Kvinnors upplevelser av taktil massage under ... - Solens Hand

10
Karin Andrén, leg. barnmorska
Lena Störholt, leg. barnmorska
Ingela Lundgren, leg.
barnmorska,
universitetslektor PhD
WOMEN´S EXPERIENCES OF
TACTILE MASSAGE DURING
THE LATENT PHASE OF
LABOUR.
ABSTRACT
Massage during childbirth has a
potential to decrease pain and
anxiety. A special vulnerable
group are women with prolonged
latent phase (cervix dilation not
more than 3 cm), since a prolonged
labour is connected to
several delivery complications.
The aim of the study reported
here was to describe women´s
experiences of tactile massage
during the latent phase of labour.
10 primiparous women, who had
received tactile massage for 30
minutes after admission to the
delivery unit, were interviewed
one day after childbirth. The
interviews were tape-recorded
and analysed using a phenomenological
method. The setting
was Södra Älvsborgs Hospital,
Borås, Sweden. The essential
structure indicates that the massage
was a turning point that put
them ‘back on track’. A turning
point means that that the process
of childbirth was changed. Being
‘back on track’ implies for the
woman to get further in the process
by releasing her thoughts
and follow the process of childbirth.
Thereby the woman could
relax and recover her strength.
The essential structure can be
further described by its three themes:
to relax and recover one´s
strength, to put the thoughts out
of mind, to have somebody present
for the woman.
KEY WORDS: labour, tactile
massage, women´s experiences
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
Bakgrund
VÅRD I NORDEN 4/2005. PUBL. NO. 78 VOL. 25 NO. 4 PP 10–14
Kvinnors upplevelser av taktil
massage under förlossningens
latensfas
Att möta en kvinna som kommer
till förlossningsavdelningen med
smärtsamma sammandragningar,
innan förlossningens aktiva fas
har påbörjats, är en välkänd händelse
för en barnmorska. Kvinnan
befinner sig då i latensfasen som
börjar vid förlossningens start
och varar till livmodermunnen
har en öppningsgrad av 3 cm (1).
Denna del av förlossningen kan
pågå under en längre eller kortare
tidsperiod med mycket individuella
variationer (i medeltal 8,5
timmar för förstföderskor och 3,5
timmar för omföderskor) (1).
Inom förlossningsvården är det
viktigt att skilja mellan förlossningens
latensfas och aktiva fas.
Anledningen är dels att man vill
undvika onödiga ingrepp i tidigt
förlossningsarbete och dels långdragna
förlossningar som är relaterat
till en ökning av antalet
komplikationer (2). Förlossningen
går över i en aktiv fas när
kvinnan har regelbundna smärtsamma
sammandragningar och
livmodermunnen är öppen 3–4
cm (1).
En lång latensfas kan leda till
ett flertal problem för den
födande kvinnan. Trötthet på
grund av sömnbrist kan medföra
lägre smärttolerans (3). Kvinnor
beskriver hur de kan tappa kontrollen
över situationen och känna
sig uppgivna då den vaginala
undersökningen inte bekräftar det
värkarbete de själva upplever (2,
3). En från början positiv inställning
till förlossningen kan därigenom
förvandlas till en negativ (3).
Sammantaget skapar detta en oro
hos kvinnan över hur hon skall
orka med hela förlossningen vilket
kan leda till en ond cirkel av
trötthet, spänning, rädsla och
uppgivenhet (2). När förlossningen
väl är i det aktiva skedet
kan kvinnan uppleva att den egna
kraften inte räcker till (3).
När det gäller handläggningen
av latensfasen är rekommendationen
att noga skilja mellan latensfas
och aktiv fas och att i första
hand vårda kvinnor på förlossningsavdelningen
som är i ett
aktivt förlossningsarbete (1).
Kvinnor i latensfasen skickas därför
efter bedömning som regel
hem. I mån av behov kvarstannar
kvinnan dock på förlossningsavdelningen.
För den kvinna som är
i latensfasen och önskar farmakologisk
smärtlindring är grundinställningen
på de flesta förlossningsavdelningar
att kvinnan ska
vara i ett aktivt förlossningsarbete
innan t.ex. epiduralbedövning kan
ges, även om en individuell
bedömning kan resultera i ett
undantag från denna regel (4).
Ibland ges läkemedel till dessa
kvinnor i smärtstillande, värkreducerande
och avslappnande
syfte. Dessa läkemedel kan dock
ge biverkningar hos såväl mor
som barn. Dåsighet, hjärtklappning,
illamående yrsel och koncentrationssvårigheter
kan drabba
den blivande mamman. Läkemedlen
passerar över till barnet och
kan ge svårtolkade fosterhjärtljudskurvor,
takykardi samt andningsdepression
vid födseln (5).
Ett flertal icke-farmakologiska
smärtlindringsmetoder används
inom förlossningsvården i Sverige
och över världen, t.ex. massage
i olika former(6). En studie
från USA visar att «massage therapy»
under förlossningen ger en
snabbare förlossning, en kortare
sjukhusvistelse och en lägre frekvens
depression efter förlossningen
(7). I denna studie instruerade
en massage terapeut blivande
pappor i en teknik som
innebar lätta rörelser med moderat
tryck över hela kroppen. En
annan studie som utvärderade
«massage therapy» under graviditeten
visade att de kvinnor som
erhöll massage var mindre oroliga
inför förlossningen, kände sig
bättre till mods, sov bättre och
hade mindre komplikationer
under förlossningen (8). En studie
från Taiwan visar att 30 minuters
rytmisk massage av rygg, axlar
och ländrygg har en smärtstillande
effekt under hela förlossningen,
inklusive under latensfa-
sen. Dessutom visar studien att
massage har en lugnande effekt
under latensfasen (9).
En form av massage är taktil
massage. Ordet taktil kommer
från det latinska «tactus», vilket
betyder känsel och beröring (10).
Tekniken innebär lätta strykningar
på t.ex. hand, rygg och fot.
Vid massagen används vegetabilisk
olja som värms i händerna
före behandlingen. Metoden bygger
också på en helhetssyn som
innebär att i varje situation se till
den enskilda människan. Beröring
genom taktil massage syftar
till att skapa tillit, trygghet och
bekräftelse oberoende av mottagarens
tillstånd. Massören strävar
efter att vara närvarande, fokuserad
och koncentrerad på den person
som masseras (10).
Taktil massage har utvärderats
inom olika verksamhetsområden
inom sjukvården. Inom palliativ
vård är metoden ett sätt att vara
med patienten och används främst
för att ge lugn och avslappning
(11). Taktil massage ger också
högre livskvalitet och mindre
medicinanvändning för patienter
med stroke (12), minskar smärta
och förbättrar välbefinnandet hos
patienter inom intensivvård (13),
samt reducerar blodsockernivåer
hos diabetespatienter (14).
Sammanfattningsvis visar studier
att olika former av massage
har en potential att vara smärtlindrande
och påverka välbefinnandet
i positiv riktning. En grupp
som är speciellt utsatt under förlossningen
är de kvinnor som
kommer till förlossningsavdelningen
med smärtsamma sammandragningar
under latensfasen
och inte vill åka hem i avvaktan
på ett aktivt förlossningsarbete.
Hur vanligt förekommande detta
fenomen är inom förlossningsvården
är svårt att veta eftersom
Socialstyrelsens statistik inte kan
besvara frågan. Dock är det ett
vanligt kliniskt problem som är
bekant för verksamma barnmorskor
och läkare. En studie från
Taiwan visar att 30 minuters rytmisk
massage kan vara smärtlin-

drande och lugnande för denna
grupp av kvinnor. Det är dock
den enda studie som utvärderat
massage under förlossningens
olika skeden. Det finns inga studier
från svensk förlossningsvård
som utvärderat massage under
förlossningen och ingen som studerat
taktil massage som metod.
Dessutom saknas det kunskap
som beskriver kvinnors upplevelser
av massage under förlossningen.
Syfte
Syftet med studien är att beskriva
kvinnors upplevelse av taktil
massage under förlossningens
latensfas.
Metod
För att på djupet kunna beskriva
kvinnors upplevelse har en kvalitativ
metod grundad i ett livsvärldsperspektiv
använts (15).
Studien består av intervjuer med
kvinnor utförda med fenomenologisk
ansats (15). Syftet med
denna metod är att få en ökad förståelse
för ett fenomen genom att
lyfta fram dess essentiella innebörder
(15). Grunden för fenomenologi
är Husserls uppmaning till
forskningen att «gå till sakerna
själva» för att studera världen så
som den erfars, varierad och
komplex, dvs. att inta ett livsvärldsperspektiv.
Fenomenologisk metod innefattar
några grundläggande principer.
Enligt Giorgi (16) har fenomenologisk
metod en beskrivande
ansats. För det första är
analysen baserad på intervjupersonernas
konkreta erfarenheter av
ett fenomen. För det andra innebär
metoden en deskriptiv dataanalys,
dvs. ingen tolkning utförs.
Öppenhet och följsamhet inför
intervjupersonernas erfarenhet av
fenomenet är central för metoden
(15). Metoden kräver också att
forskaren strävar efter att «parentessätta»(16)
och «tygla»(15) sin
tidigare erfarenhet och kunskap
om fenomenet för att underlätta
öppenhet och följsamhet inför det
som studeras.
Genomförande
Studien är en del av ett större projekt
som utvärderar massage
inom olika verksamhetsområden
vid Södra Älvsborgs Sjukhus
(SÄS), Borås. I projektet ingick
en utbildning till diplomerad taktil
massör enligt en metod utarbetad
av Ardeby (17). Förlossningsavdelningen
ingick i projektet
och två barnmorskor utbildades
(KA och LS). Hela projektet har
bedrivits som ett samverkansprojekt
mellan SÄS och Institutionen
för vårdvetenskap, Högskolan i
Borås samt Institutionen för
omvårdnad vid Göteborgs universitet.
Deltagare
Samtliga förstföderskor som kom
till förlossningsavdelningen med
smärtsamma sammandragningar
utan vattenavgång och befann sig
i latensfasen, dvs. livmodermunnen
var ej öppen mer än 3 cm
inbjöds att deltaga i studien.
Kvinnorna skulle också ha
uttryckt önskemål om att få kvarstanna
på förlossningsavdelningen.
Studien ägde rum under
1,5 månads tid från slutet av
november 2002 till februari 2003.
För att inte störa den första kontakten
mellan kvinnan och barnmorskan
erbjöds endast massage
till de kvinnor som de deltagande
barnmorskorna (KA och LS)
mötte och vårdade. Kvinnorna
fick både muntlig och skriftlig
information angående studien och
kunde när som helst avbryta om
de så önskade.
De tolv första kvinnorna som
önskade delta fick under 30
minuter taktil massage på ryggen
samt om de så önskade masserades
fötterna eller händerna. Under
massagen spelades avslappnande
musik och belysningen var dämpad.
Ingen tillfrågad kvinna tackade
nej till att delta i studien. Av
de tolv deltagande kvinnorna
födde 11 barn och en gick hem i
avvaktan på etablerat värkarbete.
Denna kvinna återvände till förlossningsavdelningen
efter ca 3
dygn hemma. Kvinnornas ålder
varierade mellan 23–38 år. 10 av
de kvinnor som fick taktil massage
intervjuades på BB-avdelningen,
ca 1 dygn efter förlossningen.
Intervjuerna utfördes i ett
enskilt rum på avdelningen av
den av de två deltagande barnmorskorna
som inte hade vårdat
och masserat kvinnan (KA och
LS). Intervjuerna varade 30–60
minuter och spelades in på band.
En inledande fråga användes:
«Kan du beskriva din upplevelse
av taktil massage.»
Dataanalys
Intervjuerna analyserades med en
fenomenologisk ansats enligt
Giorgi (16) och Dahlberg (15).
Intervjuerna skrevs ut ordagrant
och analyserades av intervjuarna
(KA och LS) i samverkan med
forskaren (IL). Analysarbetets
syfte var att beskriva fenomenets
essentiella struktur och dess olika
teman. Genom hela analysarbetet
har fenomenet «kvinnors upplevelse
av taktil massage under förlossningens
latensfas» varit i
fokus och arbetsgången har inneburit
ett pendlande mellan helhet,
del och helhet. Först genomlästes
varje intervju noggrant för att få
en känsla för helheten och bli
bekant med materialet. Därefter
markerades «meningsbärande
enheter» i texten, dvs. data började
delas in olika delar som gav
mening till det undersökta fenomenet.
I denna fas var ett öppet
och följsamt förhållningssätt viktigt
så att fenomenet kunde visa
sig i all sin komplexitet. I nästa
steg abstraherades de meningsbärande
enheterna till olika kluster.
Klusterskapandet innebär ett
sammanförande av meningsbärande
enheter som ansågs höra
samman och som gavs olika
namn. I denna fas av analysarbetet
genomlästes intervjuerna
ånyo i sin helhet och arbetet
pendlade mellan de konkreta
intervjuerna och de abstrakta
klustren. Slutligen genomfördes
nästa abstraktion där de olika
klustren fördes samman till
teman och slutligen till en essentiell
struktur som beskrev fenomenets
essens.
Etiskt tillstånd för att genomföra
intervjuerna erhölls från
etisk kommitté. Tillstånd erhölls
också från verksamhetschef på
förlossningsavdelningen.
Resultat
I resultatet framträder följande
teman:
• Att slappna av och återhämta
nya krafter
• Att släppa tankarna
• Att någon är närvarande för
kvinnan
Att slappna av och återhämta nya
krafter
Kvinnorna beskriver hur massagen
gav dem en stunds vila och
därigenom en möjlighet att
slappna av och återhämta nya
krafter. Avslappningen kunde till
och med medföra att kvinnorna
somnade under behandlingen.
Kvinnorna beskriver hur de hade
känt sig trötta, oroliga, spända,
irriterade samt nervösa när de
kom till förlossningsavdelningen.
De hade haft värkar under många
timmar och hade därför inte fått
någon möjlighet till vare sig vila
eller sömn.
Jag kände mig trasig när jag
kom till förlossningen och
sedan fick jag massagen och
kunde slappna av så fint (1)
För jag spände mig så vid
varje värk när man… men det
hjälpte till att man kunde bara
slappna av och flyta med på
något sätt (3)
Jag var ju ganska nervös också
så man fick ju ett lugn… det
tyckte jag var jätteskönt (4)
Tiden mellan värkarna beskriver
kvinnorna som en skön stunds
vila som hjälpte dem att återhämta
krafter. Viloperioden med-
KARIN ANDRÉN, LENA STÖRHOLT OG INGELA LUNDGREN
11

12
förde också att kvinnorna upplevde
värkarna som kortare och
lättare att hantera. När kvinnorna
upplevde att de blev mer avslappnade
kände de sig också
lugnare och deras oro kunde mildras.
Massagen blev därigenom
ett distraktionsmoment som
hjälpte kvinnorna att lättare möta
förlossningen.
Värken gjorde ju den gjorde ju
ont men istället för att spänna
hela kroppen så kunde jag liksom
slappna av på ett helt
annat sätt (3)
Det var skönt att kunna
slappna av och det…sen så
även om hon hade varit färdig
med ryggen så kändes det som
hon var fortfarande kvar och
masserade så det blev nästan
lite bedövat och det var jätte
skönt (4)
Att släppa tankarna
Att släppa tankarna innebar att
följa med i det som hände i stunden
i stället för att vara så fokuserad
på förlossningsförloppet.
Kvinnorna beskriver hur massagen
hjälpte dem att låta tankarna
vandra fritt. Massagen blev ett
avbrott som gav kvinnan något
annat än den kommande smärtsamma
värken att rikta sin uppmärksamhet
på.
Utan jag kunde liksom dåsa
nästan och …ungefär som jag
är på väg att somna att tankarna
bara vandrar. Fritt så
där. Så det var en stor skillnad
faktiskt (3)
För min del blev jag väldigt
lugn. Försvann bort någon
annanstans. Jag till och med
vid något tillfälle nästan somnade
in och såg liksom att jag
satt där och höll mina barn
och det var alltså moln som jag
var på, det var någon helt
annanstans var jag. Det var
något lugn som bara la sig
över mig. För jag var någon
annanstans var jag (8)
VÅRD I NORDEN 4/2005. PUBL. NO. 78 VOL. 25 NO. 4 PP 10–14
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
Att släppa tankarna innebar
också att inte tänka framåt på
vad som kunde hända under förlossningen.
Kvinnorna upplevde
att massagen gav något annat att
tänka på än den smärta de i stunden
upplevde. Oroliga tankar om
vad som skulle hända längre
fram i förlossningsarbetet och
om kvinnan skulle klara av att
hantera förlossningen kunde
också skingras.
Svårt att slappna av så jag låg
där och väntade på att snart
kommer nästa värk, snart gör
det ont snart kommer jag att få
jätte ont, men när man fick
massagen så glömde man liksom
av att tänka på det (9)
Och ja det tog ju verkligen tankarna
bort ifrån det man höll
på med, det var väldigt skönt
(6)
Att någon är närvarande
för kvinnan
Att någon är närvarande för kvinnan
innebar att en central del av
massagen var den omtanke,
omsorg och närhet barnmorskan
förmedlade. Kvinnorna upplevde
sig vara privilegierade över att få
barnmorskans närvaro. Kvinnorna
kände att någon brydde sig
om dem och fanns nära. De
kände också att de inte var
ensamma vilket hjälpte dem att
slappna av. Den värme som barnmorskans
händer förmedlade via
massagen var en viktig del av
närvaron.
Att någon som sitter så, bara
ägnar sig åt en. Likadant när
hon masserade händerna kändes
skönt hon bara höll i handen
(10)
Att jag mådde så bra psykiskt
och då menar jag att det var så
skönt när någon brydde sig om
mig (7)
Man kände att man inte var
ensam och gjorde att jag kände
mig mer avslappnad (5)
Kvinnorna beskriver att kombinationen
av massage, värme, dämpad
belysning och musik var en
rogivande positiv upplevelse. Den
fridfulla stämningen hjälpte kvinnan
att slappna av.
Det var lite nedsläckt och det
var …avslappnande musik,
väldoftande oljor och jag blev
jättelugn (9)
Essensbeskrivning
Den essentiella strukturen av
kvinnors upplevelse av taktil
massage under förlossningens
latensfas kan uttryckas som en
«vändpunkt som fick dem på
banan igen». Med en vändpunkt
menas att kvinnorna upplevde att
förlossningsförloppet av massagen
ändrade inriktning. Kvinnorna
beskriver hur de hade kommit
till förlossningsavdelningen i
ett tillstånd av trötthet, oro och
ängslan och med en upplevelse av
att ha genomgått en längre tids
värkarbete. Trots denna upplevelse
var de bara i början av sitt
förlossningsarbete. Att i denna
situation få möta en barnmorska
som var närvarande för kvinnan
blev för dem en vändpunkt. Att
komma på banan igen innebär att
ha en upplevelse av att komma in
i förlossningsprocessen igen.
Kvinnorna uttrycker att massagen
hjälpte dem att vara närvarande i
förlossningsförloppet genom att
släppa tankarna och bara följa
med i det som hände. De kunde
därigenom slappna av och återhämta
nya krafter.
Diskussion
Resultatet från denna studie visar
att kvinnorna upplevde taktil
massage som en vändpunkt som
hjälpte dem att slappna av, släppa
tankarna och följa med i det som
hände. Kvinnorna beskriver också
hur de vid ankomsten till förlossningen
hade en förhoppning om
att få en bekräftelse på att förlossningen
var igång och att de kände
sig trötta, spända och ganska nervösa
när de anlände till förloss-
ningen. Att få beskedet att förlossningen
inte kommit in i den
aktiva fasen upplevdes stressande
vilket bekräftas av tidigare studier
(3, 4). Att enbart se till livmodermunnens
öppningsgrad kan av
kvinnan upplevas som att hennes
värkarbete inte blir bekräftat. Risken
är då att hon upplever att hon
inte «platsar» vilket kan kännas
som ett nederlag och ge en ond
cirkel av trötthet, stress etc. (3, 4).
Att i denna situation få möta en
barnmorska som är närvarande
för kvinnan och ger taktil massage
upplevdes mycket positivt
av kvinnan. Betydelsen av att
kvinnan ska känna sig bekräftad i
varje skede av förlossningen är
oerhört viktigt. Bekräftelse är en
central del av barnmorskans
arbete enligt tidigare studier (18).
Det är intressant att kvinnorna i
denna studie uttryckte att de var
privilegierade som fick en närvarande
barnmorska under 30
minuters taktil massage. Har vi
så lite tid för den födande kvinnan
att hon ska behöva känna sig
utvald av denna vårdhandling kan
man fråga sig.
Denna studies resultat måste
dock relateras till sin kontext,
svenska kvinnor som fött barn på
sjukhus i en medelstor stad. Kvalitativa
intervjuundersökningars
resultat kan inte generaliseras till
att gälla barnafödande kvinnor
oavsett tid och rum utan måste
alltid kontextualiseras. Styrkan
med metoden är dock att den på
djupet kan beskriva ett fenomen
och därmed öka förståelsen vilket
en kvantitativ ansats inte förmår.
För forskningsfrågan i detta
arbete, att belysa kvinnors upplevelse
av taktil massage anser vi
att en kvalitativ ansats var nödvändig.
Däremot innebär detta
faktum inte att en kvantitativ
ansats kan besvara andra frågeställningar
när det gäller taktil
massage.
Barnmorskans närvaro var centralt
för kvinnans upplevelse av
taktil massage. Detta bekräftas av
ett flertal studier som visar att
mötet mellan kvinnan och barn-

morskan är det mest betydelsefulla
för en positiv upplevelse av
förlossningen (19). Eftersom
mötet är så centralt är det viktigt
att påpeka att det är troligt att
både barnmorskan och den
födande kvinnan måste vara positiva
till taktil massage för att de
gynnsamma effekterna som finns
beskrivna i denna studie ska uppstå.
Om barnmorskan masserar
kvinnan mekaniskt utan att förmedla
närvaro, är det troligt att
utfallet skulle bli ett annat för
kvinnan. Taktil massage kanske
inte heller passar alla kvinnor
som kommer till förlossningen
under latensfasen. Men eftersom
det är en enkel metod som också
är lätt att avbryta om kvinnan så
önskar, borde dessa aspekter inte
hindra att metoden blev tillgänglig
för de kvinnor som så önskar.
Massage och beröring är ett
verktyg som barnmorskor i olika
kulturer genom alla tider använt
sig av. Hippokrates, ca 380 f. Kr.
dokumenterade massagens
användande i medicinsk vård
(20). Den traditionella barnmorskan,
som verkade förr i vårt land
och som fortfarande finns i vissa
länder i världen har som sin viktigaste
roll att stödja kvinnan och
ge henne massage under förlossningen
(20–22). Var det den
medicinska vårdens fokusering
på risker och komplikationer som
gjorde att massage som ett viktigt
redskap för barnmorskan försvann
från förlossningsvården?
Idag är dock massage på väg tillbaka
i en ny form anpassad till
modern förlossningsvård och fördelarna
är att den saknar biverkningar,
är billig och kan vara en
viktig faktor i relationen mellan
barnmorskan och den födande
kvinnan (9).
Att massage kan påverka relationen
mellan barnmorskan och
kvinnan i positiv riktning bekräftas
av en studie som visar att
omtanke, närhet och uppmuntran
är viktiga beståndsdelar (7). Det
bekräftas också av kvinnorna som
uttrycker en positiv upplevelse av
att få känna den nära kontakt,
goda omsorg och omtanke som
taktil massage kan medföra.
Eftersom barnmorskans närvaro
är central för kvinnors positiva
upplevelse av taktil massage uppkommer
frågan om det är taktil
massage eller kontakten med
barnmorskan som är det centrala.
Är det kanske så att kvinnan
skulle vara lika positiv om
hon fick ett samtal med en barnmorska
som var helt närvarande
för henne under 30 minuter?
Detta kan vi bara spekulera
kring eftersom metoden i sig
innebär både en teknik och ett
förhållningssätt som innefattar
en helhetssyn på kvinnan (10).
För att besvara ovanstående
fråga skulle en studie behöva
utföras där kvinnor randomiseras
till taktil massage, samtal
eller traditionell vård. Om taktil
massage testas i en större skala
skulle också frågeställningen
kunna besvaras om massagen
kan hjälpa kvinnan att komma in
i ett etablerat värkarbete, som
resultatet från denna studie indikerar.
För 11 av de 12 kvinnorna
som masserades kom förlossningsarbetet
igång och endast en
kvinna fick åka hem. Mer forskning
behövs också där kvinnors
situation under latenfasen belyses
ur olika synvinklar.
Kvinnorna beskriver hur taktil
massage hjälpte dem att slappna
av och följa med i förlossningsförloppet.
Detta bekräftas av tidigare
forskning (23) som visar att
beröring kan vara ett uttryckssätt
när ord inte längre räcker till eller
har förlorat sin innerbörd. Många
kvinnor sluter sig och går in i sig
själva under förlossningen och är
helt fokuserade på sina värkar
och kommunikation kan då ske
via kvinnans kropp (24). Att då
kunna kommunicera utan ord,
genom beröring, kan kännas lättare
och mindre krävande för den
födande kvinnan. Hon blir förstådd
av barnmorskan som
bekräftar hennes önskan om
«tystnad» genom att kommunicera
via händerna istället för med
ord.
Massage kan inte bara ges av
de professionella utan är en idealisk
väg att involvera vänner och
anhöriga, som ofta känner sig
hjälplösa under en förlossning
(9). Kanske kan vi redan på
mödravården lära och informera
de blivande papporna om hur viktigt
det är med delaktighet och
stöd under förlossningen och
betydelsen av närhet och trygghet
för kvinnan. De kan genom att
massera sina kvinnor skapa just
detta. Massage under latensfasen
kunde också vara ett redskap för
mödravården så att inte kvinnan
måste uppsöka förlossningsavdelningen
i tidigt förlossningsarbete.
Konklusion
Förstföderskor som fick taktil massage
under förlossningens latensfas
upplevde massagen som en «vändpunkt
som fick dem på banan
igen». Centrala aspekter var att
barnmorskan var närvarande för
kvinnan, att massagen hjälpte kvinnan
att släppa tankarna samt att
kvinnan kunde slappna av och återhämta
nya krafter. Mer forskning
behövs för att utvärdera i vilka situationer
och för vilka kvinnor taktil
massage är en bra metod.
Vi vill tillägna ett stort tack till Stiftelsen
Föreningssparbanken Sjuhärad
som genom sina medel gjorde
det möjligt för oss att genomföra
denna studie. Även ett tack till de
kvinnor som deltog i studien.
Godkjent for publisering 16.06.2005
Korrespondens:
Karin Andrén, leg. barnmorska
Förlossningsavdelningen
Södra Älvsborgs Sjukhus
SE – 501 82 Borås
Karin.Andren@vgregion.se
Lena Störholt, leg. barnmorska
Förlossningsavdelningen
Södra Älvsborgs Sjukhus
Ingela Lundgren leg. barnmorska,
universitetslektor PhD
Institutionen för vårdvetenskap
Högskolan i Borås
Referenser
1. Faxelid E, Hogg B, Kaplan A, Nissen
E. Lärobok för barnmorskor.
Lund: Studentlitteratur, 2001.
2. Socialstyrelsen. Handläggning av
normal förlossning – state of the art.
Stockholm: Socialstyrelsen, 2001.
3. Nystedt A, Högberg U, Wikman
M, Lundman B. Förlångsammad
förlossning – en kvalitativ pilotstudie
av kvinnors upplevelser. Vård i
Norden 2000;55(20): 22–26.
4. Olofsson N. (red) Förlossningssmärta
och dess behandling. Lund:
Studentlitteratur, 2003.
5. Ingemarsson I., Ingemarsson E.
Elektronisk fosterövervakning.
Lund: Studentlitteratur,
1987.
6. Duddridge E. Using complementary
therapies during the childbearing
process. British Journal of
Midwifery 2002;10(11):699–704.
7. Field T, Hernandez-Reif M, Taylor
S, Quintino O, Burman I.
Labor pain is reduced by massage
therapy. J. Psychosom. Obstet.
Gynecol 1997;18(4):286–291.
8. Field T, Hernandez-Reif M, Hart
S, Theakston H, Schanberg S,
Kuhn S. Pregnant women benefit
from massage therapy. J. Psychosom.
Obstet.Gynecol
1999;20(1):31–38.
9. Chang M-Y, Wang S-Y, Chen C-
H. Effects of massage on pain and
anxiety during labour: a randomized
controlled trial in Taiwan.
Journal of Advanced Nursing
2002;38(1): 68–73.
10. Ardeby S. Taktil massage i vård
och omsorg. Sjukskötersketidningen
1997; 4:107–110.
11. Alexandersson M, Dehlén C,
Johansson I, Petersson I, Langius
A. Taktil massage som komplement
i omvårdnadsarbetet i palliativ
vård. Vård i Norden
2003;23(1):27–30.
12. Olsson I, Rahm V-A, Högberg H.
Taktil massage vid stroke och
livskvalitet. Vård i Norden
2004;24(2):21–26.
KARIN ANDRÉN, LENA STÖRHOLT OG INGELA LUNDGREN
13

14
13. Johansson Hovstadius E, Styvberg
E-M, Wendt A. Beröringsmassage
i rogivande syfte på intensivvårdspatienter.
Vård i Norden
2005;25(1):52–55.
14. Andersson K, Wändell P, Törnkvist
L. Tactile massae improves
glycaemic control in women with
type 2 diabetes: a pilot study.
Pract Diab Int 2004;
21(3):105–109.
15. Dahlberg K, Drew N, Nyström M.
Reflective Lifeworld Research.
Lund: Studentlitteratur, 2001.
16. Giorgi A. The theory, practice,
and evaluation of the phenomenological
method as a qualitative
research procedure. Journal of
Phenomenological Psychology
1997; 28: 235–260.
17. Ardeby S. När orden inte räcker.
Stockholm: Ambosantus, 2003.
18. Berg M. Womens´s experiences of
complicated childbirth. Midwifery
1998;14: 23–29.
19. Lundgren I. Releasing and relieving
encounters. Experiences of
pregnancy and childbirth. (Diss.)
Uppsala: Uppsala universitet.
Institutionen för kvinnors och
barns hälsa, 2002.
20. Hedstrom LW, Newton N. (1986).
Touch in labor: a comparison of
cultures and eras. Birth
1986;13:181–186.
21. Höjeberg P. Tröskelkvinnor. Barnafödande
som kultur. Stockholm:
Carlsson, 2000.
22. Anderson S, Staugård F.Traditional
Midwives. Göteborg: The
Nordic School of Public Health,
1986.
23. Adomat R, Killingworth A. Care
of the critically ill patient: the
impact of stress on the use of
touch in intensive therapy units.
Journal of Advanced Nursing
1994;19:912–922.
24. Lundgren I, Dahlberg K. Midwives´
experience of the encounter
with women and their pain during
childbirth. Midwifery 2002;
2:155–164.
VÅRD I NORDEN 4/2005. PUBL. NO. 78 VOL. 25 NO. 4 PP 10–14
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science
Mindeord i anledning af
Margrethe Lorensens død 30.
oktober 2005, 63 år gammel.:
Karin Anna Petersen, docent
ved Pedagogiska Institutionen
Uppsala Universitet, PIVOprogrammet
og forskningsgruppen
ESEP, adjungeret
professor Deakin, Australien.
En pionær er død. Må
pionærånden fortsat leve.
Professor Margarethe Lorensen er død i Danmark, 63 år
gammel, efter et langt sygdomsforløb og et mangeårigt
exodus.
Margarethe Lorensen var den første danske sygeplejerske
som erhvervede en ph.d.-grad og brugte den aktivt i sygeplejefaget
tjeneste. Margarthe Lorensen fik stor national
men måske endda større international betydning. Tidligt var
Margarethe den, der for alvor forstod betydningen af den
trend, der ville akademisering af sygeplejefaget og så nødvendigheden
i at kunne definere et eget pleje- og omsorgfelt
og modsvarende akademisk (teoretisk) kompetence. Et
sygeplejefag med en egen autonom og relativ selvstændig
videnskabelig disciplin, gerne i samarbejde med forskellige
forskningsapproaches, men samtidig med et ønske om, at
fastholde en relativ uafhængighed af såvel politiske, fagpolitiske
som det domimante fag medicins interesser, uden
dog at fornægte disse instansers store betydning. Ærindet
var klart: at sygepleje kunne ikke alene praktiseres, men
også studeres, analyseres, udvikles og finde fodfæste som
fag i praktik som teori til gavn for de, som havde pleje
behov og kvalificeret på det højest mulige grundlag gennem
sygeplejerskernes muligheder for højeste akademiske
uddannelse og adkomst til forskningsressourcer.
Margarethe blev uddannet ved Den sønderjyske sygeplejeskole
i 1964 og senere videreuddannet fra Danmarks Sygeplejerskehøjskole
i 1969. Hun fik masterdegree i Education
(pædagogik) fra Flagstaff, Arizona, senere en Degree of
Master of Science in Nursing (sygeplejevidenskab) i 1972
fra Colorado Universitet i Denver, og sidst en ph.d.-grad i
1976 fra Arizona State University, også fra faget Education
(pædagogik). Senere sygeplejersker der forsvarede ph.d.afhandlinger
i Danmark kom først drypvis i 1980´erne.
Efter sine studier i USA blev Margarethe ansat i perioden
1976–1980, først som specialkonsulent siden fra 1977 som
forskningskonsulent i Dansk Sygeplejeråd i København.
Allerede i 1978 præsenterer Margarethe sine visioner i
dansk sygepleje i et interview i tidsskriftet Sygeplejersken,
som blev foretaget af Anne-Lise Salling, den senere første
danske sygeplejerske med en dansk dr. med.grad og indehaver
af et midlertidigt 5-årigt forskningsrådsprofessorat i Odense.
Visionerne udmøntedes først i Dansk Selskab for Sygeplejeforskning
(DSS), der også etableredes i 1978, hvor Margarethe
forsøgte at samle autoriserede sygeplejersker med og
uden akademisk skoling. Et forum for at mødes,forelæse og
undervise og formidle akademiske sygeplejerskers arbejder.
Ligesom Margarethe også konstruerede i sin ansats
Dansk Institut for Sundheds- og Sygeplejeforskning, der
etableredes i 1980, og hvor det stort anlagt udviklingsprojekt:
MediumTerm Programme in Nursing/midwifery in
Europe, var den direkte anledning til instituttets konstituering,
som dog aldrig gav plads for visionerene i sin helhed
eller dets ophavskvinde.
Derimod satsede Margarethe sine indsatser i DSS, hvis
formand hun var i 25 år frem til 2004. Til selskabet knyttedes
også et meget læst tidsskrift kaldet: Tidsskrift for Sygeplejeforskning,
der er udkommet regelmæssig 2 gange
årligt siden da, og er det mest opdaterede om dansk sygepleje
eller sygepleje internationalt, som findes i dansk regi.
Fra 1985 initieredes også Sygeplejerskernes Forskningsfond,
der har uddelt stipendier til støtte af klinisk forskning,
hvor Margarethe var fondens formand frem til sin død.
Mindeord
Margarethe havde «fornemmelse for spillet», og var altid
på forkant med opkommende forskerspirer, det opkommende
sygeplejevidenskabelige felt in spe, der langsomt
sætter agenda og definerer paradigme, magt, og forskningsstrategier
og giver et alsidigt billede af sygeplejeforskningsfeltet
samtidig med, at selskabet altid konstruktivt
har turdet udfordre det herskende doksa i sygepleje.
Efter et kort ophold som sygeplejelærer ved Hvidovre
sygeplejeskole, kom Margrethe til Den Danske Diakonissestiftelse
først som viceforstander og siden som forstander
for Geriatrisk hospital, som hun opbyggede helt baseret på
at pleje- og omsorg skulle være de centrale kerneområder
og veldokumenteret med medicin som hjælpedisciplin –
den omvendte orden. Hun fungerede der som «professor i
geriatri» uden at have titlen formelt.
Den sidste heltidsposition som Margarethe Lorensen var
indehaver af var det første professorat hvortil man kongeligt
udnævntes i Norge, professorat i Sykepleievitenskap,
som hun besatte i 1987 ved Oslo Universitet, Institutt for
Sykepleievitenskap, ISV, hvilket hun opretholdt frem til sin
død i 2005, ligesom hun lidt senere var docent ved Høgskolen
i Sogn og Fjordane i Førde.
Som professor i Oslo var hun med i oprettelsen af den
kliniske linje i afdelingsstudiet ved ISV, ligesom hun var
med i opstarten af den europæiske arbejdsgruppe inden for
sygeplejeforskning kaldet WENR. Margarethe var også
medstifter af og president i Nordisk Akademi for sygeplejevidenskab.
Dertil var Margarethe flittigt brugt i faglige
råd og udvalg, ligesom hun var referee i flere internationale
tidsskrifter.
Danmark har først i år sommeren 2005 fået sine heltidsprofessorer
i sygeplejevidenskab på Odense Universitet.
Danmark blev aldrig Margarethes første arbejdsplads, så
meget des tro større var glæden da Margarethe accepterede
University of Deakins invitation til i samarbejde med
Viborg Sygeplejeskole på Master of Health Science, Nursing,
at være unitchair på masterprogrammets afgørende
metodekurs, hvor de studerende skulle præcisere deres projektdesigns,
forskningsmetoder, etiske ansøgninger og
afdække forskningsfronten inden for området. Margarethe
blev en meget opskattet kollega og underviser, en kyndig,
konstruktiv og opmuntrende vejleder som personificerede
hele sygeplejefagets historie med sin viden og indsigt, og
hun var med til at eksaminere flere af det første holds studenter,
der havde graduationceremoni i september 2005 på
Viborg Sygeplejeskole.
Det blev i spændingsfeltet mellem klinik (praktik) og
studier heraf og uddannelsesspørgsmål (teori), at Margarethe
bidrog til kundskabsproduktionen inden for sygeplejefaget
og arbejdede visionært med sygepleje nationalt og
internationalt. Margarethes engagement og interesse var
unik, og hun satsede sig selv i arbejdet. I september 2005
skrev hun i en mail: «Jeg går på invalidepension om et år –
men jeg fortsætter med masteruddannelsen Deakin-
Viborg.» Vi vil savne Margarethe på masteruddannelsen,
som hun selv beskrev som noget af det bedste, der er hændt
dansk sygepleje. Vi som har arbejdet tæt med Margarethe
dér fik meget givet, og er hende stor tak skyldig.
Margarethe gav sig selv som indsats og stillede store krav
til sig selv fysisk som psykisk. Hun var en fighter – en sej
sønderjyde – og vandt mange kampe for faget sygepleje og
dets udøvere – altid med tanke på patienternes vilkår. Men
sejr over sygdom og død var uden for kampens rækkevidde,
og mange er de projekter som næste generation af sygeplejersker
og sygeplejeforskere må fortsætte og fuldføre.
Margarethe skrev historie i live – nu er hun selv historie.
I et af hendes sidste mails skrev hun: «Vi skal mødes i
København og ses lidt oftere når jeg flytter ned, så kan vi
skrive sygeplejevidenskabens historie – men der skal
humor til – humor er vigtigt.» Humor hjælp Margarethe til
at objektivere de kampe og de fights og den udelukkelse,
som er pionærens vilkår og styrke gennem «de udelukkedes
klarsyn», som Bourdieu ville formulere det. Margarethe
havde dette klarsyn.
Ære være hendes minde