Taktil massage som behandling för ungdomar med ... - Solens Hand
Taktil massage som behandling för ungdomar med ... - Solens Hand
Taktil massage som behandling för ungdomar med ... - Solens Hand
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Eva Axelsson, RN<br />
Sylvia Määttä, RN, PhD<br />
TACTILE TOUCH AS TREAT-<br />
MENT FOR YOUTHS SUFFE-<br />
RING FROM ANOREXIA<br />
NERVOSA.<br />
ABSTRACT<br />
Tactile touch is one of the<br />
complementary methods used in<br />
Child and Youth Psychiatry<br />
Clinics for youths suffering from<br />
anorexia nervosa. A qualitative<br />
study, aiming to describe how<br />
youths diagnosed with anorexia<br />
nervosa experienced tactile<br />
touch, was carried out. Ten<br />
youths, 16–25 years old, two men<br />
and eight women, participated.<br />
They received ten occasions of<br />
<strong>massage</strong> treatment, lasting 30 to<br />
60 minutes. After the last treatment,<br />
an interview was undertaken.<br />
The interviews were tape<br />
recorded and analysed according<br />
to a qualitative method. The analysis<br />
contains the following three<br />
themes: «To feel relaxed», «To be<br />
aware of the body» and «To<br />
affirm the body». The results showed<br />
that the tactile touch had an<br />
influence on the ability to feel<br />
relaxed. The youths expressed<br />
that they sensed a feeling of existence<br />
during the <strong>massage</strong>. They<br />
also experienced a gaining feeling<br />
for the body. In everyday life,<br />
the <strong>massage</strong> influenced their<br />
capacity to sleep, as it helped to<br />
recall the feeling during the <strong>massage</strong>,<br />
which gave them a sense of<br />
relaxation. To conclude: tactile<br />
touch gives a sense of relaxation<br />
and offers a relief and a pause in<br />
the course of having anorexia<br />
nervosa<br />
KEY WORDS: Anorexia nervosa,<br />
tactile touch, youth’s experiences.<br />
… Då är det väldigt skönt att finnas lik<strong>som</strong>,<br />
då kan man slappna av och lägga dom<br />
andra problemen åt sidan och bara va’ …<br />
då behöver man inte tänka på någonting<br />
annat utan bara lyssna på musiken och<br />
känna <strong>massage</strong>n och så … och det tycker<br />
jag är skönt och finnas, när man bara kan<br />
göra det …<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
<strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong> <strong>som</strong> <strong>behandling</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> anorexia<br />
nervosa<br />
Bakgrund<br />
<strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong> är en av de komplementära<br />
<strong>behandling</strong>smetoder<br />
<strong>som</strong> på senare tid har fått allt<br />
större användning<strong>som</strong>råden,<br />
exempelvis inom palliativ vård<br />
(1), strokevård (2), <strong>för</strong>lossningsvård<br />
(3) och vid vård av patienter<br />
<strong>med</strong> bulimi (4). Studier visar att<br />
taktil <strong>massage</strong> brukas ganska ofta<br />
vid barn och <strong>ungdomar</strong>s olika<br />
sjukdomstillstånd (5), bland annat<br />
i vården av barn <strong>med</strong> cancer (6),<br />
och att användningen tycks öka<br />
(7). Metoden används också inom<br />
Barn- och ungdomspsykiatri, men<br />
det är okänt i vilken utsträckning,<br />
till vilka grupper och <strong>med</strong> vilka<br />
erfarenheter och upplevelser.<br />
Vid taktil <strong>massage</strong> berörs det<br />
taktila sinne <strong>som</strong> finns i huden<br />
och <strong>som</strong> är det <strong>för</strong>sta sinnet <strong>som</strong><br />
utvecklas under fostertiden (8).<br />
Forskning och erfarenhet har<br />
visat att barn kan överleva utan<br />
intryck från syn- hörsel- lukt- och<br />
smaksinnen, men dör utan beröring<br />
(8). De senaste årens forskning<br />
har visat att det finns receptorer<br />
<strong>för</strong> kroppsuppfattning<br />
inbäddade i huden (8). Det innebär<br />
att vi måste röra oss, och<br />
också bli berörda <strong>för</strong> att få<br />
kroppskartan definierad. Detta<br />
sker naturligt när vi vaggar, bär<br />
och vyssjar det lilla barnet och<br />
när det hoppar leker och klättrar<br />
<strong>för</strong> att lära känna världen. Rörelse<br />
och att bli berörd är nödvändiga<br />
inslag <strong>för</strong> att bilda en jaguppfattning<br />
och är viktiga pusselbitar <strong>för</strong><br />
att utveckla en adekvat självkänsla<br />
(8).<br />
<strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong> är en form av<br />
beröring <strong>som</strong> aktiverar det parasympatiska<br />
nervsystemet och kan<br />
leda till stärkt kroppsuppfattning,<br />
avslappning, lugn och ro, bättre<br />
sömn, stärkt självkänsla, minskad<br />
aggressivitet och självdestruktivitet<br />
och ökad <strong>för</strong>måga till kommunikation<br />
(8). <strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong><br />
innebär lätta strykningar över<br />
huden och innefattar inte underliggande<br />
vävnad. Under <strong>massage</strong>n<br />
används olja, <strong>som</strong> kan ha<br />
olika dofter. Under <strong>behandling</strong>en<br />
blottas endast den kroppsdel <strong>som</strong><br />
<strong>för</strong> tillfället masseras. I utbildningssammanhang<br />
poängteras att<br />
den personliga integriteten är<br />
mycket viktig och att massören<br />
hela tiden ska vara fokuserad på<br />
personen <strong>som</strong> masseras och vara<br />
lyhörd <strong>för</strong> eventuella reaktioner.<br />
Massören ska skapa trygghet och<br />
tillit kring <strong>massage</strong>stunden. <strong>Taktil</strong><br />
<strong>massage</strong> betraktas enligt flera forskare<br />
<strong>som</strong> ett sätt att konkretisera<br />
god omvårdnad (9).<br />
Följande studie är ett <strong>för</strong>sök att<br />
bidra till att exemplifiera på vilket<br />
sätt taktil <strong>massage</strong> används och<br />
hur <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> ätstörningar<br />
kan uppleva att få <strong>massage</strong>. Studien<br />
ut<strong>för</strong>des vid en BUP-klinik<br />
där taktil <strong>massage</strong> har använts<br />
sedan 1999. På kliniken fanns tre<br />
<strong>med</strong>arbetare <strong>som</strong> genomgått sju<br />
dagars utbildning, vilket erfordras<br />
<strong>för</strong> att bli diplomerad massör (8).<br />
Den patientgrupp <strong>som</strong> erhållit<br />
taktil <strong>massage</strong> i denna studie är<br />
<strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> diagnosen anorexia<br />
nervosa. Sjukdomen anorexia<br />
nervosa (AN) har funnits <strong>som</strong><br />
diagnos sedan mitten av 1800talet,<br />
men symtomen finns<br />
beskrivna ännu längre tillbaka. I<br />
en svensk studie från 1989 var det<br />
0,94 procent bland flickor i 17årsåldern<br />
och knappt 0,1 procent<br />
bland pojkarna <strong>som</strong> hade symptom<br />
på anorexia nervosa (10).<br />
Under de senaste 40 åren har AN<br />
haft en tredubblad ökning (10).<br />
Sjukdomen startar ofta <strong>med</strong> en<br />
period av bantning. Debuten sker<br />
oftast under tonåren men kan<br />
också ske tidigare och fall har<br />
rapporterats bland barn i 9-årsåldern.<br />
Personligheten beskrivs<br />
vanligen <strong>som</strong> präglad av perfektionism,<br />
tvångsmässighet, negativ<br />
självbild och extrem lydighet<br />
(10). Vid kroppslig undersökning<br />
ser man att det finns en generell<br />
avmagring. För att ställa diagnosen<br />
enligt DSM IV (11) skall<br />
viktminskningen vara minst 15 %<br />
under <strong>för</strong>väntad vikt <strong>för</strong> ålder och<br />
kön. Vid AN ser man ofta<br />
insjunkna kinder, smala extremiteter,<br />
insjunken bröstkorg och<br />
platt insjunken mage. Hudtempe-<br />
raturen är ofta nedsatt och huden<br />
är torr och ibland gulfärgad. Patienterna<br />
kan också ha perifer cyanos<br />
och nedsatta perifera pulsar.<br />
De kan också ha utvecklat lagunohår,<br />
dvs. fin behåring i nacke,<br />
på armar och ben (10). Faktorer<br />
<strong>som</strong> bevarar sjukdomsbeteendet<br />
är ofta psykologiska men även<br />
biologiska processer bidrar till att<br />
bibehålla ätstörningssymtomen<br />
(10).<br />
Ätstörningar påverkar både<br />
kropp och själ. Många av dem<br />
<strong>som</strong> söker vård har haft ätstörningar<br />
under lång tid. De inser<br />
inte alltid allvaret i problemet<br />
eller vill lösa sina problem själva<br />
och kan ha svårt att tro på att<br />
hjälp kan finnas (10). För att<br />
dölja sin magerhet klär de sig ofta<br />
i <strong>för</strong> stora kläder och <strong>för</strong>e vägning<br />
<strong>för</strong>ekommer det att de dricker<br />
vatten <strong>för</strong> att tillfälligt öka sin<br />
kroppsvikt. Människor <strong>med</strong><br />
ätstörning har vanligen en avvikande<br />
upplevelse av sin kroppsstorlek<br />
och är mer missnöjda <strong>med</strong><br />
sin kropp än friska individer (10).<br />
Sjukdomen innebär ofta en nedsatt<br />
kontakt <strong>med</strong> kroppen och signaler<br />
<strong>för</strong> hunger och mättnad.<br />
Den inre bilden av kroppen<br />
<strong>för</strong>ändras inte alltid automatiskt<br />
<strong>med</strong> ökad vikt. Det är där<strong>för</strong> viktigt<br />
att arbeta <strong>med</strong> kroppen <strong>för</strong> att<br />
de anorektiska patienterna ska<br />
lära känna sin kropp och börja<br />
tycka om den. Det finns olika sätt<br />
att göra detta på. Sjukgymnasterna<br />
har arbetat fram olika<br />
instrument, <strong>som</strong> de använder <strong>för</strong><br />
att mäta hur individen uppfattar<br />
kroppen (10). Att ge kroppsinriktad<br />
<strong>behandling</strong> har <strong>som</strong> mål att<br />
minska rädslan och det avstånd<br />
<strong>som</strong> patienten tar från den egna<br />
kroppen, <strong>för</strong> att istället öka patientens<br />
psykiska närvaro i sin<br />
kropp. För att göra detta används<br />
träning i kroppskännedom, andningsövningar,avspänningsövningar,<br />
kroppsterapi och fysisk<br />
aktivitet och även beröringsterapi.<br />
Endast en vetenskaplig studie<br />
<strong>som</strong> behandlar taktil <strong>massage</strong> vid<br />
tillstånd av anorexia nervosa har,<br />
trots upprepade sökningar, påträf-<br />
EVA AXELSSON OG SYLVIA MÄÄTTÄ<br />
35
36<br />
fats. En randomiserad studie <strong>med</strong><br />
19 unga kvinnor <strong>med</strong> AN visade<br />
märkbara <strong>för</strong>bättringar <strong>för</strong> de<br />
kvinnor <strong>som</strong> fått <strong>massage</strong>. Massagegruppen<br />
rapporterade lägre<br />
stress- och orosnivåer och under<br />
de fem veckor de fick <strong>massage</strong><br />
ökade även deras kroppstillfredsställelse<br />
jäm<strong>för</strong>t <strong>med</strong> en kontrollgrupp<br />
(12). Sammanfattningsvis<br />
tycks det <strong>som</strong> att taktil <strong>massage</strong><br />
kan ha positiva effekter <strong>för</strong> individer<br />
<strong>med</strong> AN. Det saknas dock<br />
kunskap om hur patienterna själva<br />
upplever att få taktil <strong>massage</strong>.<br />
Syfte<br />
Syftet <strong>med</strong> denna studie är att<br />
studera hur <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> anorexia<br />
nervosa upplever att få taktil<br />
<strong>massage</strong>.<br />
Metod<br />
För att kunna öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong><br />
hur <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> anorexia nervosa<br />
upplever att få taktil <strong>massage</strong><br />
har en kvalitativ intervjumetod,<br />
grundad i ett livsvärldsperspektiv,<br />
använts. I en forskningsintervju<br />
är syftet att få<br />
beskrivningar av den intervjuades<br />
livsvärld <strong>som</strong> sedan används till<br />
att tolka de beskrivna fenomenens<br />
mening (13). Kvalitativa studier<br />
bygger på ett öppet och följsamt<br />
<strong>för</strong>hållningssätt. Forskaren<br />
skall ha ett öppet sinne och sträva<br />
efter att sätta sin tidigare erfarenhet<br />
av den studerade <strong>för</strong>eteelsen<br />
åt sidan (14).<br />
Deltagare<br />
I studien ingick 10 <strong>ungdomar</strong><br />
<strong>som</strong> rekryterades vid en ungdomsmottagning<br />
och vid en<br />
Barn- och ungdomsklinik i Västsverige.<br />
Åldern varierade mellan<br />
16 och 25 år. Samtliga (åtta flickor<br />
och två pojkar) hade diagnosen<br />
anorexia nervosa. Studien<br />
avgränsades till <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong><br />
ett BMI (Body Mass Index) mellan<br />
14–19. De <strong>som</strong> av läkare<br />
bedömdes vara psykosnära eller<br />
att ha annan allvarlig psykisk<br />
störning uteslöts.<br />
VÅRD I NORDEN 3/2007. PUBL. NO. 85 VOL. 27 NO. 3 PP 35–39<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
I studien inkluderades totalt<br />
femton <strong>ungdomar</strong>. Fem av dem<br />
kunde inte slut<strong>för</strong>a studien. En<br />
blev inlagd på en vårdavdelning<br />
på grund av allt<strong>för</strong> kraftig avmagring.<br />
Fyra andra <strong>ungdomar</strong> gjorde<br />
mer än fyra veckors uppehåll<br />
mellan <strong>behandling</strong>arna och uteslöts<br />
där<strong>för</strong>. Anledningarna till<br />
uppehållet var att en massör blev<br />
sjuk, eller att <strong>ungdomar</strong>na av privata<br />
orsaker inte infann sig på<br />
inbokade tider. Det är dock värt<br />
att notera att alla uppgav att de<br />
önskat fortsatt <strong>massage</strong>.<br />
De mottagningar <strong>som</strong> var tillfrågade<br />
om deltagande i studien<br />
<strong>med</strong>delade studieansvarig sjuksköterska<br />
att det fanns en ungdom<br />
<strong>med</strong> den utvalda diagnosen, <strong>som</strong><br />
var villig delta i studien. Första<br />
mötet skedde på mottagningen,<br />
och det gavs muntlig och skriftlig<br />
information. De tillfrågade <strong>ungdomar</strong>na<br />
hade möjlighet att överväga<br />
om de ville delta och uppmanades<br />
också att informera sina<br />
<strong>för</strong>äldrar/vårdnadshavare. Vid det<br />
<strong>för</strong>sta mötet berättade massören<br />
om hur <strong>massage</strong>tillfällena var<br />
upplagda och «solsagan» <strong>som</strong> var<br />
den <strong>för</strong>sta <strong>massage</strong>n, gavs. In<strong>för</strong><br />
sista <strong>massage</strong>n bokades tid <strong>för</strong><br />
intervju. Intervjun ut<strong>för</strong>des i ett<br />
enskilt rum på kliniken.<br />
Massage<strong>behandling</strong>arna gavs<br />
efter ett schema innebärande<br />
stegvis ökande av de kroppsdelar<br />
<strong>som</strong> skulle masseras. Under de<br />
sista fem gångerna gavs helkropps<strong>massage</strong>.<br />
Massörerna var<br />
instruerade att inte samtala <strong>med</strong><br />
<strong>ungdomar</strong>na om annat än det <strong>som</strong><br />
rörde <strong>massage</strong>n. Ville <strong>ungdomar</strong>na<br />
tala kunde massören lyssna<br />
eller säga att vi talar om detta<br />
efter <strong>massage</strong>n. Ungdomarna<br />
informerades också om att det var<br />
viktigt att de höll kontakt <strong>med</strong> sin<br />
ordinarie behandlare <strong>för</strong> att ha en<br />
samtalspartner om tankar <strong>som</strong><br />
behövde bearbetas kom upp<br />
under <strong>massage</strong>n.<br />
Intervjuer<br />
Efter det att <strong>ungdomar</strong>na fått 10<br />
<strong>behandling</strong>ar genom<strong>för</strong>des en<br />
intervju av en av <strong>för</strong>fattarna (EA),<br />
<strong>som</strong> spelades in på band. Intervjun<br />
startade <strong>med</strong> en inledande<br />
fråga: Hur har du upplevt att få<br />
taktil <strong>massage</strong>? Därefter gjordes<br />
följdfrågor beroende av svaren.<br />
Intervjuerna gjordes inom en<br />
vecka efter avslutad <strong>behandling</strong>.<br />
Tiden <strong>för</strong> intervjuerna varierade<br />
mellan 20 och 50 minuter,<br />
avhängigt av hur mycket <strong>ungdomar</strong>na<br />
hade att berätta. Intervjuerna<br />
skrevs sedan ut ordagrant<br />
och analyserades av båda <strong>för</strong>fattarna.<br />
Analys av intervjuerna<br />
Intervjuerna har tolkats <strong>med</strong> en<br />
kvalitativ metod, beskriven i<br />
Dahlberg (13). Analysen av den<br />
text <strong>som</strong> intervjumaterialet bildade<br />
skedde i tre faser. I den <strong>för</strong>sta,<br />
bekantgörande, fasen lästes<br />
texten flera gånger. Därigenom<br />
skapades en <strong>för</strong>ståelse och bild av<br />
helheten <strong>som</strong> i den andra, analyserande,<br />
fasen delades in i<br />
meningsbärande enheter. De<br />
meningsbärande enheterna bildade<br />
teman. I den tredje fasen<br />
behandlades texten återigen <strong>som</strong><br />
en helhet. Under alla faserna<br />
rörde sig analysen fram och tillbaka,<br />
i en <strong>för</strong>ståelse mellan textens<br />
helhet och dess delar (13).<br />
Studien är en del av ett större<br />
projekt <strong>som</strong> bedrivs på Södra<br />
Älvsborgs Sjukhus, Borås. Tillstånd<br />
har givits av forskningsetisk<br />
nämnd (Dnr 282-04) samt av<br />
verksamhetschef <strong>för</strong> den aktuella<br />
BUP-kliniken.<br />
Resultat<br />
Tre teman träder fram i resultatet:<br />
«Att slappna av», «Att känna<br />
kroppen» och «Att bejaka känslor».<br />
Att slappna av<br />
Alla <strong>ungdomar</strong> säger sig ha upplevt<br />
att <strong>massage</strong>n har gett dem<br />
utrymme att slappna av och att de<br />
under <strong>massage</strong>n har kunnat<br />
släppa tankarna runt sin sjukdom.<br />
Detta uttryckte de <strong>med</strong> formuleringar<br />
<strong>som</strong> att «Under <strong>massage</strong>n<br />
kan jag slappna av», «Jag kan<br />
släppa tankar» eller «Jag kan<br />
tänka på annat».<br />
Då är det väldigt skönt att finnas<br />
lik<strong>som</strong>, då kan man<br />
slappna av och lägga dom<br />
andra problemen åt sidan och<br />
bara va’… då behöver man<br />
inte tänka på nånting annat,<br />
utan bara lyssna på musiken<br />
och känna <strong>massage</strong>n och så …<br />
och det tycker jag är skönt och<br />
finnas, när man bara kan göra<br />
det …(B).<br />
Den djupa avslappningen kom <strong>för</strong><br />
de flesta successivt och växte<br />
fram efter några gångers <strong>massage</strong>.<br />
Till en början upplevde<br />
<strong>ungdomar</strong>na hur tankar kunde<br />
göra det svårt <strong>för</strong> dem att slappna<br />
av. När de fick <strong>massage</strong>n hade de<br />
tid att tänka och tankarna kunde<br />
någon gång vara oroande. En av<br />
<strong>ungdomar</strong>na beskrev hur tankarna<br />
vandrade mellan att fokusera<br />
på musiken och hur <strong>massage</strong>n<br />
kändes på kroppen. Någon<br />
ungdom ansåg att det inledningsvis<br />
kunde vara svårt att veta hur<br />
han/hon skulle koppla av och<br />
bara vara, även i hjärnverksamheten.<br />
«Det är svårt att släppa<br />
saker men de sista gångerna här<br />
har jag fått <strong>för</strong>lika mig <strong>med</strong> att<br />
jag kan låta hjärnan få arbeta,<br />
men ändå få ut något av <strong>massage</strong>n.»<br />
(I)..<br />
Efter några <strong>massage</strong>tillfällen<br />
ökade emellertid avslappningen<br />
och en bit in i <strong>behandling</strong>en var<br />
det inte ovanligt att vissa <strong>ungdomar</strong><br />
var så avslappnade att de<br />
<strong>som</strong>nade under <strong>massage</strong>tillfällena.<br />
De <strong>som</strong> <strong>som</strong>nade eller slumrade<br />
beskrev att de upplevde sig<br />
<strong>som</strong> «långt borta». En ungdom<br />
uppgav att hon/han ansträngde<br />
sig <strong>för</strong> att hålla sig vaken då<br />
hon/han inte ville sova och där<strong>med</strong><br />
riskera att inte vara <strong>med</strong> och<br />
känna <strong>massage</strong>n. Massagen gav<br />
dem en vila <strong>som</strong> kändes lyxig.<br />
Det kunde också uppkomma<br />
minne från <strong>för</strong>r, <strong>för</strong>knippade <strong>med</strong><br />
beröring. En av <strong>ungdomar</strong>na mindes<br />
tillfällen då hennes/hans<br />
mamma kammade håret då<br />
hon/han var liten, och en annan
kommer ihåg mysiga stunder då<br />
jämnåriga och hon/han masserade<br />
varandra i soffan fram<strong>för</strong> TV.<br />
Under <strong>massage</strong>n spelades lugn<br />
musik <strong>som</strong> bidrog till stämningen<br />
i rummet och var en hjälp <strong>för</strong><br />
<strong>ungdomar</strong>na att slappna av. Den<br />
lugna musiken var passande, även<br />
<strong>för</strong> den <strong>som</strong> aldrig annars lyssnade<br />
på den sortens musik. Om<br />
musiken byttes påverkade det<br />
upplevelsen och störde. Nya ljud<br />
och vissa ljud kunde upplevas<br />
hotande. «Det [musiken] är bra,<br />
fast en del hade lite åskmuller<br />
och sånt … och det var lite oroväckande,<br />
så då blev man inte så<br />
avslappnad». (A)<br />
Också att britsen bäddades<br />
<strong>med</strong> lakan, täcke, kuddar och<br />
handdukar, bidrog till avslappningen.<br />
Några av informanterna<br />
uppskattade att ha en så kallad<br />
värmekatt under täcket. Oljan<br />
<strong>som</strong> användes under <strong>massage</strong>n<br />
kunde ha olika dofter, och valet<br />
av olja blev det <strong>som</strong> upplevdes<br />
bäst av ungdomen. Någon höll<br />
sig till samma doft, <strong>med</strong>an någon<br />
annan ville prova på andra dofter.<br />
Oljan gav också en speciell doft i<br />
rummet.<br />
Schemat <strong>för</strong> hur <strong>massage</strong>n<br />
utökades upplevdes <strong>som</strong> ett bra<br />
sätt att vänja sig vid att massören<br />
rörde vid och såg kroppen,<br />
menade <strong>ungdomar</strong>na. En ungdom<br />
uttryckte sin uppfattning om att<br />
<strong>massage</strong>n gradvis utökades <strong>med</strong><br />
orden: «Bra, jag hade nog inte<br />
kunnat ta emot allting på samma<br />
sätt om jag börjat hårt, lik<strong>som</strong><br />
…» (F). Avslappningen kom successivt<br />
och <strong>ungdomar</strong>na behövde<br />
tid att vänja sig och få tillit till<br />
massören. En av dem ville ha helkropps<strong>massage</strong><br />
direkt, <strong>för</strong> det var<br />
så skönt. Förändringar under<br />
<strong>massage</strong>tillfället påverkade graden<br />
av avslappning och glömde<br />
massören en kroppsdel uppstod<br />
en rädsla <strong>för</strong> att hon skulle<br />
glömma igen. Noggrannhet och<br />
information var viktigt <strong>för</strong> att<br />
skapa tillit och trygghet under<br />
<strong>massage</strong>n.<br />
Flera <strong>ungdomar</strong> erfor också att<br />
<strong>massage</strong>n hade påverkat deras<br />
nattsömn. In<strong>som</strong>ningen hade<br />
underlättats då de vid sänggåendet<br />
återskapat känslan av avslappning.<br />
Massagen hade givit dem<br />
en erfarenhet och lärdom om hur<br />
det kändes att vara avslappnad<br />
och genom att gå tillbaka och<br />
erinra sig <strong>massage</strong>n hade den blivit<br />
en hjälp till att slappna av.<br />
Också sömnens kvalitet hade <strong>för</strong>bättrats<br />
och flera <strong>ungdomar</strong> sade<br />
att de hade sovit mycket bättre<br />
natten efter ett <strong>massage</strong>tillfälle.<br />
För en av <strong>ungdomar</strong>na påverkades<br />
frekvensen av mardrömmar.<br />
Denna ungdom uttryckte en stark<br />
<strong>för</strong>våning över att mardrömmarna<br />
efter <strong>massage</strong>n hade <strong>för</strong>svunnit.<br />
Ungdomen var inte helt klar över<br />
att det enbart var <strong>massage</strong>n <strong>som</strong><br />
var den verksamma faktorn bakom<br />
mardrömmarnas <strong>för</strong>svinnande,<br />
men trodde att <strong>massage</strong>n haft en<br />
stor del i det. «Ja, innan hade jag<br />
så mycket mardrömmar, men jag<br />
vet inte om det beror på det…». (H)<br />
Att känna kroppen<br />
Under analysen av intervjuerna<br />
framkom att <strong>ungdomar</strong>nas upplevelser<br />
av kroppen kunde vara<br />
olika intensiva och att olika<br />
kroppsdelar kunde <strong>för</strong><strong>med</strong>la<br />
olika upplevelser. En av dem<br />
berättade att det börjat kurra i<br />
magen och att hon/han direkt<br />
efter <strong>massage</strong>n behövde uppsöka<br />
toaletten. En annan sade att <strong>massage</strong>n<br />
ledde till att hon/han fick<br />
lugn ända in i magen och ut i<br />
hela kroppen.<br />
En ungdom hade ofta ont i<br />
magen och <strong>för</strong> henne/honom var<br />
magen ett område <strong>som</strong> behövde<br />
skyddas. För några av <strong>ungdomar</strong>na<br />
innebar emellertid <strong>massage</strong><br />
på magen en uppskattad<br />
upplevelse. När massören masserade<br />
magen, beskrev en av dem:<br />
… då känner man att det är lik<strong>som</strong><br />
OK att man har, skulle ha<br />
lite hull … lik<strong>som</strong> på magen …<br />
det är lik<strong>som</strong> OK på nåt sätt<br />
och då kan det lik<strong>som</strong> vara OK<br />
att titta på också … det behöver<br />
inte vara lik<strong>som</strong> katastrof. (G)<br />
En av <strong>ungdomar</strong>na upptäckte<br />
under ett <strong>massage</strong>tillfälle att<br />
hon/han var kittlig på magen. Det<br />
var en ny upplevelse. Det var<br />
dock inte obehagligt utan gav<br />
denna ungdom en mer <strong>med</strong>veten<br />
kroppskännedom. För någon var<br />
bröstkorgen extra besvärlig att få<br />
<strong>massage</strong> på men <strong>för</strong> flera av <strong>ungdomar</strong>na<br />
har <strong>massage</strong> på magen<br />
varit det svåraste partiet. «Man<br />
inbillar sig att hon tänker: ‘vad<br />
stor mage, eller så’.» (E)<br />
Massage på andra kroppsdelar<br />
upplevdes mer odelat positivt. Att<br />
få <strong>massage</strong>n på ryggen upplevdes<br />
<strong>som</strong> skön. Där kunde <strong>massage</strong>n<br />
kännas lite mer och effekten blev<br />
att det uppkom en närvarokänsla.<br />
Massagen beskrevs <strong>som</strong> en «mastig<br />
övning» eller <strong>som</strong> «pampig<br />
och fruktansvärt skön» när massören<br />
svepte över hela ryggen.<br />
Massage på händer, fingrar och<br />
handleder upplevdes <strong>som</strong> lugnande<br />
och under de momenten<br />
kunde vissa <strong>ungdomar</strong> <strong>som</strong>na<br />
eller känna sig långt borta. Vid ett<br />
tillfälle kände sig en ungdom till<br />
och <strong>med</strong> osäker på «hur många<br />
fingrar handen har» (A). Upplevelsen<br />
var dock behaglig, särskilt<br />
vid upptäckten av att handen hade<br />
fler fingrar än hon/han känt.<br />
Massagen på benen gjorde att<br />
en informant kände sig längre än<br />
vad hon/han tidigare trott sig<br />
vara. Det var <strong>för</strong> henne/honom en<br />
god upplevelse då hon/han uppgav<br />
sig ha stora komplex <strong>för</strong> sin<br />
längd. Också <strong>massage</strong> av fötterna<br />
upplevdes <strong>som</strong> lugnande. När<br />
massören boade in patienterna<br />
och tog om fötterna beskrev <strong>ungdomar</strong>na<br />
att det kändes <strong>som</strong> att<br />
kroppen hade ett slut och att det<br />
kändes bra. Någon kände sig<br />
smalare och att hon/han var lång.<br />
Ungdomarna uttryckte att de<br />
erfor en känsla av att vara omhändertagna.<br />
Under <strong>massage</strong>n kunde<br />
av dem också skapa sig en inre<br />
bild. «Man ligger där och kopplar<br />
av, så får man kanske lik<strong>som</strong><br />
en inre bild i stället, tittar på sig<br />
själv, fast lik<strong>som</strong> inifrån och ut på<br />
nåt sätt.» (G)<br />
I det detta tillstånd kunde tankar<br />
om hur massören uppfattade<br />
kroppen uppstå. Några <strong>ungdomar</strong><br />
undrade om inte massören tyckte<br />
att de var <strong>för</strong> tjocka. Varje <strong>massage</strong>tillfälle<br />
var heller inte lika<br />
givande. En av <strong>ungdomar</strong>na hade<br />
vid ett <strong>massage</strong>tillfälle mått så<br />
dåligt, varit så deppig och tänkt<br />
så mycket under tiden, att det inte<br />
hjälpt <strong>med</strong> <strong>massage</strong>.<br />
Att bejaka känslor<br />
Flera av <strong>ungdomar</strong>na upplevde att<br />
<strong>massage</strong>n har påverkat dem även<br />
i vardagslivet. En av dem<br />
uttryckte det <strong>som</strong> att hon/han fått<br />
lite mera känslor i vardagen, blivit<br />
mera känslosam och fått det<br />
lättare att säga till när något var<br />
orättvist. En annan beskrev att<br />
hon/han kunde lyssna mera innan<br />
hon/han brusade upp, blev arg och<br />
tjatade mot. Andra <strong>ungdomar</strong><br />
beskrev av att de kände sig lugnare<br />
och inte stressade upp sig<br />
lika fort <strong>som</strong> de tidigare gjort.<br />
Detta lugn kunde få goda påföljder.<br />
Ett konkret uttryck <strong>för</strong> detta<br />
gav den ungdom <strong>som</strong> beskrev hur<br />
hon/han efter en <strong>massage</strong><strong>behandling</strong><br />
gått till skolan och klarat ett<br />
viktigt prov mycket bra. Lugnet<br />
fanns inte bara i kroppen, utan<br />
också i ett <strong>för</strong>ändrat tänkande och<br />
<strong>som</strong> ledde till funderingar om<br />
«… vad jag vill göra och var<strong>för</strong><br />
jag gör. Hur jag sätter mig själv<br />
sist och <strong>för</strong>söker vara alla andra<br />
till lags.» (F)<br />
Massagen hade i <strong>ungdomar</strong>nas<br />
vardagstillvaro också givit dem<br />
en säkrare kroppskänsla och en<br />
känsla av att finnas till på ett<br />
skönt sätt. Rörelsebehovet hade<br />
<strong>för</strong> någon minskat, i alla fall<br />
under dagen <strong>för</strong> <strong>massage</strong>tillfället.<br />
Även tankarna på maten var lugnare<br />
och i några fall hade tankarnas<br />
ständiga kretsande kring mat<br />
och rörelse minskat något: «Jag<br />
mår mycket bättre, tänker mindre<br />
på alla sådana där saker <strong>som</strong> hör<br />
till alltså … mat och träning och<br />
… sånt tar mindre del.» (G)<br />
EVA AXELSSON OG SYLVIA MÄÄTTÄ<br />
37
38<br />
Diskussion<br />
I analysen av intervjuerna framträder<br />
bilden av <strong>massage</strong>n <strong>som</strong> en<br />
paus från sjukdomen och ett tillfälle<br />
där <strong>ungdomar</strong>na tillåts att<br />
bara «vara». Den väckte hos <strong>ungdomar</strong>na<br />
en existentiell känsla av<br />
varandet. Att beröring kan framkalla<br />
den existentiella dimensionen<br />
bekräftas också av andra studier.<br />
I en artikel av fysioterapeuten<br />
Lima de Faria lyfts huden<br />
fram <strong>som</strong> en länk från vårt inre<br />
till omgivningen. Om beröring<br />
sker <strong>med</strong> kunskap, omsorg och<br />
lyhördhet kan den <strong>för</strong><strong>med</strong>la ett<br />
lugn <strong>som</strong> hjälper patienten att vila<br />
i sitt varande (15). Massage av<br />
huden är dock inte alltid av godo,<br />
beröring kan också vara smärtsam<br />
och tidigare erfarenheter kan sätta<br />
gränser <strong>för</strong> hur nära hudkontakt<br />
<strong>som</strong> tillåts. Men <strong>med</strong> en uppmärksam<br />
och inkännande hållning<br />
kan beröring vara ett lämpligt<br />
redskap <strong>för</strong> all vårdpersonal.<br />
Den paus <strong>som</strong> <strong>ungdomar</strong>na<br />
erfor under <strong>massage</strong>n kunde <strong>ungdomar</strong>na<br />
över<strong>för</strong>a också till andra<br />
situationer. Denna paus i vardagen<br />
blir en erfarenhet <strong>som</strong> de kan<br />
ta tillvara och använda sig av i<br />
vardagen. Känslan av avslappning<br />
och lugn kunde stanna kvar<br />
under kvällen och bli en hjälp till<br />
att <strong>som</strong>na. Flera av <strong>ungdomar</strong>na<br />
<strong>med</strong> sömnsvårigheter menar att<br />
<strong>massage</strong>n hjälpte till vid in<strong>som</strong>ningen.<br />
De kunde tänka tillbaka<br />
på hur det kändes att vara<br />
avslappnad och använda sig av<br />
den känslan när de skulle sova.<br />
Massagens goda påverkan på<br />
nattsömn bekräftas i andra studier<br />
(16).<br />
Också i andra ansträngande<br />
eller utmanande lägen kunde <strong>ungdomar</strong>na<br />
återerinra sig känslan av<br />
avslappning <strong>som</strong> ett sätt återkalla<br />
känslan av lugn och ro. De<br />
beskriver att innan de kom till<br />
<strong>massage</strong>tillfället kunde de vara<br />
stressade, men bara genom att<br />
komma in i rummet började de att<br />
slappna av <strong>för</strong> att till slut kanske<br />
<strong>som</strong>na under <strong>massage</strong>n. En av<br />
<strong>ungdomar</strong>na berättar om att<br />
VÅRD I NORDEN 3/2007. PUBL. NO. 85 VOL. 27 NO. 3 PP 35–39<br />
Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science<br />
hon/han skulle göra ett viktigt<br />
prov i skolan. Hon/han fick <strong>massage</strong><br />
samma morgon och provet<br />
klarades av mycket bra. Här kan<br />
lung- och ro hormonet oxytocin<br />
ha spelat en roll. Inlärning är<br />
svårt under stress, men då oxytocin<br />
enligt Uvnäs Moberg frigörs<br />
under <strong>massage</strong>n underlättas inlärning<br />
när stressen minskas.<br />
Massagen har <strong>för</strong> <strong>ungdomar</strong>na<br />
alltså blivit ett lärande i hur det<br />
känns att vara avslappnad, vilket<br />
är en särskilt viktigt kunskap <strong>för</strong><br />
patientgrupper <strong>med</strong> ätstörningsproblematik.<br />
Patienter <strong>med</strong><br />
ätstörningsproblematik har ett<br />
stort kontrollbehov, vilket kan<br />
vara så framträdande att det kan<br />
vara svårt att överskatta den oro<br />
och ångest personer <strong>med</strong> ätstörningar<br />
genomlider, menar Uvnäs<br />
Moberg (17). Avslappningssystemet<br />
är, poängterar hon, lika viktigt<br />
<strong>som</strong> kamp och flyktsystemet<br />
och <strong>massage</strong>n kan vara en hjälp<br />
att hitta en balans mellan dessa<br />
poler. Det är där<strong>för</strong> av stor betydelse<br />
att ge <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> denna<br />
problematik ett redskap att kunna<br />
slappna av och ge dem tillfällen<br />
där de vågar släppa kontrollen.<br />
Massagen tycks även positivt<br />
påverka <strong>ungdomar</strong>nas upplevelse<br />
av den egna kroppen, vilket också<br />
styrks i artikeln av Lima de Faria<br />
(15). Beröring har, menar hon,<br />
stor betydelse <strong>för</strong> kroppsupplevelser<br />
och kroppsbild. Den inre<br />
kroppsbilden <strong>för</strong>tydligas av <strong>massage</strong><br />
och kan ge patienter en upplevelse<br />
av avgränsning och helhetssammanhang<br />
(15). I <strong>för</strong>eliggande<br />
studie beskriver <strong>ungdomar</strong>na,<br />
på lite olika sätt, sina<br />
kroppsliga upplevelser av<br />
avslappning, från upplevelser av<br />
specifika kroppsdelar till hur<br />
svårt det inledningsvis kunde vara<br />
att hitta avslappningen och bara<br />
vara. Studiens resultat visar där<strong>med</strong><br />
på betydelsen av lyhördhet<br />
och att <strong>massage</strong>ns ut<strong>för</strong>ande<br />
behöver anpassas till den enskilda<br />
individen. En ungdom ville ha<br />
<strong>massage</strong>n gjord <strong>med</strong> ett fastare<br />
tryck, <strong>med</strong>an en annan <strong>för</strong>edrog<br />
en lättare beröring. Också anpass-<br />
ning av <strong>massage</strong>n till de olika<br />
kroppsdelarna är väsentlig. Särskilt<br />
magen framstår <strong>som</strong> ett extra<br />
känsligt område <strong>för</strong> beröring, vilket<br />
kanske inte är så <strong>för</strong>vånande<br />
<strong>med</strong> tanke på <strong>ungdomar</strong>nas specifika<br />
problematik. Det tycks dock<br />
vara väsentligt att massören får<br />
tillträde till att massera magen,<br />
efter<strong>som</strong> beröring av mage och<br />
bröst enligt Lund ger en ökad<br />
utsöndring av oxytocin (16).<br />
Sammanfattningsvis visar studien<br />
att vid taktil <strong>massage</strong> fick kroppen<br />
en annan betydelse <strong>för</strong> <strong>ungdomar</strong>na.<br />
Ungdomarna kunde<br />
bejaka kroppen, känna att den var<br />
deras och under <strong>massage</strong>n kunde<br />
de stundtals till och <strong>med</strong> njuta av<br />
den. En sådan erfarenhet är givetvis<br />
av stor betydelse <strong>för</strong> <strong>ungdomar</strong><br />
<strong>med</strong> denna typ av problematik.<br />
Ökas oxytocinet regelbundet<br />
genom <strong>massage</strong>n blir effekten<br />
större, påstår Uvnäs Moberg (17).<br />
Om vi hade haft möjlighet att ge<br />
<strong>massage</strong> under längre tid, hade<br />
<strong>ungdomar</strong>na kanske kommit en<br />
bit längre på väg till läkning. Vi<br />
behöver se denna metod <strong>som</strong> ett<br />
viktigt komplement till övrig<br />
terapi. Det tycks nämligen <strong>som</strong><br />
att en kombination av <strong>massage</strong><br />
och samtalsterapi är <strong>för</strong>delaktig.<br />
Massage kan väcka känslor,<br />
minnen och associationer genom<br />
icke-verbala kanaler, vilket i sig<br />
kan öka mottagligheten <strong>för</strong> andra<br />
terapeutiska former, däribland<br />
samtalsterapi. I detta sammanhang<br />
kan nämnas att det i litteraturen<br />
framkommer att <strong>massage</strong><br />
och beröring kan framkalla<br />
minnen av olika känslomässig<br />
valör (15). Ofta framställs det<br />
<strong>som</strong> att <strong>massage</strong>n väcker minnen<br />
av svåra och obehagliga situationer<br />
eller känslor. Hos de <strong>ungdomar</strong><br />
<strong>som</strong> ingick i studien framkallade<br />
dock <strong>massage</strong>n endast sparsamt<br />
<strong>med</strong> minnen, och vid de tillfällen<br />
<strong>som</strong> de mindes något var<br />
minnena relaterade till behagliga<br />
stunder.<br />
I dagspressen kommer <strong>med</strong><br />
jämna mellanrum varningar <strong>för</strong><br />
att antalet <strong>ungdomar</strong> <strong>med</strong> ätstör-<br />
ningsproblematik ökar och att<br />
sjukdomen debuterar allt tidigare<br />
(18, 19). Till detta kommer att<br />
anorektiska problem tycks öka<br />
också bland kvinnor inom äldre<br />
åldersgrupper. Här tycks det finnas<br />
ett samband mellan populära<br />
tv-serier <strong>som</strong> Desperate housewives.<br />
Forskare och samhällskritiker<br />
enas i tanken på en koppling<br />
mellan upplevelsen av ökad press<br />
att vara smal, vacker och framgångsrik<br />
och ökning av ätstörningsproblematik.<br />
Uvnäs Moberg misstänker att<br />
det finns ett ännu inte helt klarlagt<br />
hormonellt samband mellan<br />
ätstörningsproblematik, överätning,<br />
bulimi och anorexi, och<br />
oxytocin. «Många <strong>som</strong> lider av<br />
ätstörningar har tillgripit detta<br />
beteende just <strong>för</strong> att hantera ångestkänslor.<br />
Förhoppningsvis kan<br />
fortsatt forskning på detta område<br />
på sikt leda till att nya metoder<br />
utvecklas <strong>som</strong> hjälper dessa människor<br />
att uppnå det eftersträvansvärda<br />
lugnet och harmonin, utan<br />
att drabbas av övervikt eller<br />
ätstörningar» (17, s.169). <strong>Taktil</strong><br />
<strong>massage</strong> kan vara en av de metoder<br />
<strong>som</strong> efterlyses.<br />
Slutsatser<br />
<strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong> räknas till de<br />
komplementära och icke-verbala<br />
<strong>behandling</strong>arna. Att få kontakt<br />
<strong>med</strong> en annan människa utan att<br />
själv behöva prestera och bara ta<br />
emot, att inte behöva prata, kan<br />
vara ett sätt <strong>för</strong> dem <strong>som</strong> har<br />
ätstörningsproblematik att kunna<br />
släppa på kontrollen och bara<br />
vara. För många av de <strong>ungdomar</strong><br />
<strong>som</strong> har en ätstörning är det svårt<br />
att i ett samtal uttrycka sig och<br />
samtalet kan också kännas <strong>som</strong><br />
en prestation. Under <strong>massage</strong>n<br />
tycks <strong>ungdomar</strong>na uppfatta det<br />
<strong>som</strong> tillåtet att bara vara och att<br />
inga krav ställs. Mot denna bakgrund<br />
är det vår <strong>för</strong>hoppning att<br />
det skapas resurser <strong>för</strong> att<br />
använda denna metod <strong>för</strong> <strong>ungdomar</strong><br />
<strong>med</strong> ätstörningsproblematik.<br />
Ett stort tack till BUP-kliniken<br />
i Borås och till <strong>massage</strong>terapeu-
terna, utan vars stora kunnighet<br />
och engagemang denna studie<br />
aldrig hade kommit till stånd.<br />
Lokala FoU-rådet i Södra Älvsborg<br />
och FöreningsSparbanken<br />
Sjuhärads stiftelse <strong>för</strong> vetenskaplig<br />
forskning vid Borås och Skene<br />
sjukhus tackas <strong>för</strong> ekonomiska<br />
<strong>med</strong>el <strong>för</strong> att kunna genom<strong>för</strong>a<br />
studien. Sist men inte minst vill<br />
vi tacka <strong>ungdomar</strong>na <strong>som</strong> delade<br />
<strong>med</strong> sig av sina upplevelser.<br />
Godkjent for publisering<br />
14.09.2006.<br />
Leg sjuksköterska Eva Axelsson<br />
Akutavdelningen<br />
Barn- och Ungdoms Psykiatriska<br />
kliniken<br />
Södra Älvsborgs Sjukhus<br />
SE – 501 82 Borås<br />
+46 (0)33- 616 16 71,<br />
+46 (0)703-654129<br />
Eva.axelsson@vgregion.se<br />
Forskningsledare Sylvia Määttä,.<br />
Södra Älvsborgs Sjukhus<br />
Samaritvägen 11, plan 3<br />
SE – 501 82 Borås<br />
+46 (0)33 – 616 32 42<br />
+46 (0)707-674176<br />
Sylvia.Maatta@vgregion.se<br />
Referenser<br />
1. Alexandersson M., Dehlén C.,<br />
Johansson I., Petersson I., Langius-Eklöf<br />
A., <strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong> <strong>som</strong><br />
komplement i omvårdnadsarbetet<br />
i palliativ vård. Vård i Norden<br />
2003;67(23):27–30.<br />
2. Olsson I., Rahm V., Högberg H.:<br />
<strong>Taktil</strong> <strong>massage</strong> vid stroke och<br />
livskvalitet. Vård i Norden<br />
2004;72(24):21–26.<br />
3. Andrén, K, Störholt, L, Lundgren,<br />
I. Kvinnors upplevelser av taktil<br />
<strong>massage</strong> under <strong>för</strong>lossningens<br />
latensfas. Vård i Norden<br />
2005;24(4):10–14.<br />
4. Field T., Shanberg S., Kuhn C.,<br />
Field T., Fierro K., Henteleff T.,<br />
Mueller C., Yando R., Shaw S.,<br />
Burman I. Bulemic Adolencents<br />
benefit from <strong>massage</strong> therapy.<br />
Adolescence 1998; 331(31), San<br />
Diego, Libra Publishers.<br />
5. Losier A., Taylor B., Frenandez C<br />
V., Use of alternative therapies by<br />
patient presenting to a pediatric<br />
emergency department. The Journal<br />
of Emergency Medicine<br />
2005;28(3): 267–271.<br />
6. Martel D., Bussiéres J-M., Théorêt<br />
Y., Lebel D., Kish S., Moghrabi<br />
A., Laurier C., Use of Alternative<br />
and Complementary Therapies<br />
in Children With Cancer.<br />
Pediatr Blood Cancer<br />
2005;44:660–668.<br />
7. Braun C A., Bearinger L H., Halcón<br />
L L., Pettingell s L., Adolescent<br />
use of complementary therapies.<br />
Journal of Adolescent Health<br />
2005;37, 76–79.<br />
8. Ardeby, S. När orden inte räcker.<br />
Stockholm: Ambosantus AB,<br />
2003.<br />
9. Henricson M., Berglund A-L.,<br />
Määttä S., Segesten K., A transition<br />
from nurse to touch therapist<br />
– A study of preparation before<br />
giving tactile touch in an intensive<br />
care unit. Intensive and Critical<br />
Care Nursing 2006;22(4), 239–245.<br />
10. Clinton, D, Norring, C. (red)<br />
Ätstörningar. Bakgrund och aktuella<br />
<strong>behandling</strong>smetoder. Stockholm:<br />
Natur och Kultur, 2002.<br />
11. Diagnostic and Statistical Manual<br />
of Mental Disorders. MINI-D IV<br />
Diagnostiska kriterier enligt<br />
DSM-IV. Danderyd: Pilgrim<br />
Press, 1995.<br />
12. Hart, S, Field, T, Hernandez-Rief,<br />
M. & Nearing, G. Anorexia Nervosa<br />
Symptoms are Reduced by<br />
Massage Therapy. Eating Disorders<br />
2001;9:289–299.<br />
13. Dahlberg, K. Kvalitativa metoder<br />
<strong>för</strong> vårdvetare. Lund: Studentlitteratur,<br />
1993.<br />
14. Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun.<br />
Lund: Studentlitteratur,<br />
1997.<br />
15. Lima de Faria, H. Beröring – en<br />
hjälp att hitta sin kraft och sitt<br />
sanna själv. Nordisk Fysioterapi<br />
2000; Volym 4, 99–103.<br />
16. Lund, I. Beröring, <strong>massage</strong> och<br />
<strong>behandling</strong>seffekter. Nordisk<br />
Fysioterapi 2000; 4, 104–107.<br />
17. Uvnäs Moberg, K. Lugn och<br />
beröring. Oxytocinets läkande<br />
verkan i kroppen. Falköping:<br />
Natur och Kultur, 2002.<br />
18. Göteborgs-Posten. 2005-05-27.<br />
Anorexiexpert: Oroande ökning<br />
av ätstörningar bland unga. Ninni<br />
Hjalmers. www.gp.se<br />
19. Dagens Nyheter. 2003-02-26. Allt<br />
yngre barn får anorexi. Artikel i<br />
nätupplagan. www.dn.se<br />
EVA AXELSSON OG SYLVIA MÄÄTTÄ<br />
39
Change language