Taktil massage som komplement i omvårdnads ... - Solens Hand

Alexandersson M RN,
Dehlén C RN,
Johansson I RN,
Petersson I RN
Langius A RN, PhD
ABSTRACT
Therapeutic massage is a rhythmic
and sensitive form of touch
that is assumed to have effects on
symptom relief psychological as
well as physiological. The purpose
of this study was to explore
personnels’ perception of the use
of therapeutic massage in palliative
care and what kind of effects
it might have on the patients.
Ten personnel, actively using therapeutic
massage in clinical
practice, were interviewed. A specific
record for the documentation
of therapeutic massage was developed.
In total 103 patients received
therapeutic massage at 197
different occasions. In average
each massage took 20 minutes.
Massage was given principally
on leg, foot or hand.
The result showed that therapeutic
massage was an excellent tool
for communicating and becoming
close to the patients. By using
therapeutic massage it was possible
to create relationships with
patients the nurses otherwise
might have difficulty to get close
contact with. The method was
often used as a complement to
pharmaceutical treatment of
symptoms especially worry, pain
and sleeplessness. Therapeutic
massage enriches the content of
nursing care. The primary obstacle
to the usage of therapeutic
massage was lack of time.
KEY WORDS: Therapeutic massage,
palliative care, complementary
treatment, nursing, communication
Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Taktil massage som
komplement i omvårdnadsarbetet
i palliativ vård
Bakgrund
Palliativ vård står symboliskt för
lindrande åtgärder (1). Hospicerörelsen
som startade i England
på 1960-talet har haft stor betydelse
för spridningen av den palliativa
vårdfilosofin. Det huvudsakliga
målet med hospicevård är
att förbättra en döende människas
livsvillkor genom god symtomkontroll
tillsammans med optimalt
psykologiskt stöd.
Att leva med en obotbar cancersjukdom
medför ofta smärta,
oro, sömnrubbningar, trötthet och
illamående vilket kräver palliativ
vård (2). Även kroppen kan förändra
sig såväl utseendemässigt
som funktionellt vilket kan medföra
att självkänslan påverkas.
Beröring, i denna studie benämnt
taktil massage, i syfte att fungera
som avslappning, smärtlindring
och vila kan då vara till hjälp (3).
Ordet taktil betyder känsel och
känselsinnet är lokaliserat i
huden. Känselsinnet registrerar
och tolkar signaler från olika
receptorer såsom värme, kyla,
smärta, tryck och beröring. Känsel-
och hörselsinnet är de sinnen
som fungerar ända till livets slut
(4). Taktil massage stimulerar
immunsystemets funktioner och
utsöndring av hormoner bl a cholesystokinin
och oxytocin. Dessa
hormoner kan ge avslappning,
ökad vakenhet, reducering av
smärta samt lindring av depressionssymtom
(4). Cholesystokinin
stimulerar även tillväxten i bukspottkörteln
och gallblåsetömningen
vilket ger en mättnadskänsla
(4). Det parasympatiska
nervsystemet kan också reagera
positivt vid beröring genom att
hjärtat slår lugnare och andetagen
blir djupare och lugnare, de perifera
blodkärlen vidgas och blodtrycket
sjunker, sekretionen ökar i
mag- och tarmkanalen och tömning
av urinblåsa och tarm stimuleras
(4, 5). Olika typer av massage
kan ge positiva effekter på
en mängd tillstånd och symtom
såsom smärta, blodtryck, magproblem
och sömn (6–10). Massage
ska inte betraktas som en botande
behandling utan som ett komplement
som medför psykisk och
fysisk lindring.
I detta projekt har taktil massage
utförts skett enligt ROLIBmetoden.
ROLIB står för respekt,
omtanke, lyhördhet för individens
integritet och behov (11). Den
taktila massagen utförs med en
mjuk och medveten massage av
huden och innefattar ej underliggande
vävnad. För att lättare glida
över huden används massageolja.
Metoden innebär lätta strykningar
över hela den kroppsdel som skall
masseras. Givaren skall hela tiden
sträva efter att bibehålla hudkontakten.
Taktil massage görs med
cirkelrörelser och tvärgående
rörelser utmed hela kroppsdelen
samt runt leder.
Studier har visat att lätt massage
i samband med smärta hos
cancerpatienter signifikant minskar
smärtan jämfört med före
massagen (6, 10).
Studier som beskriver utövarens
syn på att ge taktil massage
saknas dock (12).
Syfte
Syftet med denna studie var att
belysa hur personal upplever att
använda taktil massage i det kliniska
arbetet på en hospiceavdelning
och vilka effekter taktil massage
har på patienterna.
Metod
Personalen på en hospiceavdelning
erbjöds utbildning i taktil
massage i ett vårdutvecklingsprojekt
som ekonomiskt finansierades
av Cancerfonden. En av författarna
(CD) höll i utbildningen och
utbildningsmaterialet som tillämpades
var «Taktil massage – Ett
sätt att kommunicera när orden
inte räcker till» (11). Sexton (10
sjuksköterskor, 5 undersköterskor,
1 sjukgymnast) av avdelningens
22 anställda antog erbjudandet och
gick utbildningen. Utbildningen
var såväl teoretisk som praktisk
och indelad i tre olika avsnitt,
grundutbildning, praktik och kunskapstest.
I utbildningen ingick
också genomgång av anpassad
massage vilket är vanligt förekommande
hos svårt sjuka patienter
som kan ha problem med att ligga
i vissa ställningar eller att vissa
kroppsdelar smärtar samt genomgång
av specifik dokumentation av
taktil massage.
Under projektet gav personalen
varandra taktil massage på
arbetstid.
Projektet utvärderades genom
dels intervjuer med personalen
om deras erfarenheter av att ge
taktil massage dels granskning av
den dokumentation som var
avsedd för taktil massage.
Intervjuer
Fem sjuksköterskor och fem
undersköterskor som genomgått
utbildningen deltog i semistrukturerade
intervjuer. Deltagarna
var anställda som antingen dageller
nattpersonal och använde
taktil massage aktivt i omvårdnadsarbetet.
En intervjuguide utformades
för de semistrukturerade intervjuerna
och innehöll frågeställningar
om betydelsen av taktil massage
för den utövande personalen och
för patienten, hur taktil massage
som omvårdnadsåtgärd kan
användas i omvårdnadsarbetet på
en hospiceavdelning samt om det
finns hinder för användning av
taktil massage.
Intervjuerna skedde i samtalsform
och deltagarna tilläts tala
fritt om sina upplevelser i relation
till utövandet av taktil massage.
Intervjuerna, som i genomsnitt
varade 30 minuter, genomfördes i
ett personalrum på avdelningen
och bandinspelades.
Intervjuerna med sjuksköterskorna
utfördes och sammanställdes
av två, vid tidpunkten för studien,
sjuksköterskestudenter på
(IJ, IP) som underlag för deras Cuppsats
(13). Intervjuerna med
undersköterskor (n=5) utfördes av
en utomstående person och sammanställningen
gjordes av två av
författarna (MA, AL).
MIRIAM ALEXANDERSSON, CARINA DEHLÉN, INGER JOHANSSON, INGER PETERSSON OG ANN LANGIUS-EKLÖF
27

28
Analys av intervjuerna
Intervjuerna bandades, och
skrevs ned ordagrant. Intervjuerna
har bearbetats med innehållsanalys
(15). Texten lästes
först igenom i sin helhet ett flertal
gånger, jämfördes med bandinspelningen
för att konstatera
att allt material kommit med,
och att allt uppfattats rätt. En
indelning av texten gjordes i
meningsenheter d.v.s. uttalanden
som hade en viss avgränsad
innebörd. I svaren identifierades
viktiga områden som utgjorde
kategorier. Kategoriseringen
gjordes av (MA, IJ, IP, AL) oberoende
av varandra. Överensstämmelsen
var 75% och efter
diskussion sorterades kategorierna
i tänkbara teman. Därefter
urskiljdes den textmassa som var
överflödig, såsom upprepningar
och avvikelser i intervjumaterialet,
vilket bedömdes som ej relevant
för projektet. De kvarvarande
kategorierna placerades
under passande tema av samma
personer som tidigare. Under
analysprocessen framstod tre
teman.
I denna artikel redovisas resultatsammanställning
för varje
tema med illustrering av ett fåtal
citat. Önskas mer ingående
beskrivning av intervjuerna hänvisas
till studenternas C-uppsats
(13).
Granskning av dokumentation
Ett speciellt journalblad utformades
för dokumentation av
taktil massage för varje patient.
På journalbladet dokumenterades
varje tillfälle som patienten
gavs taktil massage. Noteringar
om iakttagelser, åtgärder och
utvärdering skrevs ned av givaren
(sjuksköterska, undersköterska
eller sjukgymnast). Under
iakttagelse dokumenterades
anledningen till att taktil massage
gavs främst utifrån givna
sökord. Dessa sökord var
smärta, sömn, elimination och
psykosocialt. Valet av sökord
grundade sig på en av författarnas
(CD) erfarenhet av taktil
massage till palliativa patienter,
litteratur och VIPS-modellen
(14). Under åtgärd dokumenterades
den lokalisation där taktil
massage gavs t. ex fot/hand, buk
eller rygg samt tidsåtgången för
varje given massage. Under
utvärdering dokumenterade
respektive yrkeskategori med
egna ord sina iakttagelser både
före, under och efter massagen.
Som hjälpmedel till journalbladet
utarbetades tre olika skattningsskalor.
Patienten fick skatta
sin upplevelse av smärta, oro
respektive välbefinnande på en
skala från 1 (ingen smärta eller
oro, bästa tänkbara välbefinnande)
till 7 (outhärdlig smärta
eller oro, sämsta tänkbara välbefinnande)
före, direkt efter och
en timma efter given massage
beroende på orsaken till att de
erhöll taktil massage.
Under projekttiden, oktober
1997–maj 1999, erhöll 103 patienter,
59 kvinnor och 44 män
(medelålder 67 år, vidd 19–89 år)
taktil massage.
Analys av dokumentationen
De sökord som var noterade i
rapportbladen om var på kroppen
taktil massage gavs sammanställdes.
De fritt skrivna kommentarerna
i kolumnen för utvärdering
indelades i kategorier.
Medelvärde uträknades på skattningarna.
Etiska överväganden
Tillstånd för studien erhölls av
verksamhetschefen vid den aktuella
avdelningen. Informerat och
frivilligt samtycke till medverkan
i studien har inhämtats av
deltagarna. Intervjusvaren har
behandlats konfidentiellt och
deltagarna har haft möjlighet att
avbryta om de inte velat fullfölja
medverkan.
Resultat
VÅRD I NORDEN 1/2003. PUBL. NO. 67 VOL. 23 NO. 1 PP 27–30
Intervjuer
Tre teman framstod, två av dessa
byggde på fyra kategorier
(Tabell 1).
Tabell 1. Teman och kategorier om personalens erfarenheter
av taktil massage
Tema Kategori
Taktil massage i omvårdnadsarbetet Redskap för närvaro och
kontakt
Lindring av symtom
Utövande av taktil massage Upplevelse av att ge taktil
massage
Hinder
Etiskt förhållningssätt
Taktil massage
i omvårdnadsarbetet
I detta tema fanns två kategorier,
redskap för närvaro och kontakt
samt lindring av symtom.
Samtliga intervjuade upplevde
taktil massage som ett bra redskap
för kontakt i omvårdnaden.
Personalen kunde bemöta patienten
och hans besvär på ytterligare
ett sätt.
«att jag har fått en extra
resurs då som man kan ta till
… utöver den omvårdnadsbiten
som man redan har»
Att närma sig patienten med
respekt, hänsyn och lyhördhet
påverkade den fortsatta kontakten.
Genom taktil massage kunde
möten åstadkommas med patienter
som kunde vara svåra att nå
eller var inåtvända, irritabla eller
fåordiga. Taktil massage ansågs
också vara ett komplement till att
prata med patienten. Taktil massage
innebar också att man på ett
annat sätt fysiskt tog i patienten i
den dagliga omvårdnaden som t.
ex vid tvättning. Taktil massage
kunde innebära att våga stanna
kvar hos patienten då svåra frågor
kom upp, utan att alltid behöva ge
svar, men kunna lyssna.
Det kunde också vara en kontakt
som «hjälper mot ensamhet
och ledsenhet» eller «ett
ljus i mörkret.»
«en del tycker om att prata
samtidigt som man masserar
och då kan dom berätta en hel
del»
Metoden användes framförallt för
att stilla oro men även vid smärta.
Genom att finnas hos patienten
och ta i honom/henne kunde oro
och ångest lindras och på så sätt
ge patienterna ökat välbefinnande
och trygghet.
De intervjuade betonade vikten
av att metoden användes som
komplement till läkemedel, framförallt
till smärtlindring.
«...när man får in patienter
som inte är smärtlindrade och
som kan få svåra smärtgenombrott,
då när jag har gett
morfinsprutan så frågar jag
om jag får ge dem lite massage,
ber att få smörja deras
fötter och så säger jag då, att
om du inte tycker om det så
slutar jag på en gång, om du
säger till. Men de tycker att
det är så skönt och redan efter
en kvart, blir de lugna och de
har alltså varit jätte- jätteoroliga
motoriskt, för att de är så
rädda för smärtgenombrottet
som kommer…»
Samtliga som arbetade på natten
nämnde att de gav taktil massage
när patienten var orolig och hade
svårt att somna. Bukmassage

gavs till patienter med ascites
eller förstoppning eller vid besvärande
gaser.
«man vill ju att patienten skall
komma till ro och kunna sova
gott så att dom ska kunna
samla krafter och sånt, och då
känns ju massagen som en
extra tillgång i och med att
dom blir lite mer lugna och
dom kan slappna av»
Utövande av taktil massage
I detta tema uppstod två kategorier,
upplevelse av att ge taktil
massage samt hinder.
Vanligast var att ge handoch/eller
fotmassage men även
bukmassage förekom. Helkroppsmassage
gavs sällan eller aldrig
till patienterna.
De positiva effekterna som
upplevdes i samband med
givande av taktil massage var
en känsla av större lugn och
tillfredsställelse i arbetet,
«man kan ge mer utan att
bränna ut sig,» man har fått
ett redskap» och «man upplever
att man kan ge något
ytterligare där man tidigare
bara tittat på».
Några i personalen upplevde
också att arbetet förändrades
positivt genom att taktil massage
uppskattades av patienterna.
Genom taktil massage upplevde
de intervjuade ett sätt att vara tillsammans
med patienten. Personalen
fick respons på att det ger välbefinnande,
vilket ger en ömsesidig
upplevelse.
«Det verkar göra mycket gott
vilket gör att jag också mår
bra.»
Personalen gav varandra helkroppsmassage,
en gång i månaden,
för att fylla på och få en
stunds avkoppling själva. Detta
innebar att det fanns en förståelse
för att använda taktil massage i
omvårdnadsarbetet på avdelningen.
En sjuksköterska kände
sig «uppäten» efter intensiv massage
med en patient. Genom
handledning kom hon till insikt i
att den intensiva massagen nog
varit det bästa för patienten, och
då kändes det även bra för henne.
«...det är bra att ha möten
emellanåt... man har behov av
att prata om vad som händer
och sker under massagen med
patienterna... med både personal
och patienter.»
De flesta uttryckte tiden som ett
hinder för att ge taktil massage.
Låg bemanning framför allt nattetid
och vid sjukdom gjorde att det
ibland inte var möjligt att ge taktil
massage.
«... av tidsbrist har jag inte
kunnat göra det. Det ringer
på andra ställen och...gång
på gång, på gång, så är... det
bästa skulle vara att erbjuda
och ge det här... nu.»
Med taktil massage blev det «... en
sak till att göra...» . Den vanliga
patientvården kom för några i första
hand. Det kunde röra sig om att
hinna ge alla patienter den primära
omvårdnaden innan man band upp
sig för taktil massage. Det kändes
inte bra i de fall när något inträffade,
som gjorde att patienterna ej
kunde få massage som lovat. För
att få in metoden i omvårdnaden
diskuterades om att kanske göra
taktil massage till en tidsplanerad
omvårdnadsåtgärd. Många av personalen
angav att de skulle vilja ge
mer taktil massage än de gjorde.
Etiskt förhållningssätt
Samtliga deltagare betonade vikten
av att massage skedde på
patientens villkor, med respekt
för patientens integritet och vilja.
Att fråga patienten först om de
vill ha massage betonades som
mycket viktigt. Alla patienter
kunde inte ge ett verbalt svar och
det var därför viktigt att vara
uppmärksam på patientens signaler
då taktil massage kan utlösa
starka känslor.
«… jag började lite lätt... och
då drog hon sin fot till sig som
hon aldrig hade gjort förut, så
då förstod jag att det var inte
läge nu... utan jag höll om och
så... och då vart det helt lugnt
och det tyckte hon om... det
glömmer jag aldrig, så jag
kommer att vara ännu mera
försiktig i just den här övergången,
när det är så att man
inte längre vill ha.»
Granskning av dokumentation
De 103 patienterna erhöll taktil
massage vid 197 tillfällen. Vanligast
var att patienterna erhöll taktil
massage för välbefinnande,
smärta, psykosocialt och sömn
(Tabell 2).
Tabell 2. Anledning till att patienten
erhöll taktil massage
som angiven i journalbladen.
103 patienter erhöll taktil massage
vid 197 tillfällen. Antal
tillfällen anges
Sökord Antal
Välbefinnande 47
Smärta 47
Psykosocialt 42
Sömn 35
Hud 10
Elimination 4
Cirkulation 3
Övrigt 9
De vanligaste lokalisationerna för
taktil massage var på ben/fot och
fot (Tabell 3). Utöver det som
nämns i tabellen förekom olika
variationer vid 36 tillfällen som t
ex buk/arm, nacke/höft och
ansikte/fot.
Tabell 4 redovisar de effekter
som patienterna erhöll genom
taktil massage som det var
angivet av personalen i journalbladen.
Tidsåtgången för massage var
endast dokumenterad i 41 journaler.
I medeltal tog det 20
Tabell 3. De vanligaste lokalisationer
där taktil massage
gavs som angivet i journalbladen
av personalen. 103
patienter erhöll taktil massage
vid 197 tilfällen. Antal
tillfällen anges
Lokalisation Antal
Ben/fot 50
Fot 35
Hand 20
Buk 19
Rygg 13
Fot/hand 10
Ben 8
Huvud 6
minuter per given massage.
Skattning före massage var i
medeltal 3.5 poäng och efter
given taktil massage 2.0 poäng
dvs. taktil massage förbättrade
patientens upplevelse i respektive
område som de erhöll massage
för direkt efter massagen
jämfört med före. Skattning
efter 1 timma är gjord på mycket
få patienter, i huvudsak beroende
på att patienterna sov eller
personalen inte ville störa av
andra skäl.
Tabell 4. Effekter av taktil
massage som angivna av personalen
i journalbladet. Fler
effekter (n=245) kunde anges
för varje massagetillfälle.
Antal utsagor anges
Effekt Antal
Skönt 91
Sömn 48
Avslappning 40
Nöjd 22
Njuter 15
Smärtlindring 15
Ökad cirkulation 14
MIRIAM ALEXANDERSSON, CARINA DEHLÉN, INGER JOHANSSON, INGER PETERSSON OG ANN LANGIUS-EKLÖF
29

30
Diskussion
Taktil massage som omvårdnadsåtgärd
på en hospiceavdelning
användes främst för att
främja välbefinnande och som
ett komplement till farmakologisk
behandling av smärta. Så
gott som alla patienter i detta
projekt fick positiva effekter av
taktil massage. Det vanligaste
var att patienten tyckte det var
skönt, somnade eller erhöll
avslappning. Även tidigare studier
och erfarenheter visar att
taktil massage kan vara en livskvalitetshöjande
åtgärd för patienter
i palliativ vård (6, 16–17).
Alla intervjuade utövare av
taktil massage i denna studie
ansåg att det var positivt att
använda taktil massage som en
omvårdnadsåtgärd främst som
ytterligare ett redskap för kontakt
och symtomlindring. Resultaten
bör tolkas utifrån att det i
denna studie deltog personal
som visat intresse för att
använda taktil massage och
som själva valt att utbilda sig
i metoden.
Det unika var att som personal
blev man själv ett instrument
i omvårdnaden vid utövande av
taktil massage. En förutsättning
för att taktil massage kunde
användas som en metod i kliniskt
omvårdnadsarbete var att
personalen själva erhöll massage.
Detta kan medföra positiva
effekter i arbetsklimatet som i
sig avspeglar sig i omvårdnaden
till patienten. Atmosfären på en
arbetsplats kan vara avgörande
för upplevelse av god omvårdnad
(18).
Under projekttiden gavs aldrig
helkroppsmassage vilket troligen
inte heller är motiverat för
de flesta patienter som vårdas på
en hospiceavdelning. Vanligast
var att ge taktil massage på en
fot eller hand men det förekom
en mängd variationer. I genomsnitt
tog det 20 minuter att ge
taktil massage till en patient.
Tidsbrist var också det största
hindret för utövande av taktil
massage och i många situationer
prioriterades den vanliga patientvården.
Med hänvisning till lagstiftning
och etiska normer är det
endast patienten som har rätt att
besluta om beröring skall tillämpas
eller ej (19). Samtliga
intervjuade betonade vikten av
att taktil massage ges på patientens
villkor. Att massage som
del i omvårdnadsarbetet skall
bygga på frivillighet från både
givare och mottagare är en förutsättning
för att taktil massage
skall uppfattas som en positiv
åtgärd.
Slutsats
VÅRD I NORDEN 1/2003. PUBL. NO. 67 VOL. 23 NO. 1 PP 27–30
Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Genom att systematiskt utbilda
personal i taktil massage har
metoden etablerats som en
naturlig åtgärd i omvårdnadsarbetet
på en hospiceavdelning.
Taktil massage var ett sätt att
vara med patienten, en hjälp att
våga stanna upp och möta svåra
frågor samt att ge fysisk kontakt
på annat sätt än vid personlig
skötsel. Metoden användes
främst för att ge lugn och
avslappning, som komplement i
smärtlindring, för att skapa kontakt
samt för att underlätta
insomnande. Tidsbrist var det
största hindret för utövande av
metoden.
Tillkännagivande:
Tack till Sonia Wallin, Nordvästgeriatriken,
Stockholm för
genomförande av intervjuer med
undersköterskor och till Sylvia
Sahlstedt och Öivind Brandshaug,
Stockholms Södra Produktionsområde
för hjälp med bearbetning
av dokumentationen.
Studien har varit möjlig att
genomföra tack vare anslag från
Cancerfonden.
Miriam Alexandersson, leg sjuksköterska,
social ock omvårdnadsförvaltningen,
Upplands Väsby
Kommun, SE - 194 80 Upplands
Väsby,
Carina Dehlén, leg sjuksköterska
och Inger Petersson, leg sjuksköterska,
Löwenströmska sjukhuset,
SE - 194 89 Upplands-Väsby.
Inger Johansson, leg sjuksköterska,
avd. 51, Nacka Närsjukhus,
Lasarettsvägen 4, SE - 131 83
Nacka.
Korrespondens:
Ann Langius-Eklöf, leg sjuksköterska,
Med Dr, docent, Recepta,
box 2246, SE - 103 16 Stockholm.
email: ann.langius@recepta.se
Referenser:
1. Beck-Friis B, Strang P. Palliativ
medicin. Stockholm: Liber Utbildning
AB, 1995.
2. Birgergård G, Glimelius B. Vård av
cancersjuka. Lund: Studentlitteratur,
1991.
3. Simpson J. Massage- Positive strokes
in palliative care. NZ Nursing
Journal 1991;July:15–17.
4. Uvnäs Moberg K. Lugn och beröring.
Oxtocinets läkande verkan i
kroppen. Borås: Natur och Kultur,
2000.
5. Montagu A. Touching, the human
significance of the skin. London:
Harper & Row Publicers, 1986.
6. Ferell-Torry AT, Glick OJ. The use
of therapeutic massage as a nursing
intervention to modify anxiety and
the perception of cancer pain. Cancer
Nursing 1993:16(2): 93–101.
7. Meek SS. Effects of slow stroke
back massage on relaxation in hospice
clients. IMAGE: Journal of Nursing
Scholarship 1993;25(1):
17–21.
8. Groër M, Mozingo J, Droppleman
P, Davis M, Jolly ML, Boynton M,
Davis K, Kay S. Measures of salivary
secretory immunoglobulin A and state
anxiety after a nursing back rub.
Applied Nursing Research 1994;
7(1) 2–6.
9. Emly M. Abdominal massage. Nursing
Times, 1993;89(3):34–36.
10. Weinrich S, Weinrich M. The
effect of massage on pain in cancer
patients. Applied Nursing Research
1990;3(4):140–145.
11. Ardeby S. Taktil stimulering – Ett
sätt att kommunicera när orden inte
räcker till. Utbildningsmaterial
Studieförbundet Vuxenskolan, 1993.
12. Krusebrant Å. A review of touch
in nursing. Examensarbete 10 poäng i
vårdpedagogik. Stockholm; Lärarhögskola,
1997.
13. Johansson I. Pettersson I.
Taktil massage i livets slut – sjuksköterskans
upplevelser. Examensarbete
10 poäng, C-nivå. Stockholm, Ersta
Sköndal Högskola, Institutionen för
omvårdnad, 1999.
14. Ehnfors M, Ehrenberg A, Thorell-
Ekstrand I. VIPS-boken. FoU-rapport
48. Vårdförbundets förlag, 1998.
15. Burnard P. Teaching the analysis
of textual data: an experimental
approach. Nurse Education Today
1996;16:278–281.
16. Wilkinson S. Aromatherapy and
massage in palliative care. International
Journal of Palliative Nursing
1995;1(1):21–30.
17. Corner J, Cawley N, Hildebrand
S. An evaluation of the use of massage
and essential oils on the wellbeing
of cancer patients. International
Journal of Palliative Nursing
1995;1(2):67–73.
18. Rasmussen Holritz B. In pursuit
of a meaningful living amidst dying:
Nursing practice in a hospice. Umeå
Universitet; Doktorsavhandling, 1999.
19. Svensk Författningssamling
(SFS). Hälso och sjukvårdslagen,
paragraf 2a, 1982:763.