Taktil massage vid stroke och livskvalitet - Solens Hand

Inger Olsson, 

Leg sjuksköterska 

Vivi-Anne Rahm, 

Leg sjuksköterska, Dr med vet. 

Hans Högberg, 

Statistiker 

TACTILE MASSAGE AFTER A 

STROKE AND IMPROVED 

QUALITY OF LIFE 

ABSTRACT 

Stroke is the third largest cause of 

death in Sweden. A major aim of 

rehabilitation is that persons who 

have had a stroke should be able, 

despite reduction of functional abilities, 

to experience a good life 

satisfaction. In addition to traditional 

methods of rehabilitation, various 

complementary methods are 

being tested, including massage. 

Aim: To investigate the importance 

of tactile massage for recovery 

and well being of stroke patients. 

Method: A randomised controlled 

study carried out at a Swedish 

geriatric clinic, 1998–1999. A total 

of 35 patients diagnosed with a 

brain infarction were included, of 

those 5 were excluded in the first 

two weeks. Eighteen received tactile 

massage while 17 formed a 

control group. The patient’s ADL 

functions and quality of life according 

to the Nottingham Health Profile 

were measured. Medication for 

pain, lack of sleep, depression, and 

anxiety were registered up until 

four weeks after their discharge. 

Results: The patients who 

received tactile massage experienced 

significantly higher quality 

of life and improved their ADL 

functions compared with the control 

group. The massage group 

made clear progress in terms of 

incontinence, movement mobility, 

and hygiene while the control 

group improved marginally. The 

massage group used less medication, 

in particular for the relieve 

of pain and depression 

KEY WORDS: stroke, tactile massage, 

quality of life, ADL 

Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science 

Taktil massage vid stroke 

och livskvalitet 

Bakgrund 

Stroke eller slaganfall är synonyma, 

sammanfattande benämningar 

på kärlsjukdomar i hjärnan 

och är den sjukdom som svarar 

för flest vårddagar på svenska 

sjukhus (1,2). I Socialstyrelsens 

nationella riktlinjer för strokesjukvård 

år 2000 rapporteras att 25 

000 personer insjuknar varje år 

varav över 20 000 för första 

gången (1). Insjuknandet sker 

akut och de vanligaste symtomen 

är förlamning eller svaghet i den 

skadade delens motsatta kroppshalva 

eller del därav. Andra vanliga 

symtom är känselnedsättning, 

påverkan på syn, tal och 

språk, bristande kropps- och rumsuppfattning 

samt förvirring. 

Symtomens variation och grad 

påverkas av skadans omfattning 

samt av i vilken hjärnhalva skadan 

sitter (1,2). Några av de vanligaste 

komplikationerna är depression 

samt muskel- och skelettsmärtor 

(1–4). Depression drabbar mer än 

var tredje patient under det första 

året efter insjuknandet och är såväl 

underdiagnostiserat som underbehandlat 

(1). 

Stroke påverkar i hög grad patientens 

ADL-förmåga ( Aktiviteter 

i Dagligt Liv) vilket har stor betydelse 

för patientens livskvalitet 

(5,6). Att vara beroende av andra 

människor kan leda till dålig självkänsla 

och innebära förlust av personlig 

frihet vilket ofta leder till 

försämrad livskvalitet (7). 

I det akuta omhändertagandet 

är tidiga insatser viktiga (8). För 

att förebygga komplikationer och 

skapa optimala förutsättningar för 

patienten att återfå förlorade funktioner 

är även tidig rehabilitering 

nödvändig (1). Ett av huvudmålen 

är att den drabbade, trots funktionsnedsättningar, 

ska kunna uppleva 

god livstillfredsställelse (1). 

De tre viktigaste faktorerna för 

att förutsäga patientens återgång 

till hemmet är låg ålder, frånvaro 

av perceptionsstörningar samt 

högt funktionellt status, vilket är 

grundläggande för förmågan att 

utföra all ADL (4). 

Massage som rehabilitering 

Förutom traditionella rehabiliteringsmetoder 

som används av 

arbetsterapeuter, sjukgymnaster 

och logopeder prövas idag även 

komplementära metoder såsom 

akupunktur och massage. Det 

finns olika massageformer, allt 

ifrån mjuk massage av huden till 

hårdare massage av musklerna. 

De olika massagebehandlingarna 

aktiverar delvis olika känselnerver 

och leder därmed i viss mån till 

skilda effekter (9). Taktil massage 

är en mjuk beröring av huden som 

sker med respekt, omtanke och 

lyhördhet för individens integritet 

och behov. Ett sådant förhållningssätt 

är väsentligt i samband 

med beröring eftersom beröring är 

en förtrolig handling som innebär 

ett intrång på en persons privata 

rum och kan upplevas som kränkande 

(10–11). 

Studier med taktil massage 

Från platser i Sverige där taktil 

massage getts till patienter med 

stroke finns muntliga redovisningar 

som pekar på ett erfarenhetsbaserat 

välbefinnande som 

följd. Vid den nu aktuella studiens 

start återfanns ingen vetenskaplig 

litteratur som behandlade 

effekterna av massage på personer 

som fått stroke. Däremot återfanns 

studier som visar vad massage 

har för effekter på olika 

grupper av människor och vid 

olika andra tillstånd (12–14). 

Det första projektet med taktil 

massage finansierades av Socialstyrelsen 

(15). Rapporten beskriver 

införandet av metoden på ett 

äldreboende för demenssjuka 

samt utvärdering av effekten. De 

boende som fick helkroppsmassage 

blev mer vakna, kommunicerade 

bättre, var rörligare och 

medverkade mer vid morgontoalett 

och frukostsituation samt 

hade bättre aptit. Observatörerna 

kunde även identifiera de fyra 

personer som ej fått massage och 

där sågs ingen skillnad före och 

efter fem veckor (15). 

1997–1999 genomfördes ett 

vårdutvecklingsprojekt på en 

svensk hospiceavdelning. Resultaten 

visade att symtom som 

oro, smärta och sömnproblem 

kunde lindras med hjälp av taktil 

massage (16). I en fallstudie 

redovisas resultatet av taktil 

massage till en demenssjuk 91årig 

kvinna. Efter fyra veckors 

massage hade kvinnans gensvar 

och uppmärksamhet ökat, hon 

tog väl emot maten och hennes 

muskeltonus hade minskat 

betydligt (17). SBU har 2002 

publicerat ett Alertdokument om 

mjuk massage och demenssjukdom. 

I dokumentet konstateras 

att «det finns ringa vetenskaplig 

dokumentation kring effekten av 

mjuk massage till demenssjuka 

patienter» (18). Ingen sammanställning 

finns vad gäller mjuk 

massage och stroke. 

Syfte 

Syftet med studien var att undersöka 

den taktila massagens betydelse 

för strokepatienters återhämtning 

och välbefinnande. 

Frågeställning 

Hur påverkar den taktila massagen 

patientens ADL-förmåga, 

självskattade livskvalitet samt 

förbrukning av läkemedel för 

depression, smärta, sömnproblem 

och oro. 

Inklusionskriterier 

1) Behov av vård på grund av 

hjärninfarkt med halvsidig förlamning 

eller svaghet som följd. 

2) Oförmåga att gå eller behov 

av hjälp vid gång. 3) Behov av 

hjälp med personlig hygien. 

4) Behov av hjälp med av- och 

påklädning. 

5) Förmåga att sitta uppe en kort 

stund så att en ADL-bedömning 

kunde genomföras. 

6) Oberoende beträffande ADLfunktion 

(ej matlagning och 

hushållsarbete) före insjuknandet. 

INGER OLSSON, VIVI-ANNE RAHM OG HANS HÖGBERG 

21

22 

7) Förmåga att förmedla och 

mottaga information före det 

aktuella insjuknandet. 

Exklusionskriterier 

1) Neurologisk sjukdomsdiagnos 

före insjuknandet. 2) Psykiatrisk 

sjukdomsdiagnos. 

2) Vid NHP-mätningen exkluderades 

patienter med afasi och 

förvirring. 

Design och urval 

Studien är en prospektiv fall-kontroll 

studie där taktil massage 

jämförs med en kontrollgrupp. 

Studien genomfördes på en 

svensk stroke-enhet inom geriatrik 

under perioden mars 1998 

t.o.m. april 1999. Under perioden 

vårdades 129 strokepatienter 

på enheten. Av dessa hade 117 

diagnosen hjärninfarkt, 53 män 

och 64 kvinnor. Sammanlagt 56 

patienter uppfyllde inklusionskriterierna. 

Elva av dessa 

inkom under semestertid varför 

inklusion ej var möjlig på grund 

av att en och samma person gav 

massage till samtliga patienter 

och att massagen skulle påbörjas 

inom sex dagar. Av de 45 tillfrågade 

avböjde tio patienter deltagande. 

Uppgifter om patientens diagnos 

och status hämtades ur journalen 

från sjukhusets neurologavdelning 

där patienterna vårdats 

akut. Patienter med högerrespektive 

vänstersidig infarkt 

fördelades konsekutivt till 

behandlings- eller kontrollgrupp 

så att det blev en jämn fördelning 

av infarktens lokalisation i de 

båda grupperna. Slumpen fick 

avgöra om den första patienten i 

respektive grupp skulle erhålla 

massage eller ej. 

Metod 

Samtliga patienter inkluderades i 

studien senast sex dagar efter 

ankomsten till stroke-enheten. 

Innan massagen påbörjades gjordes 

en första ADL- och livskvali- 

tetsmätning. Patienterna i massagegruppen 

erbjöds att i samband 

med massagen lyssna till avslappnande 

musik. Patienterna i kontrollgruppen 

erbjöds att i samband 

med vila lyssna på musik i 

samma omfattning. 

Patientens ADL-funktion 

bedömdes med hjälp av Sunnaas 

ADL-index vid två tillfällen. 

ADL-I i samband med att patienten 

inkluderades i studien, ADL- 

II fyra veckor senare. En tredje 

ADL gjordes i samband med 

utskrivningen om denna skedde 

senare än en vecka efter ADL-II. 

Upplevd livskvalitet mättes 

med Nottingham Health Profile 

(NHP) vid tre tillfällen. NHP-I i 

samband med att patienten inkluderades 

i studien, NHP-II fyra 

veckor senare samt NHP-III fyra 

veckor efter utskrivning från 

stroke-enheten. NHP-III mättes i 

samband med ett personligt besök 

av projektansvarig. 

Läkemedelsförbrukningen för 

smärta, sömnproblem, depression 

och oro registrerades dagligen 

under den period patienten var 

inlagd. Uppgifter om läkemedelsförbrukning 

efter utskrivningen 

gavs av patienten, anhörig eller 

annan vårdgivare vid ett hembesök 

av projektansvarig fyra veckor 

efter utskrivning. 

Genomförande 

VÅRD I NORDEN 2/2004. PUBL. NO. 72 VOL. 24 NO. 2 PP 21–26 


Studien är godkänd av Gävle- 

Dala Forskningsetiska Råd. All 

berörd personal informerades 

innan studien påbörjades. Deltagarna 

gavs både muntlig och 

skriftlig information vid ankomsten 

till stroke-enheten. En nära 

anhörig till samtliga patienter 

informerades och för afasipatienternas 

deltagande i studien 

krävdes presumerat samtycke 

från någon anhörig. Betänketid 

gavs upp till två dygn. Deltagarna 

informerades om möjligheten 

att avbryta såväl massagen 

som lyssnandet på musiken när 

helst de så önskade. Kontrollgruppen 

erbjöds att i samma 

omfattning som massagegruppen 

att lyssna till avslappnande 

musik. Det fanns inget krav på 

att fullfölja lyssnandet för att 

deltaga i kontrollgruppen. Noteringar 

över antal gånger patienterna 

i kontrollgruppen lyssnande 

noterades av den personal 

som hjälpte patienten till 

vila. Alla patienter fick för 

övrigt sedvanlig behandling och 

rehabilitering. 

Taktil massage 

Målsättningen var att ge patienterna 

i massagegruppen fem 

behandlingar den första veckan 

och därefter tre per vecka fram 

till utskrivning. Huden masserades 

med hjälp av mjuka lugna 

strykningar. Vid massagen användes 

en blandning av kallpressade 

vegetabiliska oljor. Syftet var att 

minska friktionen på huden samt 

göra den mjuk och smidig. Massagen 

utfördes i ett särskilt rum i 

ostörd miljö och dämpad belysning. 

Vid den första behandlingen 

gavs enbart massage, för 

att se hur patienten reagerade, 

och därefter fylldes behandlingen 

på med värme och musik. Patienten 

bäddades om med värmekrus 

och filtar med undantag för den 

kroppsdel som masserades. Massagen 

pågick en timme. Under 

massagen observerades patientens 

icke verbala signaler såsom 

mimik, andning samt muskelspänning 

vilket gav en uppfattning 

om patientens upplevelse av 

massagen. I de fall patienten 

uppvisade negativa signaler 

avbröt massören på eget initiativ 

massagen. 

Patientens friska ben och fot 

masserades först och därefter den 

svaga sidans ben och fot, den 

friska sidans arm och hand, den 

svaga sidans arm och hand, 

magen, bröstkorgen och slutligen 

ansikte och huvud. Den svaga 

sidan masserades långsammare 

för att patienten skulle hinna få 

samma upplevelse som vid massagen 

av den friska sidan. Ryggen 

undveks på grund av att 

många patienter hade svårt att 

vända sig. Behandlingen pågick 

så länge patienten vårdades på 

avdelningen. Patienten fick alltid 

minst 10 minuters vila efter 

avslutad massage. 

ADL 

Sunnaas ADL-index kan beskrivas 

som ett sammanfattande mått 

på en individs förmåga att klara 

det dagliga livets aktiviteter (19). 

Indexet innehåller 12 aktiviteter av 

vilka åtta användes i denna studie: 

äta, kontinens, förflyttning inne, 

toalettbesök, överflyttning, 

av/påklädning, daglig hygien och 

kommunikation. Aktiviteter som 

uteslöts var förflyttning ute, matlagning, 

bad/dusch och hushållsarbete. 

Ju högre värde desto bättre 

ADL-förmåga med ett maxvärde 

av 24 poäng, 3 poäng per aktivitet. 

Bedömningen utfördes av patientens 

arbetsterapeut som i de flesta 

fall utförde samtliga bedömningar. 

NHP 

NHP är ett instrument som mäter 

upplevd livskvalitet. NHP består 

av ett standardiserat frågeformulär 

som innehåller två delar och är 

väl dokumenterat vad gäller tillförlitlighet 

och validitet på svenska 

patienter (20, 21). I denna 

studien användes den första delen 

som består av 38 ja/nej-frågor 

innehållande sex delskalor som 

mäter energi, fysisk rörlighet, 

sömn, smärta, psykisk reaktion 

och social isolering. Ju lägre 

värde desto högre livskvalitet 

(värde från 0–38). 

Läkemedel 

Samtliga dagar som deltagarna 

intog något läkemedel för alternativt 

smärta, sömnproblem, depression 

och/eller oro noterades. Antalet 

läkemedelsdagar i förhållande 

till vårddagar samt antalet läkemedelsdagar 

under perioden hemma 

fram till hembesöket noterades. 

Statistiska metoder 

Data har bearbetats och analyserats 

med programpaketet SPSS 

for Windows. När andelar har 

jämförts mellan de två studie-

Tabell 1. Antal patienter vid respektive mättillfälle av ADL, NHP samt läkemedelsförbukning. 

grupperna har chi2-test med Yates 

korrektionsfaktor använts. Läkemedelsanvändningen 

har jämförts 

med Mann-Whitney test. I analysen 

av förändringar av livskvalitet 

mätt med NHP har variansanalys 

för upprepade mätningar använts. 

I samtliga fall har signifikansnivån 

satts till 5 procent. 

Bortfall 

Totalt inkluderades 35 patienter 

med diagnosen hjärninfarkt 

varav18 till taktil massage och 17 

bildade kontrollgrupp. I fem fall 

avbröts massagen kort efter inklusion, 

varför dessa patienter utgår 

vid de olika jämförelserna av 

ADL, NHP och läkemedelsförbrukning. 

Av de fem patienter 

som uteslöts var tre män och två 

kvinnor. En man uteslöts på 

grund av akuta hjärtbesvär. Hos 

resterande fyra patienter avbröts 

massagen till följd av beröringskänslighet,kommunikationssvårigheter, 

oro och upprepade 

ADL-I ADL-II ADL-III NHP-I NHP-II NHP-III Läkemedel 

Grupp Före inter- 4 v > 5 v Före inter- 4 v 4 v efter Vårdavd. Bostad 

vention vention utskrivn. 

Massage 13 13 5 9 8 8 13 13* 

Kontroll 17 17 10 10 8 7 17 17* 

*) En patient i massagegruppen och en i kontrollgruppen fördes över till akutavdelning efter 26 respektive 50 dagar. En patient i kontrollgruppen 

avled kort tid efter utskrivning. Deras läkemedelsförbrukning noterades fram till de aktuella händelserna. 

infektioner. De fem patienter som 

uteslöts hade i den första ADLbedömningen 

ett poängtal i medel 

motsvarande 5,0 (2–10). 

I NHP-mätningen exkluderades 

ytterligare 11 patienter på 

grund av afasi, fyra i massagegruppen 

respektive sju i kontrollgruppen. 

Resultat 

Totalt kom 30 patienter att ingå i 

studien varav 13 till taktil massage 

och 17 bildade kontrollgrupp. 

I massagegruppen inkluderades 

10 kvinnor och 3 män 

samt i kontrollgruppen 10 kvinnor 

och 7 män. Medelåldern i 

massagegruppen var 80 år (69–89 

år) och i kontrollgruppen 78 år 

(66–90 år). Massagegruppen 

erhöll i genomsnitt 16 behandlingar 

under vårdtiden på strokeenheten. 

I tabell 1 redovisas antalet deltagande 

patienter vid respektive mätning 

(ADL, NHP och läkemedels- 

förbrukning). Vid den tredje ADL 

bedömningen var 15 patienter 

medicinskt färdigbehandlade och 

utskrivna från stroke-enheten. 

Dessa patienter var ej aktuella för 

den tredje bedömningen på grund 

av att utskrivningen skedde inom 7 

dagar från föregående bedömning. 

Av de 19 patienter som inkluderades 

i NHP-mätningen fullföljde 

15 samtliga mätningar. Tre 

patienter föll bort på grund av 

tillkommen förvirring och i ett 

fall avstod patienten. 

Vårdtider 

Patienterna vårdades i medeltal 

6,4 dagar på neurologavdelningen. 

Efterföljande vårdtid på 

stroke-enheten varierade mellan 

25–70 dagar. Den genomsnittliga 

vårdtiden på stroke-enheten 

var i massagegruppen 37,4 dagar 

jämfört med 42,4 dagar i kontrollgruppen. 

Det var fler patienter 

i massagegruppen 8 av 13 

(61,5%) som skrevs ut inom fem 

veckor jämfört med 7 av 17 

(41%) i kontrollgruppen. Skillnaden 

var ej statistiskt signifikant, 

p-värde= 0,46. Vårdtiden 

för de 15 patienter som vårdades 

mer än 5 veckor varierade, för 

massagegruppen mellan 41–58 

dagar (median 44) och i kontrollgruppen 

39–70 dagar 

(median 46). 

Sunnaas ADL-index 

Vid ADL-bedömningen är höga 

poängtal ett mått på god fysisk 

funktion. ADL-förmågan mätt 

som sammanlagda ADL-poäng 

var vid inklusion lika i de båda 

grupperna. I tabell 2 redovisas 

medelvärdet av den sammanlagda 

ADL-poängen vid de olika 

bedömningarna hos det antal patienter 

i respektive grupp som deltog 

vid första och andra bedömningen 

samt de patienter som deltog 

vid samtliga tre bedömningarna. 

Därigenom blev patienterna 

sin egen kontroll över tid. 

Tabell 2. Medelvärdet av sammanlagda ADL-poängen i de olika mätningarna hos antalet patienter i respektive grupp som deltog 

vid den första och andra mätningen samt de som deltog vid samtliga tre mätningar. 

Massagegrupp Kontrollgrupp 

ADL-I före ADL-II ADL-III ADL-I före ADL-II ADL-III 

intervention 4v >5v intervention 4v >5v 

n poäng n poäng n poäng n poäng n poäng n poäng 

Pat. deltagit 13 8,4 13 10,7 Utskriven 17 8,2 17 11,3 Utskriven 

mätning I-II (2–13) (3–19) (n=8) (3–14) (1–21) (n=7) 

Pat. deltagit 5 8,2 5 9,4 5 12,4 10 7,6 10 9,4 10 9,4 

mätning I-III (5–11) (6–13) (8–16) (3–13) (1–17) (1–17) 


23

24 

Medel 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

GRUPP 

massage 

ADL-poängen för de 15 patienter 

som skrevs ut före den tredje 

ADL-bedömningen var vid 

ADL-II i medeltal 11,5 för massagegruppen 

och 14,0 för kontrollgruppen. 

Vid ADL-II bedömningen 

hade 11 patienter i massagegruppen 

förbättrats och två stod 

kvar på samma nivå jämfört med 

kontrollgruppen där 13 patienter 

hade förbättrats, två stod kvar på 

samma nivå och två försämrats. 

Den tredje ADL-bedömningen 

omfattade de 15 patienter som vårdades 

längre än fem veckor. 

Bedömningen gjordes i samband 

med utskrivningen vilken hos 

dessa patienter skedde efter sex till 

tio veckor. Vid den tredje bedömningen 

hade samtliga 5 kvarliggande 

patienter i massagegruppen 

förbättrats med en till fem poäng. 

Av kontrollgruppens 10 kvarliggande 

patienter hade endast en 

förbättrats med två poäng, åtta 

stod kvar på samma nivå och en 

hade försämrats med två poäng. 

Bland de patienter som deltog i 

samtliga tre ADL-bedömningarna 

märktes den största skillnaden 

mellan grupperna vid den tredje 

ADL-bedömningen då massagegruppen 

hade gjort tydliga förbätt- 



Totalscore 1 

Totalscore 2 

Totalscore 3 

kontroll 

Figur I.Totalscoren för NHPs samtliga aktiviteter sammantaget 

hos de 15 patient som deltog vid samtliga tre mätningar. 

ringar medan kontrollgruppen förbättrats 

marginellt. Den tydligaste 

förbättringen i massagegruppen 

var främst gällande kontinens, förflyttning 

inomhus och hygien. 

Livskvalitet mätt med NHP 

I massagegruppen deltog 9 patienter 

initialt i livskvalitetsmätningen. 

Av dessa avbröt en sitt 

deltagande efter första mättillfället. 

Resterande 8 deltog i alla tre 

mätningarna. Av kontrollgruppens 

10 initialt deltagande patienter 

fullföljde 7 samtliga tre mätningar. 

Tiden mellan det andra 

och tredje mättillfället varierade 

beroende på när utskrivningen 

ägde rum eftersom den tredje 

NHP mätningen skedde fyra veckor 

efter utskrivning. Massagegruppens 

tredje NHP mätning 

skedde i medel sex dagar tidigare 

än kontrollgruppens. Skälet till 

varför patientens medverkan 

avbröts var i tre fall tilltagande 

förvirring och i ett fall trötthet. 

För att kunna jämföra patientens 

förändringar över tid och 

mellan de två grupperna redovisas 

endast de 15 patienter som 

deltagit i samtliga tre NHP mät- 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

� 

� 

�� 

�� 

ningarna. I figur I beskrivs den 

genomsnittliga totalscoren för 

samtliga aktiviteter sammantaget. 

Ju lägre värden desto högre upplevd 

livskvalitet. 

Totalscoren visade att de som 

fick massage i genomsnitt förbättrades 

vid varje mättillfälle. 

Kontrollgruppen gjorde mycket 

små förbättringar mellan mätning 

ett och två och inga förbättringar 

alls mellan andra och tredje mättillfället. 

Utvecklingen mellan 

grupperna visar en signifikant 

skillnad (p-värde 0,025). 

När varje delskala av NHP studerades 

sågs en tydlig förbättring 

i massagegruppen jämfört med 

� 

�� 

�� 

� 

�� 

�� 

kontrollgruppen. Skillnaderna var 

signifikanta vad gäller energi 

(p-värde 0,007) och smärta 

(p-värde 0,007) (figur II–III). 

Läkemedel 

I massagegruppen var det 6 av 13 

patienter (46,2%) som före interventionen 

inte hade några läkemedel 

för vare sig depression, 

smärta, sömnproblem eller oro 

jämfört med 6 av 17 (35,3%) i 

kontrollgruppen (p-värde 0,82). 

Samtliga dagar som deltagarna 

intog något läkemedel för alternativt 

smärta, sömnproblem, 

depression och/eller oro notera- 

� 

�� 

� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

Fig.II-III. Medelvärden för delskalorna i NHP i de båda grupperna 

(massage n=8, kontroll n=7) vid de olika mättillfällena.

des i förhållande till vårddagar. 

Under vårdtiden förbrukade massagegruppen 

i medeltal mindre 

läkemedel per vårddag jämfört 

med kontrollgruppen 18,4% jämfört 

med 27,7%. Skillnaden var 

tydligast vid smärta där massagegruppen 

använde läkemedel 25% 

av vårddagarna jämfört med 37% 

i kontrollgruppen. Motsvarande 

siffror för läkemedel mot depression 

var 20% i massagegruppen 

och 36% i kontrollgruppen. Skillnaderna 

var inte statistiskt signifikanta. 

Vid hembesöket fyra veckor 

efter utskrivningen var flera patienter 

läkemedelsfria i båda grupperna, 

5 av 12 (41,7%) i massagegruppen 

och 3 av 15 (20%) i 

kontrollgruppen (p-värde 0,42). 

Totalt 58,3% i massagegruppen 

använde ej något läkemedel mot 

smärta jämfört med 40,0% i kontrollgruppen. 

Vad gällde läkemedel 

mot depression var 66,7% 

läkemedelsfria i massagegruppen 

jämfört med 40,0% i kontrollgruppen. 

Diskussion 

Studien visar att de strokepatienter 

som fått taktil massage upplevde 

en signifikant högre livskvalitet, 

krävde totalt sett mindre 

mängd läkemedel och förbättrade 

under observationstiden sin ADLförmåga 

mer jämfört med kontrollgruppen. 

Vårdtiderna för deltagarna i 

studien var längre än för en 

genomsnittlig strokepatient vilket 

tyder på att studien omfattade 

svårt sjuka patienter med såväl 

förlamningar som afasi. Patienterna 

är därmed i en svår situation 

och med en sjukdom som påverkar 

deras liv. Detta innebar vissa 

svårigheter vid genomförandet av 

studien såväl praktiskt som etiskt. 

Etiska skäl är förklaringen till att 

fyra av de fem patienterna som 

blev ett bortfall, uteslöts ur studien. 

Eftersom dessa fyra patienter 

hade en afasi och var verbalt 

oförmögna att meddela sina känslor 

krävdes stor lyhördhet från 

undersökarens sida. Då dessa fyra 

patienter visade tecken på känslighet 

och oro avbröts massagen 

på undersökarens initiativ. 

Av de 30 patienter som deltog i 

de två första ADL-bedömningarna 

hade 15 skrivits ut från 

stroke-enheten vid ADL-III vilket 

innebar att denna bedömning inte 

var möjlig. Detta kan ses som en 

brist. Omvänt var syftet att studera 

massagens effekt och dessa 

patienter erhöll ingen massage 

efter hemkomsten. Värdet med 

den tredje ADL-bedömningen 

hade varit att se hur länge massageeffekten 

varade vilket inneburit 

att samtliga patienter skulle ha 

bedömts med ADL ett antal veckor 

efter utskrivning, vilket inte 

var praktiskt genomförbart. För 

att kunna studera ADL-effekten 

över tid är patienterna i studien 

sina egna kontroller varför det i 

den tredje ADL-bedömningen 

endast redovisas de patienter som 

deltagit i de två föregående 

bedömningarna. 

I studien inkluderades såväl 

patienter med vänstersidig som 

högersidig infarkt. Eftersom 

infarktens lokalisation påverkar 

patientens sjukdomsbild var det 

viktigt att försöka kontrollera för 

detta. Ett flertal av patienterna 

med vänstersidig infarkt hade 

afasi vilket medförde att NHPmätning 

ej var möjlig. Av de initialt 

35 inkluderade patienterna var 

nio i massagegruppen och sju i 

kontrollgruppen afatiska. Ett 

tänkbart alternativ hade varit att 

utesluta samtliga afatiska patienter, 

alternativt patienter med vänstersidig 

infarkt. Detta hade inneburit 

såväl en begränsning av 

antalet patienter vad gäller ADL 

som oönskad selektion. Trots 

materialets begränsade storlek 

ansågs det värdefullt att mäta 

livskvaliteten då det erfarenhetsmässigt 

påtalats att välbefinnandet 

ökar i samband med taktil 

massage. Eftersom inga studier 

återfunnits som bekräftat eller 

förkastat dessa kliniska erfarenheter 

vad gäller strokepatienter 

valdes att trots begränsningen 

genomföra livskvalitetsmätningen. 

Rehabilitering av strokepatienter 

är mångfasetterat och det är 

svårt att särskilja olika insatser. 

Förbättringar kan förväntas oberoende 

av åtgärder. Efter fyra 

veckors rehabilitering var det 

ingen större skillnad mellan grupperna 

i förbättrad ADL-förmåga. 

Detta kan förklaras av att det är 

vanligt att strokepatienter oberoende 

av insats gör den största 

ADL-förbättringen de första veckorna 

efter insjuknandet (22). De 

patienter som fick massage och 

som vårdades längre än fem veckor 

fortsatte efter ADL-II och 

fram till utskrivningen att förbättra 

sin ADL-förmåga jämfört 

med kontrollgruppen där inte 

någon ytterligare förbättring påvisades, 

med undantag för en patient. 

Frågan kan ställas om skillnaderna 

mellan grupperna är 

resultatet av att massagegruppen 

fick mer uppmärksamhet. Sannolikt 

kan skillnaderna inte förklaras 

enbart med detta. 

Att massage kan stärka kroppsuppfattningen 

hos personer som 

på grund av sin sjukdom har bristande 

sådan visas i olika studier 

(23,24). I den nu redovisade studien 

har inte undersökts om 

kroppsuppfattningen förstärkts, 

men spontant har patienterna 

uttryckt att de upplevt en ökad 

medvetenhet av den förlamade 

sidan. Denna känsla skulle kunna 

bidra till ett ökat välbefinnande 

och därmed förklara skillnaden i 

upplevd livskvalitet mellan grupperna. 

Det var fler patienter i massagegruppen 

än i kontrollgruppen 

som skrevs ut inom fem veckor. 

Det kan finnas en rad förklaringar 

till detta resultat. Dels var grupperna 

små vilket påverkar resultatets 

slumpmässighet, dels kan 

hemsituationen eller väntan på 

annat boende haft betydelse för 

utskrivningen. En annan förklaring 

kan vara att dessa patienter 

upplevde en bättre livskvalitet 

vilket medförde ökad motivation 

för hemgång. 

Patienterna i massagegruppen 

uppvisade vid jämförelse med 

kontrollgruppen en statistisk signifikant 

bättre livskvalitet mätt 

med NHP. Massagegruppen sov 

bättre, hade signifikant mer 

energi och mindre smärta samt 

mådde psykiskt bättre jämfört 

med kontrollgruppen trots att 

massagegruppen i dessa aktiviteter 

hade ett något sämre värde initialt. 

Massagegruppens ökade 

energi stämmer överens med 

resultaten från två studier där taktil 

massage getts till individer 

med demens (15,17).De som fick 

massage hade fortsatt förbättrad 

livskvalitet fyra veckor efter 

avslutad behandling medan kontrollgruppen 

efter samma tidsrymd 

hade oförändrad eller försämrad 

livskvalitet. Mentala 

förändringar såsom depression, 

oro och trötthet kan leda till minskat 

intresse och motivation för 

ADL-träning (25) vilket kan 

bidra till oförändrad eller ytterligare 

försämrad ADL och livskvalitet 

(5,6). Om det var den taktila 

massagens påverkan på livskvaliteten 

som påverkade ADL-förmågan 

i positiv riktning eller om 

det var en förbättrad ADL som 

ökade livskvaliteten går inte i 

denna studie att uttala sig om. 

Dock kvarstår att patienterna som 

erhöll massage förbättrades i flera 

avseenden och i större utsträckning 

än kontrollgruppen. 

Resultatet av NHP-mätningen 

som visade en signifikant skillnad 

mellan grupperna vad gällde upplevelsen 

av smärta överensstämmer 

med en studie där cancersjuka 

som fick taktil massage 

kunde förutom patienternas självrapportering 

om ökat välbefinnande 

även påvisa ett minskat 

behov av läkemedel vid oro, 

smärta och sömn (16). Även i 

denna studie avspeglade sig den 

upplevda minskningen av smärta 

i läkemedelsförbrukningen. Att 

massage kan minska depression 

har visats i flera andra studier 

(23,24,26). Dessa resultat sammanfaller 

med resultaten i denna 

studie där de masserade patien- 


25

26 

terna jämfört med kontrollgruppen 

förbrukade mindre mängd 

läkemedel inte enbart för smärta 

utan även för depression, sömnproblem 

och oro. 

I de flesta av de olika former 

av massagestudier som finns 

publicerade har man genom subjektiva 

mätmetoder som självrapportering 

kunnat notera en ökad 

avslappning och minskad oro hos 

de masserade som i merparten av 

studierna hade svåra sjukdomar 

(12,13,23,24,27). Field m.fl. har i 

två olika massagestudier kunnat 

konstatera en minskning av 

stresshormonerna kortisol och 

norepinephrine i urin och saliv 

(24,27). En ytterligare möjlig förklaring 

till den reducering av oro, 

depression och stress som massage 

leder till är ökad aktivitet i 

det parasympatiska nervsystemet 

(9,14). Där spelar troligen lugnoch 

rohormonet oxytocin en avgörande 

roll genom att med sitt komplexa 

system påverka en rad olika 

fysiologiska funktioner och beteenden 

(9). I några massagestudier 

har genom objektiva mätningar 

som puls, blodtryck, andning och 

ökad hudtemperatur en minskad 

aktivitet i det sympatiska nervsystemet 

kunnat påvisas (12,27). 

Resultaten i denna studie som 

pekar på kontinuerlig förbättring 

vad gäller både ADL och livskvalitet 

under massageperioden 

kan förklaras av att oxytocin sätter 

igång viktiga antistressfunktioner 

via aktivering av andra 

mekanismer som verkar mer 

långsiktigt (9). 

Resultaten i denna studie pekar 

på att taktil massage på flera sätt 

kan förbättra livskvaliteten hos 

strokepatienter, vilket är ett av 

huvudmålen för rehabiliteringen 

(1) och kan vara värdefull som ett 

komplement till övrig behandling. 

Med tanke på beröringens stora 

betydelse för människans välbefinnande 

och att bristen på beröring är 

vanligt hos äldre har massagen en 

viktig funktion att fylla speciellt 

inom äldrevården (10,28). Fler och 

större studier är nödvändiga för att 

fastställa den taktila massagens 

omedelbara och långsiktiga effekter 

på strokepatienter. Frågor som 

behöver få svar är hur länge effekten 

sitter kvar och vilken massagedosering 

som behövs för att uppnå 

och bibehålla effekten. 

Godkjent for publisering 

5.11.2003 

Inger Olsson, Leg sjuksköterska 1) 

Vivi-Anne Rahm, 

Leg sjuksköterska, Dr med vet. 2) 

Hans Högberg Statistiker 2) 

1) Geriatriska kliniken 

Länssjukhuset Gävle 

2) Centrum för forskning och 

utveckling Uppsala universitet- 

Landstinget Gävleborg 

Korrespondens: 

Inger Olsson, 

FoU-forum Landstinget 

Gävleborg 

SE – 80188 Gävle 

Tlf +46 26-15 54 62 

Fax +46 26-12 45 85 

fou@lg.se 

Referenser 



1. Nationella riktlinjer för strokesjukvård. 

Socialstyrelsen 2000. 

2. Statens beredning för utvärdering 

av medicinsk metodik (SBU) 

1992. Slaganfall. 

3. Dromerick A, Reding M. Medical 

and neurological complications 

during inpatient stroke rehabilitation. 

Stroke 1994;25:358–61. 

4. Löfgren B. Stroke Rehabilitationdischarge 

predictors. Cerebrovascular 

Disorders 1997;7:168–74. 

5. Jadbäck G. Livskvalitet efter 

stroke. Studie gjord på vilken livskvalitet 

patienten har ett år efter 

stroke. Sjukskötersketidningen 

1993;7:216–19. 

6. Viitanen M, Fugl-Meyer K.S, 

Bernspång B, Fugl-Meyer A.R. 

Life satisfaction in long-term survivors 

after stroke. Scand J Rehab 

Med 1988;20:17–24. 

7. Nilsson I, Jansson L, Norberg A. 

Crisis phenomena after stroke 

reflected in an existential perspec- 

tive. Int´l, J. Aging and Human 

Development 1999;49:259–77. 

8. Adams H.P, Brott T.G, Crowell 

R.M, Furlan A.J, Gomez C.R, 

Grotta J, Helgason C.M, Marler 

J.R, Woolson R.F, Zivin J.A, Feinberg 

W, Mayberg M. Guidelines 

for the management of patients 

with acute ischemic stroke. Circulation 

1994;90:1588–1601. 

9. Uvnäs Moberg K. Lugn och beröring. 

Oxytocinets läkande verkan i 

kroppen. Natur och Kultur 2000. 

10. Barnett K. A theoretical construct 

of the concepts of touch as they 

relate to nursing. Nursing Research 

1972;21:102–10. 

11. Routasalo P. Touch in the nursing 

care of elderly patients. Academic 

dissertation, Department of Nursing 

University of Turku, Finland. 

1997; sid. 165–76 

12. Ferrell-Torry A.T, Glick O.J. The 

use of therapeutic massage as a 

nursing intervention to modify 

anxiety and the perception of cancer 

pain. Cancer Nursing 

1993;16:93–101. 

13. Fraser J, Kerr J.R. Psychophysiological 

effects of back massage on 

elderly institutionalized patients. 

Journal of Advanced Nursing 

1993;18:238–45. 

14. Field T.M. Massage therapy 

effects. American Psychologist 

1998;53:1270–1281. 

15. Taktil massage. Socialstyrelsen 

Ädel 50. Norstedts Tryckeri AB, 

Stockholm, mars 1997. 

16. Alexandersson M, Dehlen C, 

Langius-Eklöf A. Införande av taktil 

massage som ett komplement i 

omvårdnadsarbetet på Hospiceavdelningen, 

Löwenströmska sjukhuset. 

Ett vårdutvecklingsprojekt hos 

Cancerfonden 1997–1999. 

17. Krusebrant Å. Förbättrad interaktion 

och kommunikation hos en 

svårt demenssjuk kvinna efter Taktil 

massage. En fallstudie. Lärarhögskolan 

i Stockholm 1999. 

18. SBU Statens beredning för medicinsk 

utvärdering. Alert rapport. 

Mjuk massage vid demenssjukdom 

(sid 1)2002. 

19. Olsson B-L, Tervald B. Sunnaas 

ADL-index. En kritisk granskning. 

ArbetsTerapeuten 1992;12:6–11. 

20. Wiklund I, Romanus B, Hunt S.M. 

Self-assessed disability in patients 

with arthrosis of the hip joint. Reliability 

of the Swedish version of 

the Nottingham Health Profile. Int. 

Disabil. Studies 1988;10:159–63. 

21. Hunt S.M, Wiklund I. Cross-cultural 

variation in the weighting of 

health statements: a comparision 

of English and Swedish valuations. 

Health Policy 1987;8:227–35. 

22. Mayo N.E, Wood-Dauphinee S, 

Ahmed S, Gordon C, Higgins J, 

McEwen S, Salbach N. Disablement 

following stroke. Disability 

and Rehabilitation 1999;21:258–68. 

23. Hernandez-Reif M, Field T, Field 

T, Theakston H. Multiple sclerosis 

patients benefit from massage therapy. 

Journal of Bodywork and 

Movement Therapies 

1998;2:168–74. 

24. Field T, Schanberg S, Kuhn C, 

Field T, Fierro K, Henteleff T, 

Mueller C, Yando R, Shaw S, Burman 

I. Bulimic Adolescents benefit 

from massage therapy. Adolescence 

1998;33:554–63. 

25. Sisson R.A. Life after a stroke: 

coping with change. Rehabilitation 

Nursing 1998;23:198–203. 

26. Field T.M, Sunshine W, Hernandez-Reif 

M, Quintino O, Schanberg 

S, Kuhn C, Burman I. Massage 

therapy effects on depression 

and somatic symptoms in chronic 

fatigue syndrome. Journal of 

Chronic Fatigue Syndrome 

1997;3:43–51. 

27. Field T, Morrow C, Valdeon C, 

Larson S, Kuhn C, Schanberg S. 

Massage reduces anxiety in child 

and adolescent psychiatric patients. 

J. Am. Acad. Child Adolesc. 

Psychiatry 1992;31:125–31. 

28. Montagu A. Touching. The human 

significance of the skin. (3ed.) 

New York, USA: Harper & Row 

1986; kap.1,2,5,9, appendix1.

Taktil massage vid stroke och livskvalitet - Solens Hand

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?