Sveriges fåglar 2021

Art Vetenskapligt namn 20 år (2001–2020) 10 år (2011–2020)
Population Trend Underlag Trend Underlag
2020 (par)
Kungsfiskare Alcedo atthis 250 p 1,6) p 1)
Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos 10 p 9) p 9)
Berglärka Eremophila alpestris 230 q 11) = 11)
Fältpiplärka Anthus campestris 30 q 10) = 10)
Rödstrupig piplärka Anthus cervinus 100 q 11) q 11)
Skärpiplärka Anthus petrosus 4 600 p 10,11) = 10,11)
Svart rödstjärt Phoenicurus ochrurus 600 = 1,19,20) = 1,19,20)
Svarthakad buskskvätta Saxicola rubicola 100 p Ny 1) p 1)
Vitstjärning blåhake Luscinia svecica cyanecula 20 p Ny 1) p 1)
Vassångare Locustella luscinoides 150 p 1) p 1)
Flodsångare Locustella fluviatilis 150 = 1) q 1,13)
Busksångare Acrocephalus dumetorum 400 p 1) p 1,13)
Trastsångare Acrocephalus arundinaceus 400 q 1,10) q 1,10)
Höksångare Curruca nisoria 300 q 20) q 20)
Lundsångare Phylloscopus trochiloides 400 p 1) p 1)
Nordsångare Phylloscopus borealis 50 q 1) q 1)
Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapilla 4 000 p 1,19,20) p 1,19,20)
Skäggmes Panurus biarmicus 12 000 = 1,6) p 1)
Trädgårdsträdkrypare Certhia brachydactyla 20 p Ny 1) p 1)
Pungmes Remiz pendulinus 25 q 1,6,10) q 1,10)
Sommargylling Oriolus oriolus 150 q 1,15) q 1,14)
Gulhämpling Serinus serinus 55 p 1,6) p 1)
Vinterhämpling Linaria flavirostris 320 ? ?
Dvärgsparv Emberiza pusilla 160 ? ?
Kornsparv Emberiza calandra 40 p 1,10) q 1,10)
Not:
I ovanstående tabell har vi inte tagit med fjälluggla, svartbent strandpipare, dammsnäppa, härfågel, citronärla och tajgablåstjärt, som alla
häckat vid några tillfällen i Sverige under 2000-talet. Fjäll ugglan är numera mycket oregelbunden, svartbenta strandpiparen är utgången
som regelbunden häckare sedan millennieskiftet, dammsnäppa och härfågel har häckat mera tillfälligt. Citronärla och tajgablåstjärt knackar
på dörren som etablerade häckande arter i landet, men är inte ännu tillräckligt regelbundna som sådana för att komma med här.
Det bör också noteras att arter som flodsångare fluktuerar betydligt i antal mellan åren.
Vitstjärnig blåhake har etablerat sig i sydvästra Sverige under
2010-talet. Foto: Hans Cronert
Underlag:
1) Fågelrapporteringen via Artportalen och landets regionala
rapportkommittéer i årsboken Fågelåret.
2) Storkprojektet, Skåne
3) Projekt fjällgås
4) Länsstyrelsen Kalmar län
5) Projekt pilgrimsfalk
6) Ottosson m fl. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst
7) Projekt skräntärna
8) Riksinventeringar av berguv 1998–1999, 2008–2009
och 2019–2020
9) Projekt vitryggig hackspett
10) Regionala & Lokala inventeringar
11) Falsterbos sträckräkningar
12) Åtgärdsprogram för ängshök
13) Nattrutterna
14) Standardrutterna
15) Sommarpunktrutterna
16) Åtgärdsprogram för hotade vadare på strandängar
17) Åtgärdsprogram för sydlig kärrsnäppa
18) Vinterpunktrutterna
19) Falsterbos ringmärkning
20) Ottenbys ringmärkning
21) Stefanssson, O. 2021. Lappugglan i Sverige 2017–2020 i
Fågelåret 2020
12