik – eller så vill<br />

jag vara bilfö rsä ljare. Jag vet inte riktigt om det är mina drömjobb, men det hade varit<br />

kul att jobba i ett yrke där man har mycket kontakt med folk och får sälja något som<br />

man är intresserad av!<br />

Jag tror det finns goda jobbmö jligheter i framtiden… om man kä nner rä tt folk och<br />

gö r bra ifrå n sig på sina tidigare jobb, så att man har bra referenser att luta sig mot! Då<br />

kommer man kanske att få rekommendationer som gör att det blir ännu lättare att få<br />

jobb.<br />

Ellen Andersson<br />

Frisör eller något i samma bransch. Frisö ryrket har alltid lockat mig, ända sedan jag var<br />

liten. Jag tycker att det verkar kul att få möta människor och ge dem service och hjälpa<br />

kunderna att känna sig fina och fräscha. Att man hjälper till med en del stora förändringar<br />

som gör kunderna glada, nöjda och bidrar till att de får ett bra självförtroende!<br />

Jag tror att jobbmöjligheterna är goda eftersom det är stor brist på frisörer i dag – jag<br />

hoppas att det fortsätter att vara stor efterfrågan.<br />

Tilda Lindqvist<br />

I framtiden vill jag jobba med barn och ungdomar, jag har inte bestä mt mig fö r nå got<br />

specifikt yrke ä nnu. Några exempel ä r fritidsledare, socionom eller specialpedagog. Ett<br />

drö mjobb jag har haft lä nge ä r å klagare just fö r att det alltid har verkat spä nnande –<br />

sä rskilt efter att jag har lä st juridikkurser på gymnasiet. Men jag har också en drö m om<br />

att kunna hjä lpa barn och ungdomar så mycket som mö jligt ut i livet ,så socionom ligger<br />

också mig varmt om hjä rtat.<br />

Runt om hä r i Blekinge och Karlshamn kan jobb mö jligheterna vara små fö r just en<br />

å klagare, men mö jlig heterna finns om man är beredd att pendla. Som socionom ä r<br />

jobbmö jligheterna desto stö rre. Det ä r verkligen ett yrke som det behö vs fler anstä llda<br />

av, just hä r i Karlshamn och Blekinge.<br />

Ida Brantmark<br />

Jag vill gä rna jobba som psykolog. Jag tycker att det ä r ett vä ldigt intressant yrke. Man<br />

kan få reda på så mycket om en person genom bara deras kroppssprå k, attityd, klä dsel<br />

med mera. En annan dröm är att få jobba inom speldesign eller nå gonting med bild. Jag<br />

tycker att det ä r mycket roligt att rita och skapa egna vä rldar, historier och karaktä rer<br />

och det passar bra in både i speldesign och bild. Jag tycker också att det ä r vä ldigt kul<br />

att se den slutliga produkten av vad man skapat och lagt så mycket tid på. Hur lycklig<br />

man blir nä r det har blivit bra!<br />

Det ä r redan nu brist på psykologer. Jag tror dä rfö r att det finns en god chans att få ett<br />

jobb inom psykologi. Jag ä r dä remot tveksam på speldesigner. Det ä r ett yrke jag tror<br />

att må nga ungdomar idag vill jobba inom vilket gö r konkurrensen vä ldigt tuff.<br />

foto: Othervice<br />

Framtidsjobbet «vertikalodlare» som vi berättade om på förra uppslaget verkar inte vara något som har slagit igenom<br />

bland blivande jobbsökare ännu.<br />

lingonet | 15

E<br />

Leader förverkligar<br />

landsbygdens drömmar<br />

foto • mattias bokinge<br />

Den svenska landsbygden är full av initiativkraft. När människor tillsammans jobbar för att förverkliga<br />

visioner och projekt skapas nya förutsättningar för en levande och attraktiv landsbygd. Men även om<br />

viljan och samarbetsförmågan finns, så är det inte alltid pengarna räcker till. Då finns Leader.<br />

«Leader är inte ett bidrag – utan ett gördrag», säger Sofia Skörde som är verksamhetsledare för<br />

Leader Västra Småland.<br />

«Leader är en metod som används för att utveckla landsbygden. Den bygger på<br />

samverkan och lokal förankring. Tanken är att ta tillvara den drivkraft som finns i lokalsamhället»,<br />

berättar Sofia Skörde.<br />

Lokalt ledd utveckling<br />

Leadermetoden och Leaderområden finns i hela EU och principerna och genomförandet<br />

ser likadana ut oavsett land. I Sverige drivs Leader genom landsbygdsprogrammet.<br />

För finansieringen står EU och den svenska staten och dessutom bidrar kommunerna<br />

i respektive Leaderområde med medel. Ett Leaderprojekt finansieras till viss del med<br />

offentliga medel som anslås via Leader, men kan också kräva medfinansiering i form av<br />

privata medel och/eller ideellt arbete. Om till exempel en samhällsförening eller hembygdsförening<br />

har ett projekt som de vill förverkliga kan man alltså ansöka om stöd<br />

från Leader och komplettera det stödet med egna medel och ideella insatser.<br />

Leader­programmet har funnits sedan <strong>19</strong>93 och har genomförts i fyra olika sjuårsperioder:<br />

<strong>19</strong>93–2000, 2000–2007, 2007–2014 och 2014–2020.<br />

«Det är troligt att det blir en ny Leader­period efter 2020 men några formella beslut<br />

är inte tagna», säger Sofia Skörde.<br />

För strävsamma landsbygdsbor med idéer och projekt finns dock möjlighet att söka<br />

stöd från Leader under innevarande period.<br />

«Jag kan inte uttala mig för alla Leaderområden, men inom Leader Västra Småland<br />

har vi fortfarande kvar 3,5 miljoner i potten som man kan söka fram till hösten 2020.»<br />

Även för företag<br />

Leader­stödet kan sökas av både organisationer och företag.<br />

«Som förening eller organisation kan du få upp till 100 procent finansiering vilket<br />

är en stor fördel med just Leader. Det finns inget annat program av den här typen som<br />

har möjlighet att erbjuda hela beloppet i stöd. Detta gäller dock inte företag som kan få<br />

mellan 40­70 procent», förklarar Sofia.<br />

«Om ni har en projektidé är första steget att ta kontakt med ert lokala Leaderkontor<br />

för att presentera och prata igenom er idé. Därefter gör ni en ansökan digitalt via<br />

Jordbruksverkets hemsida. Under ansökningsprocessen så kan vi vara rådgivande och<br />

hjälpa till att utveckla och få feedback. När ni sedan är redo så tas ansökan upp i Leaderområdets<br />

så kallade LAG­grupp, Leader Action Group. Gruppen beslutar huruvida ansökan<br />

ska prioriteras samt storleken på bidraget. Därefter fattar Jordbruksverket, baserat<br />

på LAG­gruppens prioritering, ett formellt beslut.»<br />

Det faktum att det lokala Leader­kontoret kan ställa upp med stöttning och administrativ<br />

hjälp, både i samband med ansökan och under projektets gång, menar Sofia är<br />

en stor fördel eftersom genomförandet av många projekt omfattar kontakt med diverse<br />

myndigheter och inte sällan innebär en del byråkrati.<br />

Långsiktiga effekter<br />

En viktig faktor när Leader prioriterar projekt är att de verkligen ska bidra med utveckling<br />

på landsbygden på lång sikt.<br />

«Det kan till exempel handla om att höja platsens attraktionskraft, utsikter till befolkningsökning<br />

eller strukturella förändringar. Vi är också noga med att initiativet ska<br />

fortsätta att vara livskraftigt även efter projekttidens utgång.»<br />

Inom ramarna för Leader Västra Småland har under den pågående perioden genomförts<br />

en rad framgångsrika projekt och några av dem kan du läsa om i det här numret av<br />

<strong>Lingonet</strong>.<br />

«Vi har bland annat stöttat byggnationen av en handikappramp vid Flatenbadet<br />

och en cykelväg mellan Kulltorp och Tyngel. Vi har också prioriterat flera tunga projekt<br />

som utvecklar eller möjliggör validering av yrkeskompetens och hjälper boende<br />

i landsbygdsorter att få arbete. En rad olika företag och föreningar har också kunnat<br />

utveckla sina verksamheter med vår hjälp. Dessutom samarbetar vi över gränserna med<br />

andra Leader­områden, bland annat Astrid Lindgrens Hembygd och Leader Linné<br />

Småland.»<br />

Leader är ett unikt sätt att stötta den svenska företagsamheten på landsbygden, oavsett<br />

om initiativet sker inom ramarna för ett företag, en organisation eller en samhällsförening,<br />

menar Sofia.<br />

«Grundförutsättningen är samverkan. Att vi kan göra bra saker tillsammans!» •<br />

16 | lingonet

Sofia Skörde, verksamhetsledare för Leader Västra Småland vid ett av de<br />

projekt som förverkligats med hjälp av Leader. Härliga Flatenbadet är<br />

ett omtyckt vattenhål för invånarna i Vaggeryd, Skillingaryd, Värnamo,<br />

hillerstorp, Gnosjö och Gislaved. Badet är långgrunt, har camping och<br />

restaurang och lockar även många turister utifrån. Men en liten detalj<br />

har ställt till det. Den långgrunda strandlinjen har gjort det svårt<br />

för rörelsehindrade att bada utan handikappramp och inte heller har<br />

turbåten Svalan, som körs av föreningen Hillerstorpare, kunnat lägga<br />

till. Så föddes tanken på att bygga en lång ramp från stranden och ut<br />

i Flaten. Föreningen Hillerstorpare ansökte om Leaderbidrag och tog<br />

sig sedan tålmodigt an den pappersexercis och det hårda arbete som ett<br />

strandnära bygge av den här typen kräver. Resultatet? Ett strandparadis<br />

som gynnar såväl de boende som det lokala näringslivet. Och bäst av allt:<br />

alla kan bada!<br />

Leader i Krösaland<br />

I de trakter som Krösatågen trafikerar finns många olika Leaderområden. Vissa kommuner kan också vara medlemmar i flera Leaderområden<br />

eftersom områdesgränserna inte följer kommungränserna. Nedan hittar du ett urval – fullständig information finns på jordbruksverket.se<br />

Leader Västra Småland: Jönköping, Vaggeryd, Gislaved<br />

och Gnosjö.<br />

Astrid Lindgrens Hembygd: Eksjö, Hultsfred, Högsby,<br />

Nässjö, Oskarshamn och Vimmerby.<br />

Lokalt Ledd Utveckling Halland: Omfattar bland andra<br />

Halmstad och Hylte.<br />

Leader Linné Småland: Alvesta, Ljungby, Markaryd,<br />

Sävsjö, Vetlanda, Värnamo, Växjö och Älmhult.<br />

Sydost Leader: Omfattar bland annat Emmaboda,<br />

Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Nybro, Olofström,<br />

Ronneby, Sölvesborg, Tingsryd, Torsås, Uppvidinge,<br />

Borgholm, Kalmar och Mörbylånga.<br />

Leader Lag PH: Perstorp och Hässleholm.<br />

lingonet | 17

j<br />

Sofie satsar på hästterapi<br />

i den småländska<br />

sagoskogen<br />

foto • mattias bokinge<br />

Att färdas på hästryggen i maklig takt genom en vacker sagoskog är läkande<br />

för både kropp och själ. I lilla Röshult söder om Jönköping har Sofie Palander<br />

förverkligat sin dröm om ett eget företag inom hästterapi.<br />

ofie Palander har arbetat med rörelse och dans i över 20 år.<br />

Hon har utbildat sig vid Dans­ och Cirkushögskolan i Stockholm, både<br />

till pedagog och till dansare. Under många år har hon också jobbat med<br />

teatergruppen Freja i Jönköping, en teatergrupp med skådespelare inom<br />

autismspektrum.<br />

«Min stora passion är människor och hästar, och jag tror väldigt starkt på mötet<br />

mellan dessa två. Forskningen visar att man kan nå goda resultat genom att använda<br />

hästen som resurs för rehabilitering av barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller<br />

som lever med adhd eller inom autismspektrum», berättar Sofie vars stora dröm har<br />

varit att starta ett eget företag inom hästterapi.<br />

Unikt samspel<br />

Nu tar hon steget och förverkligar den, delvis tack vare ett bidrag från Leader Västra<br />

Småland. Utgångspunkten är familjens gård i Röshult utanför Månsarp söder om Jönköping.<br />

Här har Sofie skapat ett centrum för hästterapi där hon tar emot barn och unga<br />

– ensamma eller i större grupper – som får uppleva det unika samspelet mellan häst<br />

och människa. Hon tar även emot individer utan diagnoser som har behov av stillhet<br />

i mindre skala.<br />

«Med hästen som resurs kan man stärka ungas självkänsla och kroppsuppfattning.<br />

Det sociala samspelet med hästen ökar förståelsen för kommunikation och kropp och<br />

stärker individens tillit och mod. Hästarnas rörelsemönster kan påverka människokroppen<br />

på flera olika sätt. Hästarna har en naturlig känslighet som gör att vi lär oss<br />

att lyssna och vara närvarande. Det har en lugnande effekt», förklarar Sofie som har<br />

utbildat sig till ridterapeut i flera steg.<br />

Fyra i flocken<br />

I arbetsteamet, eller flocken som Sofie själv säger, ingår de lite större hästarna Inez,<br />

Ronnie och Wincent som deltar i ledövningar, stillastående övningar, lek och ridning<br />

samt den kloka och lite egensinniga minishettisen Pysen.<br />

«Pysen är en väldigt rar ponny som gärna tar kontakt med människor. Han är inte<br />

alltid den häst som jag väljer till barnen med diagnoser, men han fungerar däremot alldeles<br />

utmärkt på äldreboenden och inom vården. Valet av häst sker oftast i samtal med<br />

kunden och då går jag på min känsla i samråd med hästarna.»<br />

Arbetet sker i tre olika «arbetsrum» – i ridhuset, på ridbanan eller i skogsparken<br />

som Sofie har skapat av en liten skogsglänta nedanför stallet och hagarna. I skogsparken<br />

kombineras naturupplevelsen med vackra installationer som Sofie gjort av olika<br />

föremål. Bland annat kommer man att mötas av en gammal mjölkvagn som hon har<br />

gjort om till tittskåp. Installationerna bidrar till att förhöja upplevelsen och stimulera<br />

sinnena och byts ut med jämna mellanrum.<br />

«Att se hur barn som annars är slutna och har ett annorlunda sätt att kommunicera<br />

möter hästen och naturen med en sådan enkelhet är fantastiskt», säger Sofie.<br />

«Människan och hästen har ett naturligt samspel som är en förmån att få uppleva<br />

och jobba med!» •<br />

18 | lingonet

Pysen är en av terapihästarna i Sofies flock.<br />

lingonet | <strong>19</strong>

E<br />

Tyngelborna tog saken<br />

i egna händer<br />

så blev den efterlängtade<br />

cykelvägen verklighet!<br />

foto • mattias bokinge<br />

Det fanns en tid då ungdomarna möttes halvvägs mellan Kulltorp och Tyngel för att göra upp.<br />

Numera tar de hellre cykeln för att träffas eller träna tillsammans. Den nya cykelvägen har gjort<br />

det möjligt. «Sammanlänken» är bybornas eget initiativ och resultatet av en ideell insats i hästväg.<br />

Hårt trafikerade väg 152 mellan Hillerstorp och Bredaryd är ingenting som man<br />

ger sig ut och cyklar på. Inga Krösatåg finns här heller. Därför har invånarna i samhällena<br />

Tyngel och Kulltorp länge önskat sig en cykelväg där barnen tryggt kan cykla för<br />

att träffa varandra för kompishäng och fotbollsträning och som kan användas av vuxna<br />

för cykelpendling till jobbet. Av olika skäl har cykelvägen aldrig blivit verklighet i kommunal<br />

regi, och lokalborna hade i princip gett upp hoppet. Men så hände något som<br />

tände gnistan.<br />

Tre tjejer i klass 5 på Kulltorps skola – Ida Höög, Hedda Jarlstam och Agnes Andersson<br />

– skrev en insändare till tidningen, och så föddes tanken på att göra cykelvägen till<br />

ett medborgarprojekt. Vill inte Muhammed komma till berget så får väl berget komma<br />

till Muhammed… För ändamålet bildades Tyngels byalag med målet att förverkliga<br />

drömmen om en cykelväg, huvudsakligen baserat på ideellt arbete.<br />

Enorm ideell insats<br />

«Men var och en förstår ju, att ideella mantimmar inte räcker till. Pengarna för maskiner<br />

och de stora mängderna grus måste komma någonstans ifrån, och här såg vi Leader<br />

som en möjlighet», berättar Peter Andersson som är en av de många eldsjälarna i projektet.<br />

Så har det blivit. Ideella krafter från bygden har stått för projektledning och det<br />

arbete som går att göra manuellt. Stödet från Leader har kompletterats med ett bidrag<br />

från Gnosjö kommun och har därmed räckt till inköpen. Totalt har vägen kostat 1.6<br />

miljoner kronor – men då är förstås inte allt det ideella arbetet inräknat.<br />

Håkan Backstig, som också har lagt ner stort engagemang i projektet konstaterar att<br />

det var tur att de inte visste på förhand exakt hur mycket jobb ett sådant här projekt<br />

innebär:<br />

«Det handlar ju inte bara om det praktiska. Marken längs med vägen ägs av många<br />

markägare som det måste avtalas med. Och så ska förstås Trafikverket säga sitt och<br />

Länsstyrelsen i naturvårdsfrågor. Och sedan har vi kommunens alla förvaltningar. Det<br />

har varit mycket att hålla reda på men alla har varit väldigt hjälpsamma. Det var väldigt<br />

skönt när vi äntligen kunde sätta spaden i jorden och börja bygga!»<br />

Planerar för framtiden<br />

I framtiden ser de driftiga Tyngel- och Kulltorpsborna också en möjlig fortsättning.<br />

Cykelvägen skulle enkelt kunna sträckas vidare upp mot High Chaparall och, om man<br />

så vill, Lanna. Men just nu är det fullt fokus på att främja grannsämjan här hemma.<br />

«När jag var liten gick de stora pojkarna till Kulltorp med knogjärn för att slåss. Nu<br />

bygger vi vägar tillsammans och träffas och har trevligt. Så vem sa att det var bättre<br />

förr?», skrattar Håkan Backstig. •<br />

Ida Höög, Hedda Jarlstam och Agnes Andersson är tjejerna som satte i gång alltihop med en tidning s­<br />

insändare och en namninsamling. Snart kan de cykla hela vägen mellan Tyngel och Kulltorp.<br />

Peter Backstig, släkt med Håkan, är en av alla de som ställer upp och jobbar ideellt.<br />

20 | lingonet

«Det är inte bara vägen som knyter oss samman.<br />

Under arbetets gång har vi märkt hur roligt<br />

vi har när vi jobbar tillsammans.<br />

Jag tror att det här betyder lika mycket<br />

för sammanhållningen som själva vägen.»<br />

Håkan Backstig, Tyngels byalag<br />

lingonet | 21

R<br />

Bättre marknadsföring<br />

för närproducerad mat<br />

Nu blir det lättare för de lokala matproducenterna att nå ut till konsumenterna!<br />

I projektet Mer marknadsförd mat samverkar Hushållningsssällskapet med<br />

Leader Västra Småland och Astrid Lindgrens Hembygd för att marknadsföra<br />

den närproducerade maten.<br />

❶<br />

Krösaland finns det gott om skickliga matproducenter som förädlar<br />

sina egna råvaror i mindre skala. Men för många av dem är det svårt att<br />

nå ut till konsumenterna eftersom man saknar marknadsföringskanaler.<br />

Det ska projektet «Mer marknadsförd mat» råda bot på.<br />

Brist på tid och kompetens<br />

Initiativet kommer från Hushållningssällskapet som driver projektet med finansiellt<br />

stöd från Leader Västra Småland och Leader Astrid Lindgrens hembygd.<br />

«Vi har sett att vi har många producenter som är väldigt duktiga på att producera och<br />

förädla sin produkt men som sedan inte kan marknadsföra dem på ett bra sätt. Det kan<br />

bero på både tids- och kompetensbrist. Tanken med projektet är att vi ska hjälpa de här<br />

landsbygdsföretagen till långsiktigt hållbar utveckling», förklarar Sofia Alriksson som<br />

är projektledare på Hushållningssällskapet.<br />

Hela kostcirkeln<br />

Ett flertal företag deltar i projektet som omfattar om inte hela, så stora delar av, kostcirkeln:<br />

grönsaker, frukt, nötkött, fårkött och choklad bland annat. Bland de deltagande<br />

företagen finns även representanter från restaurang- och hotellnäringen med koppling<br />

till mat- och upplevelseturism.<br />

Till grund för insatsen ligger en marknadsundersökning som utformats av studenter<br />

vid Jönköping University. Projektet inleddes med nätverksträffar där deltagarna fick<br />

tips på möjligheter till samverkan sinsemellan. Därefter följde utbildningar i försäljning<br />

och marknadsföring.<br />

«Deltagarna har också tillgång till en rådgivningslinje dit de kan ringa för att få hjälp<br />

direkt om de har frågor inom marknadsföring eller andra specifika områden», berättar<br />

Sofia Alriksson.<br />

Restaurang och butik<br />

Gårdsbutiken är i dag den vanligaste säljkanalen för de lokala matproducenterna, men<br />

för att öka försäljningen krävs fler kanaler: producenterna behöver nå återförsäljare i<br />

form av butiker men också kunna jobba direkt mot restaurangbranschen. Under hösten<br />

och vintern 20<strong>19</strong>–2020 genomförs därför flera aktiviteter inom de olika områdena.<br />

«Just nu håller vi på att bygga en monter för Gastronord-mässan i Stockholm där<br />

deltagarna får möjlighet att visa upp sig för restaurangerna. Men det som vi tror allra<br />

mest på, är den testsäljare som under en period kommer att åka runt och besöka restauranger<br />

och butiker för att sälja in deltagarnas produkter», säger Sofia.<br />

«Det kommer att leda till nya, viktiga kontakter men också till att man får feedback<br />

på sina produkter. Vad kan man göra ännu bättre för att på så sätt få sälja ännu mer?»<br />

Hållbart på många sätt<br />

För de båda Leader-områdena som har bidragit till finansieringen var det självklart att<br />

prioritera projektet, berättar Johanna Stejdahl som är verksamhetsledare för Leader<br />

Astrid Lindgrens hembygd.<br />

«Leader bygger ju på samverkan, och att samverka mellan två olika Leaderområden<br />

är en självklarhet. Mer marknadsförd mat passade väldigt väl in i vår strategi som syftar<br />

till att förädla lokala resurser. Vi tror att det här kan bidra till en hållbar utveckling på<br />

landsbygden på många sätt: att de lokala livsmedelsproducenterna får en bra och stabil<br />

ekonomi på sikt rimmar väl med våra mål. Att svenska konsumenterna också får njuta av<br />

närproducerad mat som inte transporterats långa vägar är ju också bra för miljön!» •<br />

22 | lingonet

❷<br />

❸<br />

❹<br />

Några av de lokala producenter som deltar i projektet Mer marknadsförd mat: 1. Chokladverkstan i Jönköping, 2. Norrby Ängar i Eksjö,<br />

3. Högagärde fårgård i Nässjö och 4. Ullinge Wärdshus i Eksjö.<br />

lingonet | 23

V<br />

recept • hanna dunér foto • lennart weibull<br />

Soppa är ett utmärkt sätt att reda sig själv i köket under det kalla halvåret. Vi bjuder på ett<br />

värmande recept ur Hanna Dunérs härliga kokbok Soup Yourself. Knepet för att lyfta den<br />

tristaste soppan stavas syra: citron, vinäger eller vin. Den här grönkåls- och tomatsoppan<br />

är varken trist eller fadd, däremot lite syrlig i smaken. Syran behövs tillsammans med den<br />

brokiga grönkålen, de kryddiga linserna och de nötiga hampafröna.<br />

Grönkåls- och tomatsoppa<br />

4 portioner, Tillagningstid 40 minuter<br />

1 gul lök<br />

2 vitlöksklyftor<br />

2 salladslökar<br />

olivolja<br />

1 1/2 stjälk blekselleri<br />

1 tsk sumakkrydda*<br />

1/2 tsk sambal oelek<br />

1 tsk vetegräs*<br />

3 solmogna tomater<br />

2 dl torkade gröna linser<br />

1 liter grönsaksbuljong<br />

1 1/2 liter hackad grönkål<br />

1/2 citron, saft och zest<br />

salt<br />

hampafrö till topping<br />

Grönkålschips<br />

150 g grönkål<br />

1 msk olivolja<br />

salt<br />

så här gör du soppan<br />

Hacka löken och fräs i olivolja i en gryta 2–4 minuter. Hacka sellerin och fräs<br />

den tillsammans med löken i ett par minuter.<br />

Tillsätt sumak, sambal oelek, vetegräs, grovt hackade tomater och linser. Häll<br />

på buljongen och låt sjuda på medelhög värme i cirka 30 minuter. Lägg i grönkålen<br />

efter 15 minuter. Tillsätt pressad citron och zest. Salta om du tycker det behövs.<br />

Toppa soppan med hampafrön och grönkålschips.<br />

så här gör du chipsen<br />

Sätt ugnen på 200° (varmluft). Ta bort de grova stjälkarna på grönkålen och<br />

riv kålbladen i mindre bitar. Lägg bladen i en bunke och massera dem med<br />

oljan. Bred ut på en plåt med bakplåtspapper och salta.<br />

Låt stå i ugnen cirka 10 minuter (de bränns lätt, så ha koll). Låt svalna på plåten.<br />

*Vetegräs framställs från hjärtbladen av vete, Triticum aestivum. Det säljs antingen som juice eller pulverkoncentrat. (wikipedia.)<br />

*sumakkrydda. Sumak har en syrlig och fruktig smak och används i olika kök i Mellanöstern. (wikipedia.)<br />

24 | lingonet

Vinn!<br />

Vi tvlar ut tre exemplar av Soup Yourself<br />

Allt du behver gra r att svara på frågan:<br />

Av vilken populr kål kan man gra chips<br />

skicka ditt svar till: Lindqwist,<br />

storgatan 37d, 57131 Nssj eller maila<br />

svaret till soup@krosatagen.se. Mrk<br />

ditt bidrag med «soup». Vi vill ha ditt<br />

svar senast den 2012. Lycka till<br />

lingonet | 25

Nässjö är den klassiska järnvägsknuten. En stad som faktiskt inte ens existerade<br />

innan järnvägen drogs förbi här för 150 år sedan. Staden växte upp kring järnvägen<br />

och i dag är Nässjö en av Sveriges viktigaste logistikpunkter. Här möts<br />

sex olika järnvägslinjer och det är lätt att ta sig vidare både inom landet<br />

och ner till kontinenten. Men Nässjö är så mycket mer än bara järnväg<br />

– här hittar du ett blomstrande kulturliv och ett snabbt stopp<br />

kan ge dig konstupplevelser för livet. Nässjö profilen Meier<br />

Andersson berättar om hur du bäst utnyttjar vänte tiden nästa<br />

gång som du byter tåg i Nässjö.<br />

❶ Först möts du av Esplanaden<br />

med flera spännande konstverk:<br />

Axel Wallenbergs «Vattenlek»,<br />

Annette Rydströms emigrantkonstverk<br />

och<br />

slutligen «Silvatica»<br />

av Erik<br />

Grate.<br />

Nässjö har en typisk järnvägsstadsplan där<br />

gatorna går parallellt med järnvägsspåren<br />

och tvärgator vinkelrätt däremot. Från<br />

Resecentrum går en «axel» genom centrum<br />

av staden.<br />

26 | lingonet

❻ Ingsbergssjön lockar till skön<br />

avkoppling vid den nybyggda bryggan<br />

med tjusigt vatten spel i fontänen.<br />

❺ Carl Peterson var Nässjös historiska<br />

store styrelseman och donator. Det sägs<br />

att detta är en av landets största byster<br />

föreställande en enskild person.<br />

❹ Intill Stadshuset hittar du internationellt<br />

välkände konstnären Carl Fredrik Reutersvärds<br />

(ni vet han som slagit knut på en pistol)<br />

stora verk «Kolskyffeln».<br />

❸ Esplanaden mynnar ut i det trädplanterade<br />

Stortorget. Helst ska du komma<br />

hit en torsdag och uppleva den livliga<br />

torghandeln som faktiskt har funnits<br />

sedan järnvägens tillkomst 1864.<br />

❷ Bandy är Nässjös nationalsport<br />

och på Stortorget finns en byst av<br />

Nässjös bandykung Nicke Bergström.<br />

karta:Tr a fi k v e r k e t<br />

Sveriges järnvägsnät<br />

Nässjö har blivit centrum för internationell street­art. I staden hittar<br />

du fem stora väggmålningar av internationellt kända konstnärer. Den<br />

senaste i raden är Anders Sunnas väggmålning «Ser vi, hör vi – förstår<br />

vi?» som öppnar upp för många tolkningar. Du hittar den vid Stadshusets<br />

parkering.<br />

Nässjöprofilen Meier Andersson är vår ciceron genom järnvägsstadens<br />

kulturutbud. «Det är få järnvägsstäder som har så vänligt bemötande<br />

när man går ut från järnvägsstationen som Nässjö» säger Meier.<br />

lingonet | 27

ny trend:<br />

Tåget är hett<br />

på tjänsteresan<br />

Allt fler tar tåget i tjänsten. «Våra affärskunder ställer större krav på miljö och hållbarhet när de<br />

reser. Det är en utveckling som vi välkomnar!», säger Peter Eklund på Lingmerths Affärsresor.<br />

Peter Eklund<br />

Lingmerths firar snart 70 år i resebranschen<br />

och är en fullskalig resebyrå<br />

med fokus på affärsresor, konferensresor<br />

och privatresor. På 70 år har det förstås<br />

hunnit hända massor med svenskarnas resvanor, konstaterar Peter Eklund som är företagets<br />

VD.<br />

«Generellt så har resenärernas miljömedvetande ökat inom alla våra affärsområden,<br />

även om det tar sitt uttryck på lite olika sätt. Inom privatresor ökar tågresandet markant,<br />

eftersom många upplever att man har mer tid att avsätta för själva resan när man<br />

reser privat.»<br />

När det kommer till affärsresor så är och förblir tidseffektiviteten en knäckfråga. Men<br />

ändå väljer många att nobba flyget för att istället ta tåget.<br />

«Inom segmentet affärsresor har vår försäljning av tågbiljetter ökat och är i dag uppe<br />

i cirka 100 miljoner kronor, av de 950 miljoner kronor som vi omsätter per år.»<br />

Trenden att byta flyget mot tåg vid inrikes resor är densamma över hela linjen, oavsett<br />

om det är offentliga kunder, affärskunder eller privatkunder.<br />

«Från medarbetarnas sida så tycker man ofta att det är oerhört bra att åka tåg eftersom<br />

man kan arbeta och vila under resan. För många är det också en ren säkerhetsfråga<br />

och vi ser att antalet tågresor ökar under den kalla årstiden.»<br />

Inrikes ökar mest<br />

Motivationen att ta tåget inom landet är störst i södra Sverige medan intensiteten är<br />

lägre för resor längre norrut, vilket är en fråga om tillgänglighet och avgångar, menar<br />

Peter.<br />

«Vi bokar också mycket regionala resor, som en direkt följd av att kunderna naturligtvis<br />

förväntar sig att vi ska lösa hela resan med olika byten.»<br />

När det gäller tjänsteresor utanför Sveriges<br />

gränser ut i Europa är genomslaget<br />

inte lika stort.<br />

«En av orsakerna är att det inte finns<br />

något samordnat tågbokningssystem för Europa. Vi har visserligen tillgång till alla de<br />

olika system som krävs men eftersom det saknas samordning så saknas också effektivitet<br />

i tid och pris. Att ta tåget från Nässjö till Zurich tar i dag 1,5 dygn och kostar<br />

12 000–14 000 kr. Visst finns det kunder som väljer att göra ett statement och tar tåget<br />

ändå, men så länge tid och pris ser ut som det gör så är det svårt att konkurrera med<br />

flyget.»<br />

Lägg upp en strategi!<br />

För kunder som behöver hjälp med att få ordning på sitt hållbarhetsarbete kopplat till<br />

tjänsteresor, hjälper Peter och hans kollegor till med att utarbeta en resestrategi med<br />

policies och bygga upp ett bokningssystem som stöttar målen. Det kan handla om allt<br />

från klimatkompensering till optimeringar av tågavgångar i förhållande till verksamhetens<br />

vanligaste resmål och önskemål om tidseffektivitet, säkerhet och miljöhänsyn.<br />

«Vi kan också, på uppdrag av företaget, gå in och blocka vissa destinationer med flyg.<br />

Under året kan kunderna sedan få statistik på veckobasis där de kan följa sina förbättringar<br />

vad gäller till exempel miljöpåverkan, tidsoptimering och ekonomi. Man får<br />

alltså ett tydligt kvitto och mätbara resultat.», resonerar Peter Eklund.<br />

«Det här är inte en dagslända utan en utveckling som kommer att få allt högre fart,<br />

i takt med att trycket blir allt större på företagen att agera hållbart. Jag hör till optimisterna<br />

som tror att vi hittar nya vägar. Vi kommer att behöva lite tid, men börjar vi i det<br />

lilla och hjälps åt så kan vi klara utmaningarna!» •<br />

28 | lingonet

Rikard Svensson och Lars Hornborg – två resenärer som tar tåget i tjänsten.<br />

Rikard Svensson är regional bredbandskoordinator<br />

i Region Blekinge.<br />

Hur reser du tåg i tjänsten?<br />

Jag åker tjänstetåg flera gånger i veckan! I mitt resande utgår jag från Karlskrona där vi<br />

har vårt kontor. Jag reser i tjänsten regionalt när jag är på uppdrag i Blekinge, i södra<br />

Sverige inom Regionsamverkan Sydsverige – till Skåne, Halland, Kronoberg, Jönköping<br />

och Kalmar – samt nationellt, främst då till Stockholm. Det innebär att jag reser<br />

både med regionaltågen och med SJ. Ska jag till Stockholm så tar jag Krösatåget till<br />

Emmaboda och sedan SJ på stambanan upp till Stockholm.<br />

Vilka fördelar ser du med tåget?<br />

För mig är tåget en viktig del av min arbetsplanering. Jag föredrar att sitta på tåget och<br />

jobba framför att sitta bakom ratten. Jag har vant mig vid att planera min restid så att<br />

den blir arbetstid – tåget blir helt enkelt mitt kontor. I mitt förra jobb så reste jag mycket<br />

både nationellt och internationellt med flyg och vet av erfarenhet att det är svårt att få<br />

arbetsro eftersom det hela tiden är så många moment i form av flygbussar, incheckningar,<br />

säkerhetskontroller och bagageutlämning. Med tåget har jag kontroll över min<br />

arbetstid och jag slipper att läsa dokument och svara på mejl när jag kommer hem – då<br />

kan jag vara tillsammans med familjen istället.<br />

Styrs du av en policy?<br />

Ja, det står i regionens resepolicy att vi primärt ska åka kollektivt i tjänsten. Efter ett<br />

tag får man rutin och vet vilka olika möjligheter som finns – men visst behöver man ha<br />

lite framförhållning och planera. Då är det både enkelt och effektivt att resa kollektivt.<br />

Lars Hornborg driver, tillsammans med Silva Hornborg, Hornborg<br />

& Co – ett konsultföretag inriktat på olika aspekter av mänsklig<br />

utveckling – ledarskap, förändring, organisation, projekt, samhälle<br />

och individ. När Lars reser i tjänsten utgår han från Gemla.<br />

Hur reser du tåg i tjänsten?<br />

Jag har en hel del kunder i södra Sverige och då passar det bra att ta Krösatåget och i<br />

förlängningen Öresundstågstrafiken. Jag är även delägare i ett ledarskapsutvecklingsbolag<br />

med säte i Holland. Men när jag ska dit så blir det tyvärr flyg. Det blir alldeles för<br />

krångligt med de internationella bytena via Köpenhamn.<br />

Vilka fördelar ser du med tåget?<br />

Det går snabbt att pendla från vår bostad i Gemla in till Växjö, och dessutom slipper<br />

jag leta parkeringsplats. Det är en no­brainer. Däremot tycker jag att det är synd att det<br />

kostar att ta med cykeln ombord på Krösatågen i Kronoberg. När man kommer in till<br />

centrum hade det varit härligt att kunna ta cykeln till kundbesöken på olika ställen i<br />

stan. Att hitta rätt bussar och byten gör det krångligare. Just cykelavgiften tycker jag blir<br />

en motkraft till det hållbara resandet.<br />

Styrs du av en policy?<br />

Vi har inte en uttalad policy – men vi har bestämt oss. Vi är typiska småföretagare på<br />

en mindre ort där det av tradition är så att man kör bil. Men förra sommaren, när det<br />

var så torrt, fick jag mig en tankeställare. Jag har inte funderat så mycket på klimatfrågan<br />

innan men då blev den så påtaglig. Så jag bestämde mig för att ställa om så mycket jag<br />

kunde, från flyg och bil till andra färdmedel. Nu har jag gått från att köra 3 000 mil om<br />

året till under 1 500 mil. Mitt beslut har underlättats av det faktum att vi har fått en station<br />

i Gemla så att jag faktiskt kan ta Krösatåget in till Växjö och kontoret eller för resor<br />

vidare i tågsystemet. Dessutom behöver jag inte resa lika mycket längre – bland annat<br />

därför att den nya tekniken underlättar distansmöten på video eller via Skype.<br />

lingonet | 29

Nyheter som förenklar din resa i höst!<br />

Nu byter alla länstrafikbolag inom Krösasystemet biljett- och betalsystem, på grund av att avtalen med<br />

den nuvarande leverantören löper ut. Du kommer även i fortsättningen kunna köpa biljetter för resor<br />

över länsgränserna. I samband med detta lanserar vi nya appar. Blekingetrafiken och Skånetrafikens<br />

nya appar har funnits tillgängliga sedan i våras. Länstrafiken Kronoberg, Jönköpings länstrafik och<br />

Kalmar länstrafik lanserar nya appar under hösten. Hallandstrafiken i början av nästa år.<br />

Nyheter i appen för Kronoberg, Jönköping och Kalmar<br />

I den nya appen kan du köpa 30­dagars biljett direkt. 25 procent i Tillsammansrabatt när<br />

ni är två eller flera som köper en gemensam biljett. Rabatten ges oavsett hur många som<br />

reser på samma biljett. Om du eller någon annan i sällskapet är ungdom eller student<br />

får de också dessa rabatter. Vid köp av biljett i appen dras rabatten av automatiskt vid<br />

köp av två biljetter eller fler. Dessa nyheter finns redan i Blekinge trafikens och Skånetrafikens<br />

appar.<br />

Nya biljettautomater<br />

Det blir nya biljettautomater på alla stationer. I biljettautomaterna köper du biljetter<br />

eller laddar ditt kort. Du betalar med betalkort. Det går inte att använda nuvarande<br />

Resekort i de nya biljettautomaterna.<br />

Reskassan försvinner<br />

Reskassa kommer successivt att försvinna hos alla länstrafikbolag. Läs mer på respektive<br />

länstrafikbolags hemsida för mer information hur du gör om du har reskassa kvar.<br />

Äntligen! WiFi ombord i Kalmar och Blekinge!<br />

Många av våra resenärer har efterlyst<br />

tillgång till Internet ombord. Nu kan<br />

Blekingetrafiken och Kalmar länstrafik<br />

erbjuda WiFi på Krösatågen på sträckan<br />

Kalmar­Emmaboda­Karlskrona.<br />

Systemet har precis testats och installerats.<br />

Nu blir det ännu lättare att åka tåg i<br />

tjänsten eller att jobba och plugga på väg<br />

till arbete och skola.<br />

mat ska vara både hållbar och hälsosam! Denna kokbok<br />

innehå ler mer än sju tio inspirerande recept med råvaror som gör go t<br />

både för vår planet och för oss själva. En generös och viktig bok som<br />

verkligen kan hjälpa dig a t göra ski lnad.<br />

Maten är mänsklighetens största enskilda utmaning – inget annat<br />

påverkar klimatet lika mycket som framstä lningen av mat. Samtidigt<br />

behöver en växande befolkning på jorden förses med hälsosam mat<br />

där produktionen hå ler sig inom hå lbarhetens gränser.<br />

Forskare och politiker över hela världen brottas med de sa frågestä l-<br />

ningar. En sak är a la överens om: det finns mycket som går a t göra<br />

hemma i det egna köket – det är där förändringsresan måste börja.<br />

A l royalty för denna bok går oavkortat till stiftelsen EAT som<br />

arbetar globalt med fokus på både hållbarhet och hälsa.<br />

foto wolfgang kleinschmidt<br />

Eat Good<br />

RECEPT SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN<br />

Johan Rockström<br />

Eat Good<br />

RECEPT SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN<br />

VICTORIA BIGNET<br />

M A L I N L A N D Q V I S T<br />

GUNHILD STORDALEN<br />

MAX STRÖM<br />

Grattis!<br />

EAT_G od_omslag_skarpt_180523.in d 1 2018-06-13 15:39<br />

Ett stort tack till alla er som deltar i våra tävlingar och ett grattis till våra vinnare!<br />

Vi vann i <strong>Lingonet</strong> 2­20<strong>19</strong>!<br />

50 myter om hållbarhet<br />

Vinnare av varsitt exemplar av boken «50 myter om hållbarhet».<br />

Catherine Bringselius Nilsson, Växjö<br />

Lovisa Laurinsson, Huskvarna<br />

Anette Wettebrand, Värnamo<br />

David Rellme, Åhus<br />

Gunnel Gustafsson, Sävsjö<br />

Eat Good<br />

Vinnare av varsitt exemplar av kokboken «Eat Good».<br />

Birger Levin, Vetlanda<br />

Siv Strand, Halmstad<br />

Med tåg genom Europa<br />

Vinnare av varsitt exemplar av tågluffarguiden «Med tåg genom Europa».<br />

Lars Danielsson, Kristianstad<br />

Gunnar Holmlund, Göteborg<br />

Miniature Kingdom – ett Sverige i miniatyr<br />

I Kungsör kan du beskåda vad som<br />

sägs vara Sveriges största modelljärnväg.<br />

Järnvägen har hämtat sin inspiration från<br />

olika delar av Sverige och är under ständig<br />

tillbyggnad. Norrland är 170 kvadratmeter<br />

stort och omfattar bland annat Åreskutan,<br />

Lapporten, Malmbanan och Dalhalla för<br />

att nämna några kända namn. Snart står<br />

även Stockholm och Västmanland klart<br />

– ytterligare 120 kvadratmeter som bland<br />

annat omfattar Stadshuset, Kaknästornet<br />

och Globen i Stockholm. I Västerås finns<br />

Anundshög och gamla ångkraftverket med<br />

Kokpunkten, Domkyrkan och Skrapan.<br />

Spåren är väl trafikerade och sammanlagt<br />

är det 25 tågset som rullar i anläggningen.<br />

Riket är tidlöst och är inte baserat på något<br />

speciellt årtal. Istället har skaparna valt att<br />

blanda det bästa av alla världar och har hämtat<br />

inspiration när det kommer till byggnader,<br />

landmärken och annat ifrån olika<br />

tidsepoker. Mer om utbyggnadsplaner och<br />

besök kan du läsa på miniaturekingdom.se<br />

30 | lingonet

Vinn varmt & kallt från Krösatågen!<br />

KRÖSAKRYSSET<br />

DON ATT<br />

BRYTA<br />

MED<br />

MAG-<br />

KÄNSLA<br />

SES<br />

ELEV I<br />

AFFÄR<br />

909048696<br />

VILL<br />

GIRIG<br />

HA<br />

STÖRST<br />

I BLÅS-<br />

ORKES-<br />

TER<br />

I SMÅ-<br />

LÄNDSKA<br />

BAND<br />

ÅSNA<br />

ÄR GODA<br />

LINGON<br />

KAN<br />

MAN<br />

LÅTA<br />

SAKEN<br />

HADE<br />

PLATS<br />

FÖR<br />

ROVA<br />

KRÖSA-<br />

TÅG-<br />

STATION<br />

HÖRS<br />

KLACK<br />

KROPPS-<br />

VÄTSKA<br />

SAKRA-<br />

MENT<br />

KRÖSA-<br />

TÅG-<br />

STATION<br />

GÅR<br />

SOM EN<br />

KUNG<br />

ÄR<br />

SPÄN-<br />

NANDE<br />

MATCH<br />

OMO-<br />

DERN<br />

HUS-<br />

DJUR<br />

HAR MO-<br />

RÖTTER<br />

FIN-<br />

SKUREN<br />

TOBAK<br />

FÖRSÖK<br />

MED EN<br />

BUSKE<br />

HÄR<br />

TJUSIG<br />

KLÄD-<br />

SEL<br />

KATT<br />

DRAR<br />

FÄLT<br />

SVIN-<br />

AKTIG<br />

TID<br />

SLET<br />

PÅ<br />

VALLAR<br />

SLAG-<br />

PLATS<br />

FÖRR<br />

Ditt namn, adress och tel.nr:<br />

BRA<br />

VÄRRE<br />

NÄMN-<br />

DE<br />

LEKSAK<br />

MED<br />

SNÖRE<br />

STARE<br />

I<br />

VATTEN<br />

VILL<br />

INGEN<br />

ÅKA<br />

JW<br />

KRYSS.<br />

SE<br />

PLATT<br />

PÅ<br />

VÄGGEN<br />

SATT<br />

UPPE<br />

STRÄV-<br />

SAMMA<br />

BÖNDER<br />

ÅKER<br />

RÄKNAS<br />

BAKÅT<br />

NÄRA TILL<br />

HANDS<br />

ATT<br />

LÅNA AV<br />

ÄR DET<br />

EXAKT PÅ<br />

ANTILOP<br />

FÄRGA<br />

I WEBB-<br />

ADRESS<br />

BE-<br />

SVÄR<br />

10659083<br />

KRÖSA-<br />

TÅG-<br />

STATION<br />

ULLDON<br />

ÖVER-<br />

SPÄND<br />

SAKTA<br />

TEMPO<br />

SMÖRA<br />

SÄCK-<br />

BÄRARE<br />

HÄFT-<br />

STIFT<br />

PÅ<br />

STOLEN<br />

VILL INTE<br />

HA<br />

FRÄM-<br />

MANDE<br />

KRÖSA-<br />

TÅG-<br />

STATION<br />

MINST I<br />

KATT-<br />

HULT<br />

FÖRORD<br />

BUSK-<br />

ÄTARE<br />

STYRDE<br />

MED<br />

UKASER<br />

SPRIDER<br />

SIG<br />

SNABBT<br />

DRA-<br />

GARE<br />

IAKTTAR<br />

ÄR<br />

BILLIGT<br />

GER ÄRA<br />

HAR<br />

BRUK<br />

FÖR<br />

SLEV<br />

BRUKADE<br />

HORN<br />

PUB-<br />

DRYCK<br />

HAND-<br />

TAG<br />

SÄGER<br />

DEN<br />

SOM<br />

VILL<br />

SPARA<br />

TID<br />

VÄL-<br />

DOFT-<br />

ANDE<br />

TRÄ<br />

FÖRSTA HAR DEN<br />

SOM ÄR FÖRST I KÖN<br />

DOSDOS FÖRSMÅ<br />

SOLGUD<br />

MOT-<br />

ORD<br />

TAR<br />

MAN PÅ<br />

REP<br />

DRIVA<br />

BAKÅT<br />

PÅ<br />

SJÖN<br />

TVÅ<br />

SES I<br />

EKSJÖ<br />

GJORDE<br />

FEBRIG<br />

SNOKAR<br />

I<br />

NATU-<br />

REN<br />

DEN<br />

DUMAS<br />

HAR FÅ<br />

LÄST<br />

DIKT<br />

KRÖSA-<br />

TÅG-<br />

STATION<br />

KRÄVS<br />

FÖR<br />

MARA<br />

FÅR<br />

SLARVIG<br />

LÖSARE<br />

TRÄD<br />

BYGG-<br />

STEN<br />

BO<br />

ÄDEL-<br />

GAS<br />

Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med Krösatågens matlåda<br />

av modellen «Frozzypack» som håller din mat kall under hela tågresan, samt en termosmugg som håller drycken varm. Andra- och tredjepris är en termosmugg.<br />

Vi vill ha ditt svar senast 20 december. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».<br />

Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)!<br />

Vinnare av Krysset i nr 2-20<strong>19</strong>: 1000:– Gunnel Gustafsson, Sävsjö. 500:– Nina Göransson, Halmstad och Lars Ahlgren, Höllviken.<br />

lingonet | 31

82 JÖNKÖPING-TRANÅS<br />

85<br />

86<br />

87<br />

88<br />

89<br />

92<br />

98<br />

(JÖNKÖPING)-NÄSSJÖ-EKSJÖ<br />

NÄSSJÖ/JÖNKÖPING-HALMSTAD<br />

VÄRNAMO-VÄXJÖ<br />

NÄSSJÖ-VETLANDA<br />

JÖNKÖPING-ALVESTA-VÄXJÖ<br />

VÄXJÖ-HÄSSLEHOLM<br />

KALMAR-EMMABODA-KARLSKRONA<br />

Linköping/Norrköping ►<br />

TRANÅS<br />

Aneby<br />

◄ Falköping/Skövde/Göteborg<br />

Rocksjön<br />

Hovslätt<br />

Norrahammar<br />

Taberg<br />

Månsarp<br />

86<br />

JÖNKÖPING<br />

Huskvarna<br />

Malmbäck<br />

Hok<br />

Tenhult<br />

Forserum<br />

86<br />

82<br />

89<br />

NÄSSJÖ<br />

Brinellskolan<br />

Ormaryd<br />

85<br />

EKSJÖ<br />

Stensjön<br />

Björköby<br />

Bodafors<br />

Ekenässjön<br />

VAGGERYD<br />

Skillingaryd<br />

Sävsjö<br />

88<br />

VETLANDA<br />

Göteborg ►<br />

Malmö/Köpenhamn ►<br />

SMÅLANDS-<br />

STENAR<br />

86<br />

Torup<br />

Oskarström<br />

HALMSTAD<br />

Helsingborg ►<br />

Landeryd<br />

Kinnared<br />

Reftele<br />

Bredaryd<br />

Forsheda<br />

86<br />

Klevshult<br />

VÄRNAMO<br />

Rörstorp<br />

Bor<br />

Rydaholm<br />

87<br />

89<br />

ALVESTA<br />

Vislanda<br />

Diö<br />

92<br />

Stockaryd<br />

Lammhult<br />

Moheda<br />

Gemla<br />

ÄLMHULT<br />

VÄXJÖ<br />

Vissefjärda<br />

Holmsjö<br />

EMMABODA<br />

Örsjö<br />

NYBRO<br />

Trekanten<br />

Smedby<br />

KALMAR<br />

◄ Markaryd<br />

Killeberg<br />

OSBY<br />

98<br />

Hästveda<br />

KRÖSATÅGEN<br />

BYTE<br />

ÖRESUNDSTÅG<br />

PÅGATÅG<br />

VÄSTTÅG<br />

ÖSTGÖTAPENDELN<br />

KUSTPILEN<br />

◄ Helsingborg<br />

HÄSSLEHOLM<br />

Ballingslöv<br />

Malmö/Köpenhamn ►<br />

Trelleborg<br />

Kristianstad/Karlshamn ►<br />

Bergåsa<br />

KARLSKRONA<br />

Blekingetrafiken · Hallandstrafiken · Jönköpings Länstrafik · Kalmar Länstrafik · Länstrafiken Kronoberg · Skånetrafiken<br />

32 | lingonet<br />

krosatagen.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!