You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mikroskopisk<br />
skönhet<br />
Vid ett besök hos UCMR (<strong>Umeå</strong> Centre for Microbial Research), MIMS<br />
(Molekylär Infektionsmedicin, Sverige) och institutionen för molekylärbiologi,<br />
fick undertecknad se några bilder som Marie Andersson tagit<br />
fram med hjälp av olika slags mikroskop och (laser)skan<strong>nr</strong>ar.<br />
Wow-effekten var omedelbar. Extrema närbilder på myggor, flugögon<br />
och fästinglarver i fascinerande färgskalor. Än mer extremt närgångna<br />
bilder på cellvävnad och bakterier – med detaljer i storleksordningen<br />
några miljarddels millimeter!<br />
Några av bilderna är kanske mer vackra än betydelsefulla, men de flesta<br />
bidrar till att öka förståelsen för skeenden utom räckhåll för våra egna<br />
sinnens uppfattningsförmåga. En del ger till och med möjlighet att<br />
ställa helt nya frågor om till exempel hur virus angriper celler och hur<br />
celler försvarar sig – och att hitta svar som kan leda till nya eller förbättrade<br />
mediciner eller behandlingsmetoder.<br />
Konst och vetenskap i, bokstavligt talat, skön förening.<br />
Se mer på www.umu.se/aktum<br />
Text: Michael Nordvall<br />
Den cirka 5 mikrometer långa tarmbakterien E. coli (Escherichia coli) fångad av<br />
ett Atomic Force-mikroskop (AFM), som använder laser för att mäta höjskillnader<br />
på olika biologiska prover för att få fram en ”topografisk” bild – ungefär som<br />
blindskrift. De fina trådarna är bakteriens ”pili” eller fimbrier, som är cirka 50<br />
nanometer tjocka, alltså 50 miljondels millimeter. Bild: Monica Persson,<br />
laboratorieassistent vid UCMR/Institutionen för molekylärbiologi<br />
Fästinglarv (Ixodes ricinus) i autofluorescens, fotograferad i ett konfokalmikroskop.<br />
Autofluorescens beror på att celler och vävnad naturligt innehåller<br />
molekyler med inneboende fluorescens (förmåga att utsända ljus). De olika<br />
strukturerna behöver alltså inte märkas in med fluorescerande antikroppar för<br />
att visualiseras. Bild: Marie Andersson, UCMR/Institutionen för molekylärbiologi,<br />
<strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />
Cellvävnad från det organ i älg som ”känner av” ferromoner. Bilden är framtagen<br />
i ett fluorescensmikroskop genom att specifika strukturer i vävnaden märks in<br />
med fluorescerande antikroppar. Genom att använda fluorescerande antikroppar<br />
i olika färger så kan man visualisera flera olika strukturer samtidigt. Den här<br />
bilden visar nervceller i rött, basalceller i grönt och cellkärnan i blått.<br />
Bild: Viktoria Vedin, postdoktor i molekylärbiologi<br />
<strong>Aktum</strong> <strong>Extra</strong> • Våren 2010 21