Blå Bandet nr 6 - 2021 dec-feb

N:R 6 DECEMBER 2021 - FEBRUARI 2022 ÅRGÅNG 139 

Ann & Jolin Heen: ”Tillsammans besegrade vi missbruket”

FOTO: PER-OLOF SVENSSON 

N:R 6 DEC. 2021 - FEB. 2022 ÅRGÅNG 139 

NYHETER & AKTUELLT 

3 Konferens Förebygg.nu 

8 CAN priser utdelade 

9 Tjejhuset ger ut egen bok 

9 Ny Blåbandssatsning 

10 Hellidens kulturpris 

14 Brand i Tibro Blåbandshus 

BLÅ BANDET - UTE I LANDET 

11 Konsert gav nya medlemmar 

14 Hur ta tillvara engagemang? 

15 Naturfotograf lockade publik 

22 Frågesport i 60 år 

23 Studerar globala målen 

23 Lättgympa - social gemenskap 

28 Vad står bakom engagemang? 

SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM 

19 Riskfaktorer för barn och unga 

20-21 Vad vet vi om cannabis? 

LEDARE, DEBATT, KRÖNIKA 

27 Krönika: Pia Steensland 

29 Debatt: Rolf Bromme 

31 Ledare: Per-Olof Svensson 

BLÅ BANDET - INTERNATIONELLT 

18 NordAN - nordiskt nätverk 

18 Internationella Blå Korset 

INTERVJUER & REPORTAGE 

4-5 Vi besegrade missbruket 

6-7 Utsatthet och toxisk stress 

KULTUR 

24-25 Bokrecension: Törst 

INFORMATION OM TIDNINGENS REDAKTION OCH UTGIVARE PÅ SIDAN 31 

INBJUDAN 

Gratis på mail 15-20 gånger per år 

nyhetsbrev@blabandet.se 

Välkomna till Musikleken 2022! 

En lekfull tävling i musikens tecken öppen för alla 

En lekfull tävling 

föreningar inom Blå Bandet. 

Tävlingen i går musikens av stapeln tisdagen tecken 

den 1 februari 2022. 

Dessutom finns ett roligt och intressant kostnadsfritt 

studiematerial som Tisdag kan 1 februari användas 2022 under hösten och 

som i år handlar om humor. 

Mer information och anmälan finner ni på 

www.nbv.se/musikleken2022 

Varmt välkomna att delta! 

När ni anmält laget 

kommer ni att få 

tillgång till studiematerialet 

Beställ jultidningen Norrsken! 

www.nbv.se 

Tomtemuseum, Mästare i Rotslöjd, Skolmuseum, Odla lin, 

Njupeskärs vattenfall, Julbetraktelse, Uppvaknande i jultid, 

Ingemar Olsson 50 år som artist, Spelkortsmuseum, pyssel, 

korsord m.m. 70 kr/styck. 

Fraktfritt vid tillsammans minst fyra ex. (Norrsken och böcker) 

Beställ våra böcker - specialpris 

25 kr/st. (ord. 50 kr) vid samtidig beställning med Norrsken. 

Beställ! kansliet@blabandet.se 070-5682320 Per-Olof Svensson 

Ont i magen 

Ont i magen är en bok som vänder sig till vuxna som har 

ansvar för barn. Med boken tar vi sikte på att öka kunskap 

hos den vuxne för att på så sätt möta behoven hos barn i 

utsatta situationer och tidigt upptäcka tecken på brister 

i omvårdnad. 

I den här boken får du konkreta råd att ta med dig i 

mötet med barn. Boken kan användas av alla men 

särskilt av personal på förskolor. Boken är skriven 

av Erle Sellevåg. pedagog och författare, i samarbete 

med Blå Kors Norge. 

I materialet JAG SER får du fler råd om hur du som 

vuxen kan göra skillnad i barns liv och situationer. 

Boken är översatt till svenska av JAG SER, 

ett projektet som drivs av Blå Bandet och 

LP-verksamheten. 

Ont i 

magen 

Erle Sellevåg 

Fjärilar Gett i magen: ditt stöd till Barnbok med spännande 

berättelse Blå Bandets vad olika känslor heter, hur det 

kan utvecklingssatsningar! 

kännas och vad de kan göra med oss. 

Bg: 5520-1321 

Ont i magen: Swish 123 180 Till 81 vuxna 20 för att öka kunskap i 

att möta behov hos barn i utsatta situationer 

och tidigt upptäcka tecken på brister i omvårdnad. 

Konkreta råd i mötet med barn. 

Lyssna på barnen: Barns funderingar 

kring vuxna och alkohol. 

Alla böcker rikt illustrerade. 

www.blabandet.se www.jagser.se 

www.jagser.se ww.blabandet.se www.lp-verksamheten.se

BLÅ 3-2019 BANDET NR: 6-2021 

3 

KONFERENS FÖREBYGG.NU 

Deltagare spridda över landet 

Konferensens Förebygg.nu arrangeras vartannat år i Göteborg. Denna gång 

genomfördes den digitalt där de flesta medverkande föreläsare ändå fanns 

på plats i Regionens Hus. Vidare var det moderatorer och övriga funktionärer 

samt inbjudna journalister och fotografer från Blå Bandet och RNS. 

Inledning av moderator Håkan Eriksson 

som hälsade alla deltagare 

välkomna oavsett om de var hemma 

eller på sina arbetsplatser. 

- Vi är stolta att kunna bjuda in 

till konferensen med deltagare från 

myndigheter och civilsamhället, en 

härlig mix 

Emelie Risbeck var också moderator 

och berättade att 900 personer 

kommer att följa konferensen digitalt. 

- 166 kommuner, 16 länsstyrelser 

och 30 civilsamhällsorganisationer 

är representerade för att ta del av 

kunskap och metoder. 

Invigningsanförande av Tobias 

Lundin Gerdås, statssekreterare hos 

socialminister Lena Hallengren Socialdepartementet. 

Han konstaterade 

att alkoholpolitiken har stort stöd i 

befolkningen och att vi behöver fortsätta 

stå upp för denna politik som 

har tjänat oss väl. 

- När det gäller narkotika ser vi 

negativa tendenser. Narkotika förstör 

familjer, påverkar vardagsbrottslighet 

och gängkriminalitet. 

Utöver en mängd föreläsningar 

var det även utdelning av CAN:s 

TEXT & FOTO: 

Per-Olof Svensson 

Håkan Eriksson och Emelie Risbeck, moderatorer vid konferensen Förebygg.nu 

priser till ”Årets förebyggare” samt 

”Årets förbyggande kommun. 

Arrangörer var Länsnykterhetsförbundet 

Västra Götaland, CAN, 

Göteborgs universitet, Länsstyrelsen 

Västra Götaland, Folkhälsomyndigheten, 

Polisen, Göteborgs stad och 

Västra Götalandsregionen. Vidare 23 

samarbetspartners med bl.a. Blå Bandet 

och Sveriges Blåbandsungdom.

64 

BLÅ BANDET NR: 6-2021 

6-2020 

MAMMA & DOTTER 

Tillsammans besegrade vi missbruket 

Konferensen Förebygg.nu bjöd på stort utbud av föreläsningar och prisutdelningar. 

En föreläsning som stack ut lite extra var med Ann och Jolin 

Heen, mamma och dotter. De gav tillsammans en verklighetsskildring 

hur deras familj inte fungerade när tystnad, ensamhet och skam tog över 

i samband med missbruk. Samtidigt gav de hopp genom att också berätta 

om deras egen försoning och nykterhet. 

I böcker och föreläsningar är det 

oftast perspektiv från hur barn hade 

det som lyfts fram. Det är viktigt och 

värdefull för vi behöver ständigt påminna 

oss om att många barn växer 

upp i dysfunktionella familjer, dvs. 

vuxna med missbruk, psykisk ohälsa 

eller annat som gör det krångligt för 

barn att få en trygg uppväxt. Här 

gavs ytterligare perspektiv genom 

att en förälder berättade om sin erfarenhet. 

Ann Heen berättade att hon ser 

sin uppväxt som ”rysk roulett”. 

Började tidigt med alkohol, redan 

som 13-åring drack hon ”kaffegök”, 

dvs. kaffe spetsat med sprit. Det var 

mycket festande. Ann är andra barnet 

av fyra i syskonskaran och hon anser 

sig vara född med beroendesjukdom. 

Därmed ännu högre risk att falla in 

i tungt missbruk vilket också blev 

verklighet. 

- Att jag drack alkohol påverkade 

inte min skolgång, sa Ann Heen och 

berättade vidare att hon var sprallig, 

cool och tuff. 

NYFIKEN 

Ann var nyfiken, därför var steget 

inte långt till att första gången prova 

hasch som 17-åring vid en resa till 

Spanien. När hon var 19 år träffade 

hon barnens pappa som var missbrukare. 

Det var spännande samtidigt 

som Ann kände sig osäker, med amfetamin 

ändrades det till känna sig 

snygg och intelligent och det fanns 

inte längre ”några problem”. 

Det var många resor och det kombinerades 

med narkotika och mycket 

alkohol. När Ann var 27 år blev hon 

gravid. Janne blev far till Jolin och 

hennes bror. 

- Då kunde jag inte dricka alkohol, 

var lycklig och använde inga droger. 

Ann berättade vidare att man brukar 

ibland säga att ”störst av allt är 

kärleken”. I detta fall var det kärleken 

till droger som åter tog över. 

- Hela min kropp skrek av drogbesatthet. 

Janne sålde narkotika och det var 

ett livspussel med familjen som slutade 

med separation. Så småningom 

fick Ann diagnos ADHD. Allt det 

som var rörigt i Anns liv skyllde hon 

då på Janne. Samtidigt minns Ann att 

hon ville leva upp till att hon älskade 

sina barn. 

År 2002 avled Janne och Ann började 

förstå att hon var sjuk i beroende. 

- Det fanns inget kvar av mig, jag 

gick till läkare och bad om hjälp som 

sa att jag måste gå till socialen, men 

det vågade jag inte. 

- Jag ägde en lägenhet men blev 

vräkt och hamnade på gatan. Jag var 

helt under isen. 

Nu reagerade en kompis kraftfullt 

och gav ultimatum: 

”Nu får du tre veckor på dig, sedan berättar 

jag för myndigheterna.” 

Öppenvården föreslog behandlingshem 

och Ann minns sin reaktion: 

”Jag kommer inte att göra som de säger 

och inte drogtesta mig.” 

TEXT & FOTO: 


En socialsekreterare berättade 

för Ann att det är vanligt att kvinnor 

bär på skamkänslor över sin 

situation. Det blev nio månader på 

behandlingshem och började också 

medicinera för sin ADHD, något hon 

inte längre gör då det blev för mycket. 

- När jag väl började be om hjälp, 

fick vi mycket hjälp från familj och 

självhjälpsgrupper så att jag kunde 

lära mig att leva ett liv utan droger. 

Utöver detta framhöll Ann hur 

värdefullt det är med positiva händelser. 

Hon fick arbete i kommunens 

växthus så hon blev självförsörjande, 

det var viktigt. Ann började träna, 

plocka svamp och hon framhöll att 

det behövs få in bra saker i livet. 

STÖDGRUPPER VIKTIGA 

När det blev dags för dotter Jolin 

att ge sin berättelse, inträffade det 

ovanliga att en mamma och dotter 

medverkar i samma föreläsning. Vanligtvis 

är det en föreläsare som berättar 

om uppväxt i missbruksmiljö. Det 

visade sig ge en ytterligare dimension 

som var bra genom att få perspektiv 

från olika håll i samma situation. 

Jolin inledde med att framhålla 

hur viktiga stödgrupper har varit 

för henne. Men innan dessa beskriver 

hon sin uppväxt som minst sagt 

rörig. Ordet kaos används inte, men 

skulle nog väl beskriva hur det var 

och samtidigt leva med ständig stress 

kring föräldrarnas missbruk. 

- Som barn tyckte jag inte att 

min mamma var missbrukare, det 

förstod jag senare i en barngrupp 

som var viktig för mig och ett annat 

barn berättade om sin mamma som 

missbrukare. 

Att leva under stress blev påtagligt 

när polis hämtade pappan på 

julafton. 

- Och mamma umgicks med konstiga 

killar, det var otryggt och jag 

upplevde fysiskt och psykiskt våld. 

Minnet av de sista orden från sin 

pappa Janne har bitit sig fast, han sa: 

”Du har tagit mina pengar.” 

Kort därefter avled pappan när 

Jolin var 13 år. Mamma Ann sjönk 

djupare i värre missbruk. Straxt därefter 

blev de vräkta och flyttade runt 

bland mammas kompisar. 

- Jag var orolig, ledsen och deprimerad.


5 

Alkohol blev Jolins ”medicin” och 

umgicks med äldre kompisar och 

hade inte mycket regler att förhålla 

sig till. 

Senare inträffade det som är så 

viktigt. En vuxen reagerade. 

- En lärare visade att hon fanns 

för mig! 

Samtidigt som hennes mamma var på 

behandlingshem ställde Jolin frågan: 

”Jag behöver veta hur jag ska göra för att 

min mamma inte ska dö?” 

Svaret hon fick var: 

”Du ska ta hand om dig själv, så hjälper 

dom din mamma.” 

- Jag vill lyfta hur viktigt det är 

med bra människor, framhöll Jolin. 

Jolins alkoholmissbruk fortsatte i 

de yngre tonåren och hon drack även 

hembränd sprit. 

Ann och Jolin Heen medverkade som föreläsare vid konferensen Förebygg.nu. 

Fotograferade efter föreläsningen utanför Regionens hus i Göteborg. 

- Jag tyckte om att supa och göra 

knäppa grejer och blev supermedberoende. 

Gymnasietiden blev tuff då hon 

inte alltid var närvarande i skolan 

utan ägnade sig mycket åt att hålla 

koll på mamma. 

När Jolin senare fick vara med i 

en tonårsgrupp beskriver hon det 

med att det var superbra med vettiga 

vuxna. 

- Vi fick lära oss att barn kan ta 

olika roller. 

När jag var 19 år kände jag att jag 

inte längre ska dricka alkohol och 

blev nykterist och medlem i UNF, 

Ungdomens Nykterhetsförbund. 

Utbildning på Wendelsbergs folkhögskola 

gav ytterligare en trygghet 

att öppna upp kring sin uppväxt. 

Jolin är nu 32 år och berättade att 

hon fortfarande kan känna en ”toxisk 

stress”, något som en annan av 

föreläsare berättat tidigare om under 

konferensen Förebygg.nu. 

- Att jag nu får prata om detta är 

fantastiskt, vi vill förmedla att det 

finns hjälp att få, avslutade Jolin. 

Mamma Ann fyllde på med sina 

avlutande ord: 

- Vi vill få bort skammen. 

Det var känslosamt att få ta del av 

föreläsningen. Två tuffa livsberättelser 

från olika perspektiv som också 

förmedlar de värdefulla budskapen 

om att ta hjälp, att vuxna reagerar 

och att det är möjligt att återfå en 

varm och fungerande relation mellan 

förälder och barn. 

OM FÖRELÄSARNA: 

Jolin Heen arbetar idag som spaterapeut, 

träningsinstruktör och studerar folkhälsovetenskap. 

Hon har medverkat i filmen ”Hej 

det var längesen”, en film om Jolin och hennes 

uppväxt i en familj med beroende. I dag 

lever hon själv ett nyktert liv och föreläser 

om sin uppväxt och hoppas kunna förändra 

synen på beroende, medberoende, alkohol 

och andra droger. Tillsammans med sin 

mamma Ann Heen har hon genomfört flera 

mycket värdefulla och berörande föreläsningar 

de senaste åren. De hoppas föreläsningar 

kan ge inblick i att det finns hjälp 

att få och att en inte är ensam. Missbruk är 

en sjukdom, en familjesjukdom – och det 

är många som är drabbade. 

(Förebygg.nu) 

OM KONFERENSENS FÖREBYGG.NU 

Konferensen Förebygg.nu har under åren 

kommit att bli en högt uppskattad mötesplats 

för alla som arbetar med eller är intresserade 

av förebyggande eller främjande 

verksamhet inom alkohol, narkotika, dopning, 

tobak och spelområdet. Konferensen 

sändes digitalt från Göteborg. Blå Bandets 

Per-Olof Svensson var inbjuden och deltog 

på plats i Regionens hus.

6 

BLÅ BANDET NR: 6-2021 6-2020 

FÖREBYGG.NU 

Utsatthet och toxisk stress 

Vi vet ganska mycket om vad barn behöver för att växa, utvecklas och må 

bra. Ändå är det många barn som lever i en miljö där de far illa. Varför blir 

det så? Hur påverkar det barnets hälsa? Därför är det viktigt att tidigt identifiera 

missbruk och andra psykosociala riskfaktorer i små barns hemmiljö 

och erbjuda effektiv hjälp – för en barndom fri från våld och försummelse. 

TEXT & FOTO: 


- Inte minst vuxnas missbruk kan 

leda till extrem stress hos barn, framhöll 

Steven Lucas, barnläkare och 

docent, Akademiska sjukhuset och 

Uppsala universitet i sin presentation 

vid konferensen Förebygg.nu i 

Göteborg. 

- Stress hos vuxna ger ökad konsumtion 

som ger ännu mer ökad 

stress som ger ytterligare problem 

som sömnproblem hos barn, som i 

sin tur leder till att föräldrar blir mer 

lättirriterade… 

- Så är den här snurran igång. Det 

kan brytas om föräldrar får avlastning. 

Vad händer med upplevelser av 

våld och försummelse i hemmet? 

- Allt mer forskning pekar på att 

stress är ett nav, så kallad toxisk 

stress. 

Vanlig stress kan ibland vara bra, 

en naturlig del av livet, men den går 

över och kroppen hämtar sig. 

Men där stress är konstant eller 

topparna ligger ofta hos ett barn som 

blir försummat, badar deras nervsystem 

i stresshormoner hela tiden. 

Barn som växer med toxisk stress kan 

också leda till fysiologiska problem. 

DET FINNS HOPP 

- Det finns hopp ju tidigare man går 

in och hjälper de här barnen. 

- Vi börjar se från forskning att det 

inte bara är det sociala arvet utan det 

finns också en biologisk förklaring, 

varför personer har problem med 

empati och utåtagerande. Detta lägger 

till en börda i sårbarheten. 

- Nästan alla suicidförsök har varit 

utsatta under barndomen. 

Det är ökad risk för barn att utsättas 

för våld om våld förekommer 

bland vuxna i familjen. 

- Allt våld och försummelse är 

förebyggbart. Det händer där barnen 

befinner sig i en utsatt situation. Men 

om vi inte gör något kommer det här 

att fortsätta. 

SKYDDSFAKTORER 

Steven Lucas framhöll att omgivningen 

är viktigast för att skapa bättre 

förutsättningar. Skyddsfaktorer är 

viktiga för att motverka de sårbarheter 

och risker som finns, om än i 

olika omfattning. Bland skyddsfaktorer 

uppmärksammades personliga 

nätverk, ekonomisk trygghet och god 

psykisk hälsa. 

God jul och Gott Nytt År! 

Hellidens folkhögskola tackar för gott samarbete under året. 

Speciellt vill vi tacka för alla gåvor vi får. Det betyder mycket för oss! 

Skänk gärna en gåva till Folkhögskoleföreningen! 

Plusgiro 459734-0 Swish 123 482 1708


7 

Steven Lucas, barnläkare och docent Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, 

medverkade vid konferensen Förebygg.nu 

Sårbarheter hos barn eller föräldrar 

eller bägge kan vara kognitiv 

funktionsnedsättning, utsatthet 

under barndom, låg utbildning, 

kronisk sjukdom, ADHD med mera. 

Riskfaktorer i hemmet presenterades 

med bl.a. missbruk, fattigdom, våld i 

familjen och psykisk ohälsa. 

Barnläkaren beskrev en mängd 

faktorer som kan orsaka stress, allt 

från förväntningar och krav till arbetsbelastning 

och arbetslöshet samt 

relationsproblem, flykt från krig och 

mycket mer. 

När detta väger över och skyddsfaktorer 

inte lyckas balansera riskerar 

barn att utsättas för försummelse och 

våld. 

När barn drabbas av detta uppstår 

toxisk stress genom överdriven eller 

långvarig aktivering av det fysiologiska 

stress-responssystemet, när det 

saknas buffrande skydd som stabila 

relationer ger. Vidare störningar i 

hjärnans nervkretsar och hormonella 

system under känsliga perioder i 

utvecklingen. Dessa störningar kan 

leda till anatomiska förändringar 

och/eller fysiologiska störningar 

som senare leder till inlärnings- och 

beteendeproblem. Riskerar också att 

lägga grund till kronisk stressrelaterad 

fysisk och psykisk sjukdom. 

RESILIENS 

Resiliens är en förmåga att fortsätta 

att utvecklas trots svåra livshändelser. 

Denna förmåga är kopplad till 

personliga egenskaper med känslomässig 

och kognitiv flexibilitet, 

förmåga att hantera stress på ett effektivt 

sätt och intelligens. 

Vidare förmåga att söka hjälp 

och berätta om sin situation samt ha 

trygga och stabila relationer som är 

positiva. 

Steven Lucas framhöll att han är 

säker på att det görs mycket för att 

hjälpa och stödja, bland annat genom 

Barnavårdscentralerna. 

- Vi har kontakt med nästan alla 

barn och småbarnsföräldrar. Genom 

våra insatser förhindras våld och 

försummelse. Inte minst förskola 

och skola ser och fångar också upp 

dessa barn. 

- När problem är ett faktum kan vi 

gå in och hjälpa, men vid stora problem 

behövs också skyddsinsatser för 

att ge barn positiva skyddsfaktorer. 

- Vi behöver samarbeta tvärprofessionellt, 

vi arbetar med en modell 

som heter ”BarnSäkert”, för att ge 

barnsjukvården stöd. 

Det är en metod för barnhälsovården 

att identifiera psykosociala riskfaktorer 

som är kopplade till att barn 

far illa och erbjuda hjälp till åtgärd, 

berättade Steven Lucas, barnläkare 

på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

8 


KONFERENS FÖREBYGG.NU 

CAN:s priser utdelade till förebyggare 

Umeå kommun fick CAN:s pris 

”Årets förebyggande kommun”, 

för sin höga närvaro och långsiktighet 

i det ANDTS-förebyggande 

arbetet. Utmärkelsen bekräftades 

med vandringspris, diplom och 

blommor vid konferensen Förebygg.nu. 

Dzemal Sabovic fick 

CAN:s pris ”Årets förebyggare” för 

sitt stora samhällsengagemang och 

att han alltid värnar individen. 

Seth Åberg, processledare för det 

brotts- och drogförebyggande arbetet 

och Leif Lundin, socionom, 

alkoholoch drogrådgivning ”Ingången” 

representerade Umeå kommun. 

Charlotta Rehnman Wigstad, 

direktör för CAN, Centralförbundet 

för alkoholoch narkotikaupplysning 

var prisutdelare. 

Vandringspriset ”Årets förebyggande 

kommun” är en fågelstatyett 

som de får ta hand om till nästa år. 

- Vi ska lära den att flyga, sa Leif 

Lundin. 

Hans Lindberg, kommunalråd 

i Umeå, deltog digitalt och tackade 

för utmärkelsen. Han betonade den 

samverkan som har gett underlag 

till att kunna få utmmärkelsen. 

- Ska staden växa hållbart så 

innefattar det även socialt. Helt avgörande 

är att jobba tillsammans. Vi 

har jobbat nära såväl polis som föreningsliv 

och företag. Nu kan vi visa 

upp priset i skolorna och för alla andra 

i samhället, så att de får se att de 

faktiskt blir uppmärksammade för 

det arbete som de gör varje dag. 

Hans Lindberg framhöll att kommunen 

tidigt bestämde sig för att ta 

upp kampen mot narkotika och betonade 

att utmärkelsen stärker det 

fortsatta förebyggande arbetet. 

Samverkan mellan olika aktörer 

var också något som lyftes på plats 

i Göteborg: 

- Vi samverkar och hämtar inspiration 

även från andra kommuner 

och regioner, säger Leif Lundin. 

Även om mycket fungerar bra 

så finns det även i denna kommun, 

barn och unga som far illa. 

Seth Åberg och Leif Lundin representerade Umeå kommun. 

- Nu kanske vi behöver tänka mer 

på riskgrupper. Då blir den stora utmaningen 

att inte tappa fart i det vi 

redan gör, utan fortsätta att göra det 

bra samtidigt som vi vänder oss mot 

nya grupper, sa Seth Åberg. 

ÅRETS FÖREBYGGARE 

Dzemal Sabovic fanns inte på plats 

men genom en video sändes ett 

tacktal där han betonande att han 

inte är ensam om äran. 

- Det känns som om jag vunnit 

guldskålen i fotbolls-VM. Jag har 

mitt lag att tacka för utmärkelsen, 

säger han. 

När Ale kommun tog del av 

CAN:s drogvaneundersökning 2019 

insåg de att något behövde göras. 

- Vi har bland annat tagit fram 

ett ramverk för det lokala ANDTarbetet 

och ett årshjul för vad som 

ska göras. Varje år kommer en ny 

generation tonåringar och tonårsföräldrar. 

- Föräldrar i samverkan är den 

bästa förebyggande metoden, sa 

Dzemal Sabovic. 

Efter avslutad prisutdelning och 

fotografering fick Blå Bandet en pratstund 

med pristagarna från Umeå 

och de fick frågan om de känner till 

Blå Bandet. Svaret blev positivt och 

nämnde Blåbandslokalen (som dock 

inte längre finns kvar i Umeå) samt 

att Ann-Marie Lindgren är verksam 

i Blå Bandet. 

Det var väldigt annorlunda att 

vara på plats vid årets Förebygg.nu 

som i vanliga fall lockar 700-800 deltagare 

och en mängd organisationer 

som får möjlighet att visa upp sin 

verksamhet. Nu var vi få på plats 

men samtidigt fint att träffa både de 

jag känner sedan tidigare och nya, 

som pristagare och föreläsare. 

PER-OLOF SVENSSON 

Dzemal Sabovic, Årets förebyggare 

FOTO: JONAS TERMÉN/ALE KOMMUN


9 

TJEJHUSET I SÖDERTÄLJE 10 ÅR 

Firar med att ge ut en egen bok 

I år fyller Tjejhuset i Södertälje 

10 år och i samband med firandet 

släpptes boken ”The Girls at Tjejhuset”. 

Boken består av en unik 

samling berättelser från unga tjejer 

och skildrar deras erfarenheter och 

tankar av att bo och växa upp i Södertälje. 

Tjejerna tar upp många viktiga ämnen 

och skriver om bland annat vänskap, 

trygghet och relationer. Boken 

har fått stor lokal uppmärksamhet 

och har under hösten delats ut till 

skolor i kommunen. 

Drivkraften bakom boken har varit 

att stärka unga tjejer i området, 

att skapa utrymme för deras idéer 

att ta plats och för deras röster att bli 

hörda. 

Arbetet med boken har tagit 

form genom lärorika workshops, 

fria samtal och värdefulla diskussioner 

där tjejerna fått möjlighet att 

reflektera över sin samtid och dela 

med sig av sina personliga berättelser. 

Boken är också ett exempel på 

hur barn och ungas perspektiv kan 

synliggöras i samhället och hur man 

kan arbeta med att främja ungas 

kreativa skapande. Huvudpersonerna 

i boken är tjejer som regelbundet 

besöker verksamheten på Tjejhuset. 

En plats som av många beskrivs 

som ett litet drömhus där unga tjejer 

kan mötas och utvecklas i en trygg 

och stimulerande miljö. På Tjejhuset 

finns också ett stort utbud av aktiviteter 

och möjligheter till olika typer 

av samtalsstöd. 

Bland medförfattarna till ”The 

girls at Tjejhuset” finns också välkända 

röster från Södertälje och boken 

släpptes tillsammans med Miro 

Sazdic som på ett skickligt och lekfullt 

sätt tagit fram snygga illustrationer 

som förstärker tjejernas berättelser. 

IMAN DJELLOUL 

Ordförande 

Stockholms läns Blåbandsungdom 

Ny Blåbandssatsning med NBV-stöd 

Nu har en ny satsning i Uppsala 

startat för att skapa positiv verksamhet 

och med uttalad målsättning 

att starta NBV-verksamhet, 

rekrytera fler medlemmar och att 

bilda en ny Blåbandsförening i 

stadsdelen Gottsunda. Detta är en 

gemensam satsning med NBV, Blåbandsförbundet 

och distriktet. 

Zaid Ogbazghi arbetar sedan flera år 

som verksamhetsutvecklare på NBV 

Mitt med placering i Uppsala. Nu 

kommer hon särskilt att arbeta 50 % 

för denna satsning med finansiering 

från NBV-förbundet. 

Från distriktet finns möjlighet att 

satsa pengar på verksamhet genom 

regionbidrag som förmedlats av 

ULN, Uppsala läns Nykterhetsförbund. 

Gottsundadagen var en familjedag 

med barnaktiviteter och möjlighet till 

att föreningar fick presentera sina 

verksamheter. NBV och Blå Bandet 

fanns på plats genom Zaid Ogbazghi 

och Chatarina Forsberg, projektledare 

för Jag ser på Blåbandsförbundet. 

Med placeringen i Gottsunda affärscentrum 

var det många som kunde 

ta del av information och samtala. 

Barnen uppskattade att få ballonger. 

En föreläsning har arrangerats om 

hur det var att växa upp i en dysfunktionell 

familj med Bonnie Friedh. Fler 

arrangemang planeras med målet att 

nå fler människor. 


Zaid Ogbazghi och Chatarina Forsberg i Gottsunda cenrum, Uppsala 

FOTO: PER-OLOF SVENSSON

10 


HELLIDENS KAJ HALLGRENS KULTURPRIS 

Hellidenpris till Rikard Thuvesson 

Styrelsen för Folkhögskoleföreningen 

har beslutat att 2021 ge Kaj 

Hallgrens kulturpris till Rikard 

Thuvesson, som väl uppfyller dessa 

kriterier. 

Rikard Thuvesson har i 26 år arbetat 

som bildpedagog på Hellidens folkhögskola. 

Han har främst undervisat 

i teckning, målning och kroki på folkhögskolans 

långa kurser och i olika 

kulturverksamheter. Han har varit 

kursledare för Konsthantverkskursen 

och mentor på kursen Fördjupningsår 

för kreativa yrken. 

Under många år ansvarade han 

för Konsthantverkskursens studieresor 

utomlands, till exempel till Prag 

och Barcelona. Han har också varit 

ett viktigt stöd för deltagare när de 

tagit fram arbetsprover för ansökningar 

till studier efter Hellidens 

folkhögskola. 

Rikard Thuvesson är lätt att samarbeta 

med och kombinerar ett personligt 

förhållningssätt med stor kunnighet 

och professionalitet. Han har 

varit en positiv arbetskamrat även i 

samarbetet med kollegorna. 

Höstfest i Almunge 

Almunge Blåbandsförening har arrangerat 

höstfest när vi nu äntligen 

kunde få träffas i Blåbandslokalen. 

Ordförande Per-Olof Svensson hälsade 

ett 30-tal välkomna till gemenskap, 

servering med kaffe/te samt 

smörgåsar. 

Rikard Thuvesson tar emot priset av Lars-Åke Stenström på Helliden. 

Styrelsen för Blåbandsrörelsens 

folkhögskoleförening ser Rikard 

Thuvesson som en person som uppfyller 

de tankar som de hade som 

instiftade Kaj Hallgrens kulturpris. 

Underhållning med trubaduren 

Anders Johanson, Uppsala som bjöd 

på ett varierat program. En åromgång 

såldes med många vinster. Elisabet 

Andersson visade ett bildspel 

som hade visats tidigare vid fjällgårdens 

75-årsjubileum i Sälen. 

Ge ditt stöd till Blå Gården i Hemavan! 

Köp lott för Blå Bandet och ge ditt stöd till Blå Gården 

https://hemmavinsten.se/umea 

För bokning av stugor eller 

ev. frågor kontakta: 

Lars Lindgren 073-1803262 

Plusgiro 38 65 31 – 8 

Swish 123 674 97 66 

Priset består av ett verk av Christina 

Lindberg, keramiker från Hjo som 

tidigare arbetat på Helliden. 

LARS-ÅKE STENSTRÖM 

Ordf. Folkhögskoleföreningen 

Till sist serverades en äppelkaka 

med kaffe. Arrangemanget genomfördes 

gemensamt av Almunge Blåbandsförening, 

Blå Bandet Uppsala 

län och NBV Mitt. 

BJÖRN ÅKERLUND 

Anders Johanson underhöll i Almunge 

FOTO: PER-OLOF SVENSSON FOTO: PER-OLOF SVENSSON

3-2019 BLÅ BANDET NR: 6-2021 

11 


Konsert i Vällingby gav nya medlemmar 

Familjen Hellgren bjöd på en varierad och underhållande 

konsert med klassiska instrument blandat med 

mer lekfullt okonventionella som bland annat såg, 

duschslang och krycka. 

Blåbandsförbundets ordförande Ann-Marie Lindgren 

medverkade med tal och uppmärksammade att det 

samma dag var Barnkonventionens födelsedag, som antog 

av FN för tjugo år sedan. 

I sitt tal berättade Ann-Marie vidare om att Blå Bandet 

påverkar politiker och andra beslutsfattare och vill 

vara en röst för alla som vill komma ur sitt beroende. 

- Vi är också en stark röst för att synliggöra anhöriga 

och närstående till personer med beroende. 

- Vi är en positiv, engagerad och familjär organisation, 

framhöll Ann-Marie och uppmanade till medlemskap. 

Efter konserten gav det konkret resultat med fyra 

nya medlemmar på plats och fler som lovade att överväga 

att bli medlem. 

Joel Gren, föreningens ordförande, berättade att detta 

var den tionde konserten som de arrangerade. Föreningens 

vice ordförande Torbjörn Söder gav avslutade 

ord och bön kring trygghet att vara Guds barn och att 

Herren är min herde. 

Därefter blev det tillfälle till mingel och möjlighet att 

få mer information. Arrangemanget hölls i Västerortskyrkan 

i Vällingby centrum nordväst om Stockholm. 

Blåbandsföreningen arrangerade i samverkan med NBV 

och Länsnykterhetsförbundet. 


Ann-Marie Lindgren Torbjörn Söder Joel Gren 


Delar av familjen Hellgren

12 BLÅ BANDET NR: 6-2021 

Blå Bandets förbundsstyrelse 

1: Familj. 

2: Gör (yrke, studerar, pensionär, arbetssökande etc.) 

3: När och hur blev du medlem? 

4: Ev. andra nuvarande förtroendeuppdrag i Blå Bandet? 

5: Ev. andra nuvarande förtroendeuppdrag? 

6: Vad vill du särskilt fokusera på med ditt uppdrag i förbundsstyrelsen? 

7: Beskriv dina tankar om alkohol med fem ord (behöver inte hänga ihop i en mening) 

8: Beskriv dina tankar om narkotika med fem ord (behöver inte hänga ihop i en mening) 

9: Beskriv dina tankar om beroendeproblematik (ANTDS) med fem ord (behöver inte hänga ihop i en mening): 

10: Hur vill du att vår medlemsrekrytering kan öka? 

11. Hur vill du att vår redovisade verksamhet för NBV kan öka? 

12: Hur planerar du att fira jul? 

NILS-ÅKE PEHRSSON, 

Timmersdala, Tibro Blåbandsfören. 

1: Fru Ingrid, katt och hund. 

2: Datachef. 

3: När jag var 10 år i Mariestads Blåbandsförening 

för 58 år sedan. 

4: Distriktsordförande Skaraborg, ordförande 

Tibro blåbandsförening. 

5: SLAN styrelse, LNF i Västra Götaland 

styrelse. 

6: Ekonomin. 

7: För mycket alkohol förstör familj. 

8: Blir knäpp förstör människans hjärna. 

9: Svårt att komma ur det. 

10: Synliggöra oss och bli attraktiv. 

11: Att ha egen attraktiv verksamhet, nya 

attraktiva lockande ämnen för kursverksamhet. 

12: Hemma med familjen och närmaste 

släkten. 

ANNIKA R BERGMAN 

Grästorp, Sparlösa Blåbandsfören. 

1: Man och tre vuxna barn, två barnbarn, 

samt just nu två familjehemsplacerade 

barn boende hos oss. 

2: Textillärare och organisatör i Blå Bandet 

Västra Sverige. 

3: 1983 i Uppsala (100-årsjubileum) Jag 

skulle vara med och tävla i RM i friidrott 

hade jag tänkt, men tidigt på midsommaraftons 

morgon, tillika min 15-åria födelsedag, 

åker jag till fel idrottsplats i Uppsala 

(det fanns tyvärr inga mobiltelefoner på 

den tiden) och tar slokörad bussen hem 

till Länna igen. Men på kvällen gör jag ett 

nytt försök och åker tillbaka in till Uppsala 

för att dansa loss på SBU-disco. Spanade 

in någon snygg kille från Hedemora... 

Sen dess är jag fast i rörelsen. 

4: Bland annat med i BUFFs styrelse och 

är kassör i Blå Huset i Sollebrunn. 

5: Ledamot i NBV Väst styrelse. 

6: Hitta nya spännande arbetssätt och 

utveckla vår organisation för att möta 

morgondagen. 

7: Beroendeframkallande, accepterat, 

ödelägger familjer, för många en partyhöjare, 

ungdomsutmaning. 

8: Förrädiskt, oroväckande utveckling i 

samhället, vi behöver öka kunskapen, 

tydlig argumentation och jobba förebyggande. 

9: Skuldbelägg inte, se alla människors 

lika värde, öka kunskapen, jobba förebyggande 

och verka för att skapa mötesplatser. 

10: Genom att vara ute och synas i olika 

sammanhang, både lokalt, regionalt och 

nationellt. I samband med olika evenemang 

och mässor, men också på enklare 

arrangemang på hemmaplan. Sen att vi 

också erbjuder olika kulturprogram och 

föreläsningar där vi kan informera om vårt 

viktiga arbete som gör skillnad. 

11: Uppmuntra våra föreningar att redovisa 

aktiviteter vi gör och sen genom att 

inspirera till studiecirklar och kulturarrangemang. 

Kanske behöver vi uppmuntra 

våra NBV-avdelningar till att ta kontakt 

och visa intresse. 

12: Med delar av familjen. Tyvärr kommer 

vi inte att ha alla barn och barnbarn 

samlade i år. Men vi har de två familjehemsplacerade 

barn att måna lite särskilt 

om, så det känns meningsfullt! 

CURT ARNE GISLESKOG 

Herrljunga, Örebro Blåbandsfören. 

1: Hustru och utflugna barn med barnbarn. 

2: Pensionär. 

3: 2007 släktlig påverkan. 

4: Nej. 

5: Ledamot i NBV Mitt. Tempelriddareorden, 

Stortemplet för Sverige och Finland. 

6: Att blicka framåt och stärka banden 

med verksamheten. 

7: Gift som förstör relationer och skapar 

våld. 

8: Gift som förstör relationer och skapar 

våld. 

9: Långsiktigt påverkansarbete med 

mycket tålamod. 

10: Handlar om att våga fråga och inte 

tänka att den där personen säger säkert 

nej. 

11: Viktigt att den verksamhet vi gör 

rapporteras och stärka den personliga 

kontakten med vårt studieförbund. 

12: Hemma med familjen. 

ANN-MARIE LINDGREN 

Umeå, Umeå Blåbandsförening 

1: Gift med Lars, mamma till utflugna 

sönerna Erik och Markus. 

2: Koordinator hos Fastighet inom Region 

Västerbotten 

3: Jag hade precis fyllt 10 år och blev 

medlem i samband med kulturkväll där 

Anna och Carl Öst medverkade i Sävar 

Blåbandsförening. 

4: Förbundsordförande, distriktsordförande 

i Västerbotten. 

5: Håller på att lämna uppdragen i Västerbottens 

läns nykterhetsförbund, NBV 

Norr, Samforma och Bris Nord. 

6: Tydlighet och engagemang för Blå 

Bandets vision. 

7: Onödigt och onyttigt! 

8: Farligt för person och jordklot! 

9: Oroande många skapar annan «verklighet»... 

10: Alla måste hjälpas åt att på olika sätt 

få många besökare till Blå Bandets aktiviteter, 

både digitala och fysiska möten. 

Utse person inför varje aktivitet som har 

det uppsökande uppdraget att erbjuda 

medlemskap till varje besökare. Sätt en 

målsättning på hur många medlemmar 

som ska värvas vid varje aktivitet - två är 

bättre än en. 

11: Vem som helst av Blå Bandets medlemmar 

kan ordna en studiecirkel tillsammans 

med minst två vänner i och utanför 

föreningen. Hitta gruppens gemensamma 

lärande. Meddela NBV - via den nya 

e-tjänsten är det enkelt! Distrikt och 

föreningar ska alltid ordna och rapportera 

aktiviteter till NBV - det tjänar hela organisationen 

på tillsammans. 

12: Vi turas om att fira med min respektive 

Lars familj, i år är det Lindgrens tur. 

CAMILLA KARLSSON* 

Kumla, Hörsta Blåbandsförening 

2: Jobbar som registrator i Örebro kommun, 

Teknisk förvaltning. 

3: Blev medlem 2020 för att jag sökte upp 

Blåbandsförening i närområdet. 

4: Ombud. 

5: Kontaktperson. 

6: Vill särskilt fokusera på att stärka och


13 


Blå Bandets förbundsstyrelse: Nils-Åke Pehrsson, Annika R Bergman, Curt Arne Gisleskog, 

Ann-Marie Lindgren (ordförande), Camilla Karlsson, Lena Elmquist och Niclas Lidström. 

synliggöra varumärket för vår rörelse. 

7: För mig är alkohol grupptryck, sjukvårdskostnader, 

våld i nära relationer, 

misär och medberoende. 

8: Narkotika är för mig kriminalitet, en 

demokratifara, våld, korruption och verklighetsflykt. 

9: Sluta att försköna denna sorts kultur! 

Beroendeproblematiken är ett enormt 

stort problem, som vi måste ta på allvar! 

Det handlar om att bryta dysfunktionella 

mönster i flera led och att våga stå upp 

för den man är! Jag är djupt oroad över 

att t.ex. barn föds med fosterskador 

orsakade av missbruk. Man måste väldigt 

tidigt i skolåldern informera om konsekvenserna 

av droger och beroende! 

10: För att rekrytera nya medlemmar 

behöver vi marknadsföra oss mer och 

vara synliga i t.ex. politiska sammanhang 

och debatter. Ett större samarbete med 

idrottsrörelsen vore också bra samt att vi 

kan nå nysvenskar genom information på 

fler språk. 

11: Vår redovisade verksamhet för NBV 

kan öka genom fler studiecirklar kring 

intressanta ämnen. 

12: Jag är ingen julfantast och kommer 

att fira som en vanlig helg, lite julmusik lär 

det förstås bli! 

LENA ELMQUIST 

Tidaholm, Tidaholms Blåbandsfören. 

1: Gift, två vuxna barn. 

2: Pensionär, formellt sedan 1 december. 

3: Uppvuxen i en blåbandsfamilj, blev 

medlem när jag fyllt 12 år. 

4: Sekreterare i Skaraborgs Blåbandsdistrikt, 

ordförande i Tidaholms Blåbandsförening, 

revisor i fjällstugeföreningen 

(BUFF). 

5: Revisor i Svenska kyrkans församling i 

Tidaholm, kassör i föreningen Litografins 

vänner, styrelseuppdrag i NBV Väst (nyss 

invald). 

6: Folkbildning. Översyn av alkoholoch 

narkotikapolitiska program. 

7: Trafikfara, våld, otrygga familjer, 

ohälsa. 

8: Ökad acceptans för cannabis skrämmer. 

9: Stort samhällsproblem, nedbrytande 

för individer. 

10: Öppna föreningsarrangemang/ 

kulturprogram/studiecirklar som skapar 

kontakt, visar vår verksamhet och skapar 

intresse för organisationen. 

11: Mer kunskap i föreningarna om studiecirkeln 

som metod. 

12: Inte planerat ännu men saffransbullarna 

är bakade! 

NICLAS LIDSTRÖM 

Skövde, Käpplunda-Skövde 

Blåbandsförening 

1: Fru och 3 barn. 

2: Verksamhetsutvecklare på Studieförbundet 

Vuxenskolan Skaraborg. 

3: Jag var med i barnverksamheten Blå 

ringen i Tibro där min farmor var ledare. 

Blev löftesmedlem 1989. 

4: Ordförande i Käpplunda-Skövde Blåbandsförening. 

5: Inga. 

6: Det strategiska arbetet. 

7: Skadligt, samhällsfara, påverkan, 

smörjmedel, lagligt. 

8: Skadligt, penningstarkt, gängkriminalitet, 

beroendeframkallande, olagligt 

9: Medberoende, ångest, tolerans, droger, 

spel 

10: Genom att erbjuda attraktiv verksamhet 

för olika intressen och åldrar. 

11: Rapportera ovanstående attraktiva 

verksamhet för olika intressen och åldrar. 

Informera och utbilda föreningar och 

distrikt om vad folkbildning är och vad 

vinsten är att samverka med NBV. 

12: Med familjen.

14 


ANLAGD BRAND 

Tibro Blåbandshus sot- och rökskadat 

Tibro Blåbandsförening har drabbats 

av en anlagd brand i sitt Blåbandshus. 

Tack vare tidig upptäckt 

av en granne till huset kunde räddningstjänsten 

snabbt komma och 

släcka. Dock behöver hela huset 

saneras från sot- och rökskador. 

Föreningens ordförande Nils-Åke 

Pehrsson berättar att en granne hörde 

en smäll, som senare visade sig vara 

en träpall som slängts in genom 

ett fönster. Kort efter oljudet såg 

grannen att det började brinna och 

larmade 112. 

Genom att branden upptäcktes 

tidigt kunde den släckas med pulversläckare 

så man undvek vattenskador. 

Men rök och sot gör att hela 

huset ändå behöver saneras, något 

som kommer att ta lång tid, minst 

fram till nästa sommar. 

- All inredning är skadat av sot 

och rök, alla ytskikt behöver förnyas, 

berättar Nils-Åke och fortsätter: 

- Kontakter med försäkringsbolaget 

via Våra Gårdar-försäkringen 

har varit bra men ekonomiskt blir 

det ändå kännbart då det kommer 

att göras åldersavdrag på en del av 

reparationerna. 

Blåbandsföreningen har också 

hyrt ut samlingslokalen till andra 

föreningar, en inkomstkälla som man 

nu också tappar. 

VÅRA GÅRDAR-LOKAL 

Blåbandshuset, som ligger centralt i 

Tibro, utsågs för några år sedan till 

årets ”Våra Gårdar-lokal”. När verksamheten 

nu var på uppstart efter 

coronapandemin så blir det också 

en påverkan när det egna huset med 

samlingsal blir oanvändbart lång tid 

framöver. 

Equmeniakyrkan har välvilligt 

lånat ut sin lokal till Blåbandsföreningen 

för en del verksamhet som var 

planerad. 

- Vi har också fått möjlighet att 

låna fler lokaler, bland att av MHF 

och biolokalen, berättar Nils-Åke. 

Den anlagda branden var troligen 

inte riktad mot föreningen. Fler fastigheter 

utan boende, har drabbats 

tidigare samt att det även har anlagts 

bränder i bil och husvagn. 


Blåbandshusets yttre blev oskadat i branden 

förutom det fönster som krossades 

på baksidan samt entrédörren som räddningstjänsten 

forcerade. Bilden från tidigare 

tillfälle. 

FOTO: P-O SVENSSON/ARKIV 

FOTO: HÅKAN KARLSSON 

3-2019 


Hur tar vi tillvara på ideellt engagemang? 

Ann-Marie Lindgren, förbundsordförande 

för Blå Bandet, medverkade 

i samband med en träff inom 

Västerbottens Blåbandsdistrikt. 

Hennes anförande kom att handla 

om: Hur tar vi vara på det ideella 

engagemanget? 

I det ingår Våra Gårdars spelplan 

som beskriver relationen mellan 

struktur, process och skapande av 

en gemensam bild och ett gemensamt 

språk i organisationen. Planen 

tar upp mål, resurser, kommunikation, 

förhållningssätt och ansvar. 

- Vi måste sätta ord på våra mål, 

verksamheter och värdegrund, förklarade 

hon. Det är viktigt att definiera 

de fyra ordens förhållningssätt, 

resurser, kommunikation och 

mål. Vi ska ha en tydlig och gemen- 

sam bild av dessa fyra. Om inte, så 

är risken överhängande att verksamheten 

inte fungerar så bra, menade 

hon. Allt börjar och slutar ändå 

med det ideella engagemanget. Det 

handlar om att skapa samsyn och 

göra det möjligt för alla att bidra 

med det dom vill. 

- Vi bör ta upp följande: Hur 

kommunicerar vi när vi vill utvecklas 

och hur hanterar vi resurser och 

hur fördelar vi ansvaret? Det som 

är starkt i hjärtat blir även starkt i 

tanke och handling, avslutade Ann- 

Marie sin föreläsning. Arrangör var 

NBV Norr. 

HÅKAN KARLSSON 

Ann-Marie Lindgren behandlade Våra 

Gårdars spelplan, som är ett viktigt 

instrument i organisations- och 

verksamhetsutveckling.


15 


Naturfotograf lockade storpublik i Tibro 

Tibro Blåbandsförening skulle arrangera 

bildvisning med den kände 

naturfotografen Jan Gustafsson 

i Blåbandsgården. På grund av den 

brand som varit i föreningsgården 

flyttades arrangemanget till 

Equmeniakyrkan. 

Eftersom pandemirestriktionerna 

lättat samt att det var en annan plats 

var det mycket svårt att beräkna hur 

mycket folk som skulle komma. 

Kommittén hade brett smörgåsar 

till 50-60 personer. Det skulle inte 

räcka utan en person fick åka iväg 

och införskaffa mer mat. En kvart 

före arrangemanget skulle börja var 

det slut på gurka och sallad, varför 

kassören erbjöd sig att ytterligare 

komplettera. 

Då hon gick ut genom ytterdörren 

vällde det in folk så hon 

bestämde sig direkt för att komplettera 

det mesta och återkom med en 

matkasse som tog helt slut. 

Det var ungefär 110 personer på 

mötet, otroligt många. Det märktes 

att folk har ett stort behov av att 

komma ut och träffa folk. Flera 

extra bord fick i all hast tas fram 

och dukas. 

SVERIGES FAUNA 

Naturfotografen hade riggat upp för 

sin bildvisning i kyrksalen, det var 

tur, då kunde alla sitta och titta rakt 

fram och se Sveriges fauna i form 

av järv, lo, björn och varg. Det var 

mycket vackra bilder. 

Han visade och berättade om att 

ligga i gömslen över natt och spana 

efter vilda djur, fascinerande. Han 

pratade också om att åka mil efter 

mil när det rapporterats om en sällsynt 

fågel som finns att beskåda. 

Efter bildvisningen var det samling 

för kaffe, smörgås och kaka. 

Lotter såldes och det var mycket 

gemenskap och prat kring borden. 

Jan Gustafsson avtackades med 

blommor av ordförande Nils-Åke 

Pehrsson som också inbjöd till ett 

kommande adventskaffe med musik 

i Equmeniakyrkan. 

TEXT: Ingrid Pehrsson 

FOTO: Jan Gustavsson 

Många fina bilder visades av naturfotograf Jan Gustafsson vid Tibro Blåbandsförenings arrangemang i Equmeniakyrkan.

Ont i magen 





i omvårdnad. 











Ont i 

magen 


Beställ 

Fjärilar i m 

En barnbok som Inn 

heter, hur det kan k 

i magen och har gö 

tid att lyssna och p 

känslor och varför d 

Ont i mag 

En bok som vänder 

sikte på att öka kun 

barn i utsatta situat 

I den här boken får 

kan användas av all 

Böckerna kostar 5 

personal. Bra rab 

www.jagser.se ww.blabandet.se www.lp-verksamheten.se 

Serien nedan är en del av det material som finns i arbetet 

JA, IGÅR SÅG JAG 

med ”Jag ser”. Det är lätt att vi pratar HENNE över SENT huvudet UTE på de 

PÅ KVÄLLEN. 

barn som vi är extra oroliga för. 

DET ÄR NÅGOT 

SOM INTE STÄMMER, 

JAG SER ALDRIG 

HENNES 

FÖRÄLDRAR. 

DET ÄR NÅGOT 

SOM INTE STÄMMER, 

JAG SER ALDRIG 

HENNES 

FÖRÄLDRAR. 

JA, IGÅR SÅG JAG 

HENNE SENT UTE 

PÅ KVÄLLEN. 

TIPS TILL DIG SOM ÄR OROLIG FÖR ETT BARN: 

w 

TIPS TILL DIG SOM ÄR OROLIG FÖR ETT BARN: 

w

www.jagser.se ww.blabandet.se www.lp-verksamheten.se 

våra nya böcker! 

agen 

ehåller en spännande berättelse med vad olika känslor 

ännas och vad de kan göra med oss. Björnen Alex har ont 

mt sig. En vuxen på skolan, en giraff, ser Alex och tar sig 

å ett lite annorlunda sätt nystar han i och pratar om olika 

et knutit sig magen. (28 sidor 24,5x24,5 cm) 

en 

sig till vuxna som har ansvar för barn. Med boken tar vi 

skap hos den vuxne för att på så sätt möta behoven hos 

ioner och tidigt upptäcka tecken på brister i omvårdnad. 

du konkreta råd att ta med dig i mötet med barn. Boken 

a men särskilt av personal på förskolor. (32 sidor 18x18 cm) 

0 kr (+ frakt) och beställs av Blå Bandets 

atter vid flera ex. 





”Fjärilar i magen”, barnbok som handlar om i omvårdnad. känslor 






”Ont i magen”, bok för vuxna till hjälp 






att upptäcka brister i omvårdnad av Nu pratar de 

om mig igen... 

Ont i magen 

Ont i 

magen 


Nu pratar de 

om mig igen... 

Jag vill att ni 

pratar med mig. 

Inte om mig! 

ww.jagser.se 

Jag vill att ni 

pratar med mig. 

Inte om mig! 

ww.jagser.se


BLÅ BANDET - INTERNATIONELLT 

NordAN - nordiskt nätverk 

NordAN är ett nätverk för de nordiska och baltiska 

ländernas organisationer som arbetar med alkoholoch 

andra drogfrågor. Sveriges Blåbandsförbund var 

med och startade NordAN år 2000 i Köpenhamn. 

Sedan dess hålls en årlig konferens som turas om i olika 

länder, denna gång i Litauens huvudstad Vilnius. 

Det blev i år en ”hybridkonferens”, dvs. både deltagare 

på plats samt digitalt. Bland föredragen märktes bland 

annat hur de med ekonomiska intressen på flera håll får 

med sig politiker som med sin ideologi bidrar till liberalisering. 

Företag med ekonomiska intressen i alkohol och narkotika, 

får nu på många håll med sig politiker/beslutsfattare 

att direkt eller indirekt fatta beslut som gynnar 

ekonomiska intressen. Vidare framhölls att man behöver 

se upp med ”dåliga data”, dvs. statistik som inte håller 

samma höga kvalité som vi ofta är vana med i våra 

nordiska och baltiska länder. Detta innebär att jämförelser 

mellan olika länder kan bli missvisande. 

Vid årsmötet omvaldes Peter Allebeck till ordförande. 

Varje medlemsland utser sin ledamot, i Sverige av 

SLAN som utsett Peter Moilanen 

Internationella Blå Korset 

Internationella Blå Korset, där Sveriges Blåbandsförbund 

är medlem, har under två dagar hållit digitalt 

möte. Till ny president valdes Jahn Reinhard, Tyskland. 

Ingalill Söderberg, Sverige, omvaldes till ledamot 

i nätverkskommittén. 

Albert Moukolo, Schweiz, avgick som president och 

i sitt avslutningstal framhöll han särskilt Blå Bandet i 

Sverige: ”Jag riktar ett särskilt tack till Blå Bandet i Sverige 

som öppnade mina ögon för de problem som alkohol orsakar”. 

Normalt arrangeras det internationella mötet vart 

fjärde år och skulle ha arrangerats i Sydafrika förra året. 

På grund av pandemin flyttades det ett år och blev digitalt. 

Ingalill Söderberg har varit ledamot sedan 2012 och 

fick förnyat förtroende. 

Utöver val av nätverksstyrelse behandlades bokslut, 

budget, verksamhetsplan och policydokument. 


Följande tre sidor 

är producerade av 

SÄLSÄTERNS 

FJÄLLGÅRD 

Erbjuder boende i rum och stugor i Sälen 

Egen anslutning till Gubbmyrens längdspår och 

gångavstånd till Lindvallens liftsystem och spår. 

Alkoholfri miljö, medlemmar i 

nykterhetsorganisation får rabatt! 

Stora möjligheter för grupper och läger! 

Välkomna! 

Sälsäterns Fjällgård i Sälen 

www.fjallgarden.nu info@fjallgarden.nu Tel. 0280-21018

BLÅ BANDET NR: 6-2021 SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM Redaktör: Tjarls Metzmaa Redigering: Ebba Wågman 19 

Riskfaktorer för barns och 

ungas narkotikabruk eller 

narkotikarelaterade problem 

Folkhälsomyndigheten har släppt en ny rapport som går igenom 

risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och 

narkotikarelaterade problem. Det är uppdelat i ett faktablad som 

sammanfattar resultaten på två sidor och sen rapporten i sin helhet 

på 55 sidor. Länkar finns på sverigesblåbandsungdom.se samt 

folkhälsomyndighetens hemsida. 

Sambandet är sällan direkt 

Sociala nätverk och levnadsvanor 

Det är viktigt att komma ihåg att de flesta barn inte börjar använda 

narkotika och de identifierade riskfaktorerna sällan har ett direkt 

orsakssamband med narkotikaanvändning. Något som är sant på 

populationsnivå säger samtidigt ingenting om den enskilda individen 

du har framför dig. 

Riskfaktorer som studie fann 

ökar användning eller risk för 

beroende på: 

Livsvillkor och levnadsförhållanden 

• lägre socioekonomisk position 

• låga eller ofullständiga betyg i nionde klass 

• förälder med alkohol- eller narkotikadiagnos 

• att vara med om en allvarlig händelse i familjen 

• pojkar som erbjudits cannabis som unga i högre grad uppger 

senare narkotikabruk än de som inte har erbjudits cannabis. 

• tidigt och dagligt bruk av cigarretter har ett samband med 

senare cannabisanvändning. 

Individnivå 

• adhd 

• självskadebeteende 

• beteendeproblem 

Det mesta i litteraturöversikten ger alltså ytterligare stöd för sådant 

som redan varit känt. Det mest intressanta i mitt perspektiv är att 

vi fått ytterligare en indikator på att tobaksanvändning kan vara 

en väg in. 

Text: Tjarls Metzmaa 

Medlemsenkät 

Varje år skickas SBU ut en medlemsenkät till alla medlemmar! 

• Har den inte kommit fram till dig, hör av dig! 

Svaren som kommer in används för att utvärdera och utforma 

verksamheten. Det är du som medlem som är SBU och det du 

tycker är viktigt är allt som betyder något. 

• Har du fått den men inte svarat? Svara nu! 

• Har du redan svarat? Guldstjärna till dig!

20 SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM Redaktör: Tjarls Metzmaa Redigering: Ebba Wågman BLÅ BANDET NR: 6-2021 

Vad vet 

vi om 

cannabis 

just nu? 

I september anordnades Nordic Summit on Cannabis med 

besökare digitalt och på plats i Danmark. Syftet med dagarna 

var att ge en helhetsbild av vad vi vet om cannabis just nu. På 

sverigesblåbandsungdom.se har vi sammanställt länkar till seminarier 

och rapporter för den som vill veta mer. Nedan kommer några av de 

viktigaste punkterna att ta med sig: 

Bild: WFAD 

• Debatten kring narkotikapolitiken bygger på många myter. 

De avkriminaliseringar och legaliseringar som har genomförts 

lyckas inte alls uppnå det de var tänkta att göra. Tvärtom kan 

vi se att alla försök hittills leder till: 

• Ökad konsumtion 

• Bibehållen illegal marknad 

• Bibehållna nivåer av våldsbrott 

• Ökade nivåer av trafikbrott och samtal till giftinformationscentralen 

• Ökade nivåer av antal beroende 

• Samhällsekonomiska förluster. Preliminära siffror säger 

• att varje varje skattekrona in, ökar kostnaderna med 4,5 kr. 

• Det enda löfte som legalisering faktiskt infriar är att mängden 

ringa narkotikabrott minskar, men detta mest för att det inte 

längre är ett brott. Polisens kontrollapparat har inte i något 

läge minskat då det fortfarande finns regleringar som ska 

upprätthållas. 

• “Kriget mot droger” leder inte till fler beroende. En restriktiv 

syn har en positiv inverkan på så sätt att färre använder. Ett 

mer normaliserat förhållningssätt leder till ökad användning.

BLÅ BANDET NR: 6-2021 SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM 21 

• Cannabis är inte harmlöst. Särskilt inte nu för tiden när det 

som används är mer koncentrerat. Under konferensen presenterades 

studier som fastslagit att cannabisanvändning: 

• Ökar risken för tillfälliga eller permanenta psykoser och 

schizofreni. 

• Leder till stor kognitiv påverkan hos de som använder 

mycket och använder ofta. Särskilt om användningen 

har skett innan 25 års ålder. Bland de som i unga år använder 

flera gånger i veckan har snittet varit en minskning 

i IQ med 8 punkter. För att sätta 8 punkter i kontext 

så är någon med IQ 100 i mitten av befolkningen. Någon 

med IQ 90 tillhör den nedre fjärdedelen. Vi pratar 

alltså om nästan en halvering i IQ och effekterna är delvis 

permanenta. 

• Leder till försämrade livschanser och verkar vara värre 

än alkohol vad gäller sannolikhet för att utveckla depression, 

genomföra suicidförsök eller utföra grova 

våldsbrott. 

• I intensiva former har stor chans att leda till apatiska 

och ångesfyllda tillstånd. 

• Leder till ökat risktagande vilket är särskilt problematiskt 

i trafiken. Särskilt eftersom effekterna kan vara 

mer ihållande än exempelvis alkohol. 

• Under graviditeten leder till lägre födselvikt, uppmärksamhetsproblem, 

minnesproblem och lägre förmåga 

att uttrycka sig verbalt hos barnen. 

• Föräldrar är extremt viktiga i ett förebyggande arbete för alla 

beroendesubstanser. Det handlar om att vara tillåtande och 

fördela ansvar i takt med att ungdomen växer. Jämförelsen 

som gjordes under konferensen var att om någon börjar ett 

nytt jobb så får de inte allt ansvar direkt första dagen utan någon 

vägledning. Istället så fasas nya uppgifter in allt eftersom 

att det verkar fungera. Ungas jobb är att lära sig bli vuxna och 

de vuxna har till ansvar att låta de unga växa in i det. 

• Ett problem som uppstått i länder som tillåter cannabisanvändning 

är hur det ska testas. De negativa effekterna på beslutsfattande 

och reaktion kan vara aktiva dagar och ibland 

veckor efter användning. Detta går heller inte att testa på 

samma sätt som promillehalten för alkohol. 

• De “experiment” som sker runt om i världen just nu vårdslösa 

och sker på en enorm skala. Inom en akademisk kontext hade 

något liknande inte passerat etiknämnden ens om det bara 

rörde sig om ett fåtal individer. Här genomförs det i länder 

på väldigt svaga grunder. Det saknas helt försiktighetsprincip. 

• Genom legalisering och avkriminalisering så minskar den 

uppfattade skadligheten i cannabis. Detta tillsammans med 

en enorm marknadsföringsapparat gör att användningen 

ökar. På många sätt liknar cannabisindustrins metoder de 

som tobaksindustrin använde sig av för ett halvt sekel sedan. 

“Det är positivt, hälsosamt och alla borde göra det”. I botten 

ligger en vilja att tjäna pengar på andra människors lidande. 

• Den största myten av alla är att en restriktiv narkotikapolitik 

per definition är misslyckad. Ofta kopplas negativa händelser, 

så som narkotikarelaterad dödlighet, ihop med politiken 

på området. Däremot har ingen någonstans någonsin bevisat 

och fastslagit det sambandet. I en svensk kontext kan du lika 

gärna säga “vi har många som dör en narkotikarelaterat dödlighet 

trots att vi har den bästa politiken.” Det är i vilket fall lika 

fastställt som motsatsen. Problemet är att det låter bra och 

det är den typen av kognitiva dissonanser som alla liberaliseringar 

av narkotikapolitiken runt om i världen har seglat på. En 

känsla av att det blir bättre. En politisk vilja som helt saknar 

grund i forskningen. 

Om vi dessutom lägger till all de rapporter och andra kunskapshöjande 

insatser som presenterats på narkotikapolitisktcenter.se är 

det tydligt att alla former av tillgängliggörande av cannabis är en 

dålig idé. Det finns behov av politiska förändringar för att hjälpa 

fler att bli av med sina beroenden och hindra nya från att hitta dit. 

Dessa förändringar måste dock hela tiden ha målet om minskad 

total konsumtion framför sig. 

Text: Tjarls Metzmaa 

Tack för den här tiden! 

Eftersom att detta är sista numret av Blå 

Bandet där vi i SBU har tre fasta sidor vill 

vi passa på att tacka för denna tiden. Vi ser 

fram emot fortsatta samarbeten mellan oss 

och Sveriges Blåbandsförbund i vår gemensamma 

Blåbandsrörelse, även om det 

sker med lite mer separerad kommunikation. 

För dig som är vuxen men vill hålla koll på 

vad som händer i ungdomsförbundet så 

kommer här en samling länkar som hjälper 

dig på traven: 

Hemsidan - sverigesblåbandsungdom.se 

Hemsidan är navet i all vår information. Det 

är här vi lägger upp de olika föreningarnas 

event och våra egna. Här går det även att 

läsa sammanfattningar av vad förbundsstyrelsen 

gjort och hitta allmän information 

om vad SBU står för och gör. 

Instagram - @sverigesblabandsungdom 

Här kommer det bilder från det som händer 

och görs blandat med argument för nykterhet. 

Facebook - facebook.com/sverigesblabandsungdom 

Varannan dag kommer det ut någon form 

av länk till artiklar eller liknande där du kan 

lära dig mer om alkoholoch narkotikafrågan. 

Mycket ny forskning! Så vill du vässa 

dina argument till varför världen bör vara 

nyktrare är det bra att hålla utkik här.



60:e frågesporten i Östergötland 

Östergötlands Blåbandsdistrikt 

har arrangerat den 60:e finalen i distriktsfrågesporten. 

Det började på 

prov i december 1960. Inte trodde 

väl de som var med då, att tävlingen 

skulle hålla på i sextio år utan avbrott. 

Men intresset växte och som 

mest har det varit ett tjugotal lag 

som har tävlat samtidigt. 

Finalen skulle ha avgjorts under 2020 

men på grund av rådande omständigheter 

fick vi vänta tills i år, för att 

avsluta de 60 åren. Föreningar har 

upphört och medlemmar har fallit 

ifrån under åren, så nu är det endast 

fyra lag som tävlar. I den 60:e finalen 

stod Västra Harg som värdförening 

och tävlingen avgjordes i Skänninge. 

Varv-Styra-Skänninge och Västra 

Harg delade på poängen som blev 

26, Vadstena fick 24 och Ödeshög 23 

poäng. 

- Vi fortsätter med den 61:a årgången 

nästa år, säger Sven Sandberg, 

som varit med sedan starten 

1960. 

Poängsiffror som sätts upp på resultattavlan som varit med i 50 år. Tävlande från Ödeshög Blåbandsförening: Karin Henrysson, Ebba- 

Greta Andersson, Ingrid Staaf. Längst ned Sven Sandberg som varit med sedan starten 1960 och Sigvard Pettersson. Nedan till höger 

Yvonne Zetterling Petersson vid fikabordet med jubileumstårta. 

TEXT: Sven Sandberg 

FOTO: Sunita Zetterling


23 


Blåbandister studerar de globala målen 

En interaktiv konstutställning om 

de 17 globala målen har tagits fram 

av nykterhetsrörelsen och Våra 

Gårdar. Utställningen presenterades 

i Umeå vid en distriktsträff 

arrangerat av Västerbottens Blåbandsdistrikt 

och NBV Norr. 

Nio konstnärer har tolkat var sitt 

mål. De övriga åtta målen tolkas av 

medlemsföreningar och besökare 

runt om i Sverige. 

”Vi skapar framtiden,” är med 

andra ord en interaktiv konstutställning 

om de globala målen. Syftet är 

att på ett roligt sätt sprida kunskap 

och engagemang om Agenda 2030 

och de hållbarhetsmålen i allmänhet 

och alkoholkopplingen till dessa i 

synnerhet och samtidigt uppmuntra 

till ett eget skapande. 

I samband med träffen fick medlemmarna 

öva upp sitt skapande i 

att skildra åtta delmål. Några exempel 

på dessa var: Ingen fattigdom, 

jämställdhet, hållbar energi för alla, 

bekämpa klimatförändringar, genomförande 

och partnerskap etc. 

Med pennor, kritor och fritt flödande 

fantasi, så gav sig deltagarna hän 

sina uppgifter. 

Karl-Olof Olofsson och Karin Bäckström som med iver och lust skapade 

konstverk, som hade att göra med att bekämpa klimatförändringar. 

Dessutom gick man igenom 

samtliga 17 målen. Projektet finansieras 

av ForumCiv, som är en partipolitiskt 

och religiöst obunden 

biståndsorganisation med omkring 

170 medlemmar från svenska civilsamhället. 

Tillsammans arbetar man med 

människors rättigheter och möjliggör 

ett starkt folkligt deltagande 

världen över. 

TEXT & FOTO: 

Håkan Karlsson 

Lättgympa med social gemenskap 

Vi satt och pratade om vad vi skulle 

kunna hitta på för att ha någon 

mer aktivitet i vår Blåbandslokal 

i Almunge. Förr broderade vi och 

pysslade varannan vecka. Med åren 

som gick försvann många av syföreningsdamerna 

och vi andra började 

tycka att det var svårt att se och läsa 

mönstren. 

Det var inte så lätt att få in några 

pengar på auktionerna för sydda 

alster. Men en sak var vi överens om 

att vi skulle fortsätta att stöpa ljus. 

Vi kom fram till att vi kanske 

skulle kunna prova med lite gympa. 

Jag hade varit på pensionärernas 

gympa men det var för svårt för mina 

knän när man har artros. 

Vi kanske skulle försöka med lite 

lättare gympa och jag letade på nätet 

och fann en skiva på Hjärt-och lungsjukas 

sida med talande instruktioner 

och medryckande musik. 

Vi beslöt oss för att testa detta och 

varje tisdag skulle vi köra i lokalen. 

Vi började med deltagarna i vår studiecirkel 

om hembygden. 

Testade några gånger innan vi 

vågade bjuda in andra utanför föreningen. 

Folk har kommit och gått men 

runt tio personer är vi nu. 

Vi har bytt lokal sedan vi började 

men biolokalen fungerar även den 

bra. Under pandemin fick vi göra 

uppehåll men nu har vi startat igen. 

Efter att vi kört ett sittande och 

stående program med rörelser i 40 

minuter brukar vi öva balansen och 

styrka med gummiband och hantlar. 

Vi avslutar träffen med kaffe och 

te och det mycket viktiga, att prata 

med varandra vad som hänt under 

veckan. Det känns så bra att vi med 

så enkla medel kan bryta ensamheten 

och göra något för vår hälsa. 

ULLA JANSSON

24 


BOKRECENSION 

Törst Kristoffer Triumf Bookmark förlag 2021 

Sent en kväll sitter jag och lyssnar på podcasten Värvets intervju med 

vänsterledaren Nooshi Dadgostar. Jag anar varför Kristoffer Triumf har 

slagit igenom med sin podd. Han lyckas skapa ett samtal – det är inte 

skjutjärnsjournalisten som nitar fast politikern och sprider narrativet att 

politiker ljuger, men att skickliga journalister avslöjar dem. Ändå förmår 

Kristoffer Triumf med sin mjukare samtalsmetod att få Nooshi Dadgostar 

och andra intervjuade att berätta väldigt mycket. 

Genom att skapa en stämning av två 

personer som sitter framför brasan 

och filosoferar får Kristoffer Triumf 

vänsterledaren att omväxlande tala 

om hur hon ”ibland får hålla i pinnen” 

på sin sambo forskarens segelbåt till 

hur det kändes att få bort marknadshyrorna 

på försommaren 2021 – ”vi 

tycker på riktigt att man inte sätter sig 

på hyresgäster.” Med det i bakhuvudet 

är det spännande att öppna Kristoffer 

Triumfs intervju med sig själv i den 

nakna självbekännelseboken Törst. 

Boken är som en film – varannan 

sekvens dåtid från 1985 och framåt, 

varannan sekvens nutid, 2020. Kristoffer 

Triumf är framgångsrik. Skribent 

på nöjesguiden i 20-årsåldern 

på 1990-talet, copyrighter, nominerad 

2011 till Stora Journalistpriset för 

Värvet, till Guldägget i år för sina 

intervjuer. 

Men detta står inte i fokus för boken. 

Det är i stället Kristoffer Triumfs 

väg genom livet från barndomens 

Strängnäs till dagens Stockholm. 

TEXT: Erik Lindberg 

FOTO: Andreas Lind 

Han är en ganska vanlig människa. 

Kristoffer Trumf kommer inte 

från en alkohol- eller narkotikafamilj. 

Han har varit gift, fått barn, skilt 

sig och lyckats upprätta ett fast 

förhållande igen, denna gång med 

en fransyska, Cecilia, invandrad till 

Sverige. Kristoffer Triumf krälar inte 

i stoffet, han är för det mesta ett par 

decimeter från rännstenen, men har 

13 alkoholfria år, men faller dit igen 

för att till sist åter resa sig. Han planerar 

att rea ut sina flaskor på Blocket. 

Kristoffer Triumf är reklamaren som tog podden till Sverige. Efter mer än 450 avsnitt av Värvet har hans förmåga att komma under 

huden på Sveriges kändiselit lockat till mer än 100 miljoner lyssningar. Han är också känd för att ha arbetat med tv och som 

ståuppkomiker, samt har utmärkelser som ett Guldägg och nominering till Stora Journalistpriset bakom sig.


25 

Det riktigt allvarliga budskapet i Kristoffer Triumfs bok är drogernas oproblematiska normalitet i den 

framgångsrika klassen. Det förklarar varför en stark legaliseringsvind just nu blåser över västvärlden, 

senast manifesterad av att den nya tyska förbundsregeringen har intentionen att införa ett slags systembolag 

för cannabis. De framgångsrika vill fortsätta sitt knarkande, inte störas av lagar och polis. 

Kristoffer Triumf snurrar allt snabbare 

tillsammans med många andra 

journalister, influerare, reklamare 

och artister på vårt mediasamhälles 

succékarusell. Det går aldrig att 

slappna av. Är jag populär? Presterar 

jag på topp? Drar jag in pengar? 

I Aftonbladet den 26 november 

får jag syn på ett ledarstick av Jonna 

Sima om Tim ”Avicii” Berling och 

Isabella Löwengrip: 

”Jag får utbrändhetskänslor bara av 

att läsa om deras enorma driv och karriärer”, 

skriver Sima. 

Avicii gick på opiater, alkohol och 

tabletter. Löwengrip gick på efedrin, 

alkohol och tabletter. För den 25-årige 

Avicii slutade det 2018 i suicid. Trettioåriga 

Löwengrip var nära samma 

sak 2020, men hann inte ända fram. 

Jonna Sima kallar Avicii och 

Löwengrip ”barn av en urspårad tid”. 

Samma syndrom drabbar – även om 

det är i mildare form – Kristoffer 

Triumf. Han självmedicinerar med 

alkohol och droger för att hänga med 

i jakten på att bli störst, bäst och vackrast. 

För honom inkluderar det även 

att garnera livet med vackra kvinnor. 

När Kristoffer Triumf en varm 

sommardag i Malmö intervjuar ståuppkomikern 

Jonatan Unge, säger 

denne liksom i förbigående: 

”Om det är något problem att ta lite 

amfetamin ibland? Det gör väl alla pappor 

i fyrtioårsåldern.” 

Alkohol har alltid varit en normaliserad 

del av vår nordiska kultur 

– även om nykterhetsrörelser då och 

då försökt rucka på det. En ström av 

alkohol rinner genom Triumfs bok 

och hotar att skölja bort hans kärlek 

Cecilia. Men mellan raderna läser 

man ett annat budskap: även narkotikan 

håller på att bli normaliserad. 

Narkomanen är inte bara den skuggliknande 

varelsen som smyger sig 

in på någon förortskvart, utan även 

det skinande vackra, framgångsrika 

folket på storstädernas gräddhyllor. 

ALLVARLIGT BUDSKAP 

Det riktigt allvarliga budskapet i 

Kristoffer Triumfs bok är drogernas 

oproblematiska normalitet i den 

framgångsrika klassen. Det förklarar 

varför en stark legaliseringsvind just 

nu blåser över västvärlden, senast 

manifesterad av att den nya tyska 

förbundsregeringen har intentionen 

att införa ett slags systembolag för 

cannabis. De framgångsrika vill 

fortsätta sitt knarkande, inte störas 

av lagar och polis. 

Kristoffer Triumf verkar i en extrem 

konkurrensvärld. För att klara 

hetsen dövar man sig med tabletter, 

annan narkotika, alkohol, ja, vad som 

helst som får en att slappna av i den 

mördande konkurrensen. 

Som biprodukt till detta får man 

röststarka drogliberala influerare och 

andra opinionsbildare samt i slutändan 

politiker som propagerar för fri 

alkoholförsäljning, legal narkotika, 

liberal tablettförskrivning. Kan ingen 

stoppa denna karusell? 

ERIK LINDBERG 

Ge ditt stöd till 

Blå Bandets 

satsningar! 

Bg: 5520-1321 

Swish 123 180 81 20

Tidningen Blå Bandets läsare 

önskas en fridfull jul 

och Gott Nytt År! 

Gunnar Hafström, Stockholm 

Lars Hjertén, Tidaholm 

Bertil Lindberg, Farsta 

Erik och Ulla-Mai Ceder Lindberg, Spånga 

Sonja Nordin-Tapper, Linköping 

Monica och Gunnar Lindskog, Upplands Väsby 

Karin Torneklint, Falun 

Kerstin och Sune Jansson, Piteå 

Inger och Hans Gabrielsson, Stora Tuna 

Inge Rosenqvist, Vingåker 

Ann-Marie och Lars Lindgren, Umeå 

Gunnar Gustavsson, Bodafors 

Susanne Leijonborg och Lars-Åke Stenström, Örebro 

Ulf Holmstedt, Heby 

Inger och Gösta Carlsson, Garphyttan 

Familjen Skoog, Tullinge 

Anja Koivu, Uppsala 

Lennart Simfors, Fjärås 

Per Ekblad och Elsie Norman, Hällefors 

Margareta af Silén, Vänge 

Zaidi och Mats Danielsson, Rossön 

Görgen Hägglund, Kumla 

Elisabet Ekegren, Fagersta 

Stig Andersson, Stockholm 

EbbaGreta Andersson, Ödeshög 

Sixten och LisBritt Höglund, Vindeln 

Sven Erik Pettersson, Skellefteå 

Torsten Hernod, Uppsala 

UllaBritt Bäckström, Tibro 

Bo Söderqvist, Heby 

Weine Nilsson, Gustavsfors 

Lea och Anette Larsson, Kumla 

Jan Andersson, Tibro 

Ulf Hellgren, Österbybruk 

Annika och Tom Karlhager, Tullinge 

Gunilla Lindskog, Sundsvall 

Inger Lidström, Tibro 

Kerstin Bodin, Hålta 

Jens Johansson, Alingsås 

Anders Henriksson med barnen Moa o Alva, Landskrona 

Lennart Johansson, Bankeryd 

Joel Gren, Hässelby 

Claes Walldén, Enköping 

Gert Engholm, Kumla 

Nelson Mugenyi, Kungsängen 

Ulla och Karl-Olof Olofsson, Blomdal 

Lars Göran Edström Ivars, Hössjö 

Louise Kallvi, Nyköping 

Karl-Evert Träff, Enköping 

Märta Löfgren, Vindeln 

Per-Olof Svensson, Länna 

Bodens Blåbandsförening 

Frykeruds Västra Blåbandsförening 

Garphyttans Blåbandsförening 

Gräsmarks Blåbandsförening 

Rödålidens Blåbandsförening 

Stockholms första Blåbandsförening 

Skönorts/Sundsvalls Blåbandsförening 

Eskilstuna Blåbandsförening 

Stockholm Västerort Blåbandsförening 

Spånga Blåbandsförening och SBU 

Uppsala Blåbandsförening 

Sparlösa Blåbandsförening 

Almunge Blåbandsförening 

Vretens kurs- och lägergård 

Örebro läns Blåbands- och SBU-distrikt 

Stockholms läns Blåbandsdistrikt 

Södermanlands Blåbands- och SBU-distrikt 

Västra Sveriges Blåbandsungdom 

Västerbottens Blåbandsdistrikt 

Uppsala läns Blåbands- och SBU-distrikt 

Reservation för inbetalningar med otydligt meddelande. 

ILLUSTRATION: ADOBE STOCK 

Redaktionen tackar för det ekonomiska stöd 

till tidningen som julhälsningarna innebär!


27 

GÄSTKRÖNIKA Pia Steensland, ordförande SLAN 

SLAN lika relevanta som för hundra år sedan 

I år fyller Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor (SLAN) 100 

år! Organisationen bildades inför folkomröstningen om rusdrycksförbud 

för att samla de krafter som verkade för förbud. Under ett sekel har SLAN 

varit en stark röst för en restriktiv alkoholoch narkotikapolitik. Jag är 

hedrad över att nyligen ha blivit omvald som SLAN:s ordförande. Med 

bakgrund som alkoholforskare är min ambition att stärka SLAN:s forskningsförankrade 

opinionsbildningsarbete. 

Under jubileumsåret har SLAN 

genomfört olika kunskapshöjande 

aktiviteter. Jag är stolt över det fina 

mottagandet som vår webbinarieserie 

har fått. I snitt har vi haft över 300 

åhörare per gång – fantastiskt roligt 

att intresset är så stort! 

Den 26-27 november krönte vi 

100-årsfirandet med en jubileumskonferens 

och jag vill gärna dela med 

mig av ett kort sammandrag. SLAN 

hyllades med en historisk återblick 

av Kjell-Ove Oskarsson, tidigare generalsekreterare 

för SLAN innan vi 

fokuserade på framtiden. Systembolagets 

ordföranden Göran Hägglund 

betonade att en balans mellan att ge 

god service och tillgänglighet kontra 

att sälja alkohol på ett ansvarsfullt 

sätt är avgörande för att upprätthålla 

monopolets höga förtroende. 

ALKOHOL SOM URSÄKT 

Karin Hagman, VD på IQ berättade 

om rapporten ”Alkohol och könsnormer” 

som bl.a. visar att män ofta 

använder alkoholen som ursäkt när 

de brukat våld eller tafsat på någon. 

Karin uppmanade oss att reflektera 

över våra förutfattade meningar och 

samhällets normer samt hur dessa 

påverkar oss. Men framför allt hur 

vi tillsammans kan skapa förändring. 

Det är få saker som är så viktiga 

som att trygga barns uppväxt. Mona 

Örjes, förbundsordförande Junis, är 

en stark röst för barnrättsperspektivet 

och hon belyste hur ovärderliga 

det civila samhällets insatser är för 

att se och stödja barn i utsatthet. Jan 

Linde, ledamot i SLAN reflekterade 

kring utmaningarna för det civila 

samhället att fortsatt vara en relevant 

aktör för att främja en nykter livsstil. 

Pia Steensland, ordförande SLAN; docent 

och alkoholforskare vid Karolinska Institutet; 

Riksdagsledamot (KD), ledamot i 

socialutskottet. 

FOTO: JOHAN STEENSLAND 

Kraften i att erbjuda en inkluderande 

gemenskap i kombination 

med att utnyttja digitala mötesplattformar 

kan vara framgången. 

Dag ett avslutades med att Peter 

Moilanen, chef NPC samtalade med 

riksdagsledamöter i socialutskottet. 

Glädjande nog fanns det en enighet 

kring vikten av en fortsatt restriktiv 

hållning i frågorna för att minska det 

mänskliga lidandet och de negativa 

samhällseffekterna. 

Fred Nyberg, seniorprofessor vid 

Uppsala Universitet inledde dag två 

och beskrev hur legalisering av cannabis 

i Nordamerika bl.a. har bidragit 

till att öka tillgängligheten, antalet 

trafikolyckor och bruket bland unga. 

Mot bakgrund av de tydliga negativa 

effekterna är det anmärkningsvärt att 

flera länder, senast Tyskland, har valt 

att legalisera cannabis. 

Håkan Leifman, forskare och 

nybliven vice ordförande för SLAN 

beskrev framgångsfaktorerna med 

Islandsmodellen och vikten av att insatser 

anpassas utifrån lokala riskmiljöer 

för att bruket ska minska bland 

unga. Johanna Gripenberg, chef för 

STAD, Patrick Widell, kommissarie 

och Jennica Jonsson vice VD på Stureplansgruppen 

lyfte fram vikten av att 

arbeta evidensbaserat och de många 

positiva effekterna som samarbetet 

med metoden ”Krogar mot knark” 

har gett. 

Konferensen avslutades med ett 

högaktuellt panelsamtal. Anders 

Printz, särskild utredare för Samsjuklighetsutredningen 

presenterade sina 

förslag som bl.a. syftar till hälso- och 

sjukvården ska få ensamt ansvar för 

vården av skadligt bruk och beroende. 

Johan Franck, verksamhetschef 

Beroendecentrum Stockholm, Sara 

Wallhed Finn, psykolog Riddargatan 

1, Lotta Borg Skoglund, överläkare 

SMART psykiatri och Kerstin Eriksson 

Riksförbundet SIMON var eniga 

kring att detta är rätt väg att gå för 

att skapa en beroendevård utan skuld 

och skam. 

LIBERALISERINGSVINDAR 

Att ta del av all den expertis som 

finns inom så väl det civila samhället, 

förebyggande insatser och vård 

och behandling under konferensen 

kändes hoppfullt. Men med tanke på 

de liberaliseringsvindar som blåser 

är SLAN:s arbete lika relevant idag 

som när vi bildades 1921. Vi kommer 

därför fortsätta med vår webbinarieserie 

även nästa år - håll utkik på 

vår FB-sida för information om nya 

spännande föreläsningar!


FOTO: HÅKAN KARLSSON 


Vad står bakom engagemang? 

Susanne Perneholm förläste om förutsättningar för omfattande engagemang. 

SÖK PROJEKTMEDEL 

Stiftelsen Ansvar för Framtiden öppnar en ny ansökningsperiod: 

15 november till 31 januari 2022. 

Er organisation eller förening kan söka projektmedel för främjande av 

en helnykter livsstil, gärna med inriktning mot barn och ungdomar. 

Läs mer om ansökan och 

stiftelsen på vår hemsida: 

www.ansvarforframtiden.se 

Susanne Perneholm, Umeå, har 

gästat Västerbottens Blåbandsdistrikt, 

som engagerade henne i en 

föreläsning. Inledningsvis berättade 

hon om sig själv och hennes 

syn på tillvaron. 

Det framkom klart att Susanne är 

en kreativ person, som vill göra gott 

för andra och för sig själv. Hon har 

bland annat stått bakom den så kalllade 

MåBra-festivalen, som hon har 

genomfört två gånger i Nolia-hallen. 

- Syftet med festivalen var att ge 

en inblick i hälsa och må bra från 

olika perspektiv. Likaså tog hon upp 

sitt engagemang för personer som 

har ett beroende. 

Det var fyra punkter som Susanne 

tryckte särskilt på, som har betytt 

mycket för hennes drivkraft. Den 

inre motivationen tog hon upp först. 

- Det är viktigt att motivationen 

kommer inifrån oss. Då kommer 

man längst, menade hon. 

För det andra är att sprida budskapet, 

att kommunicera ut vad som 

är viktigt. Det tredje är att ha mod 

att våga prova. Man måste kliva ut 

ur sin bekvämlighetszon, förklarade 

hon. Det blir lite utveckling om man 

inte vågar något. Man lär sig något 

även om det blir misslyckat. 

Den sista punkten är kreativitet, 

som att hitta nya lösningar på olika 

situationer och skapa något som är 

unikt. Blåbandisterna fick även ta 

del av praktiska övningar, som Susanne 

kom med under föreläsningen. 

HÅKAN KARLSSON 

FRÅGOR OM 

MEDLEMSKAP, 

ADRESSER 

Till och med 25 år 

Sveriges Blåbandsungdom: 

Tjarls Metzmaa > 

26 år och äldre 

Sveriges Blåbandsförbund 

Per-Olof Svensson > 

FÖRBUNDSKANSLI 

BLÅ BANDET, FÖRBUNDET 

Dag Hammarskjölds väg 14 

115 27 STOCKHOLM 

08 - 667 62 52 

kansliet@blabandet.se, www.blabandet.se 

Bankgiro: 5520-1321 OBS! Plusgiro avslutat 

Swish: 1231808120 

PERSONAL 


Organisationssekreterare & chefredaktör 

070-5682320 per-olof.svensson@blabandet.se 

CHATARINA FORSBERG 

Projektledare ”Jag ser” 

070-9543031 chatarina.forsberg@blabandet.se 

JOHAN SJÖÖ 

Verksamhetsstrateg 

070-4941366 johan.sjoo@blabandet.se 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

ANN-MARIE LINDGREN 

070-3609174 ann-marie.lindgren@blabandet.se 

FÖRBUNDSKANSLI 

SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM 

Box 12825, 11297 STOCKHOLM 

Besök: Gammelgårdsvägen 38 

kansliet@sbu.nu 

www.sverigesblabandsungdom.se 

Plusgiro: 21276-1 Bankgiro: 437-3015 

Swish: 123-4495362 

PERSONAL 

TJARLS METZMAA 

Verksamhetschef 

070-4015917 tjarls.metzmaa@sbu.nu 

ARSEMA KUGELBERG 

073-6143897 (kontorstid) 

arsema.kugelberg@sbu.nu 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

CAROLINE ZAKARIASSON 

caroline.zakariasson@sbu.nu


29 

DEBATT Rolf Bromme, journalist och författare 

Sprututbyte dyr och ineffektiv verksamhet 

Sprututbyte bekostad av sjukvården är en verksamhet som gör det billigare 

för injektionsnarkomaner att fortsätta med sitt narkotikamissbruk. 

Sprututbyte är dessvärre också en både dyr och ineffektiv verksamhet, om 

man vill förhindra spridningen av blodsmitta såsom HIV och hepatit C, 

den senare är ytterst smittsam och kan leda till kronisk sjukdom i levern 

med döden som resultat. 

Anledningen till att sprututbyte är 

en ineffektiv metod är att man aldrig 

upptäcker vem eller vilka som 

är smittbärare, när man bara delar 

ut rena sprutor till narkomaner. Och 

narkomanerna tror att de med de 

rena sprutorna är skyddande mot 

blodsmitta och fortsätter därför att 

dela sprutor med kompisar, trots 

att de rena sprutorna bekostade av 

sjukvården bara är rena, när de används 

första gången. Andra gången 

sprutorna används kan de redan bära 

på smittan och därmed fortsätta att 

sprida dessa sjukdomar. 

Det sjukvården inte har förstått 

är, att en ny och ren spruta, som 

används av narkotikamissbrukare, 

först laddas med narkotika och 

sedan används av mer än en narkoman 

utan att den rengörs eller 

desinficeras emellan användningen 

av narkoman 1 och narkoman 2. Om 

den som använder den rena sprutan 

först redan är smittad av HIV eller 

hepatit C, kommer den som använder 

sprutan som nummer två också att 

bli smittad, dvs. sprutan är ren bara 

första gången den används. Om det 

dessutom är en tredje narkoman som 

använder samma spruta utan rengöring 

eller desinficering, kommer 

också denne att bli smittad. 

Och sjukvården tror att samhället 

har gjort en insats för att förhindra 

smittspridningen. Så är det inte. Fast 

om ingen av de narkomaner som 

använder samma spruta är smittade, 

kommer inte de andra heller att bli 

smittade. Det hade inte heller skett 

om narkomanerna hade varit hänvisade 

att köpa sina sprutor själva. Så 

vad är det då som sprutbytet hjälper 

till med? Egentligen bara att förse 

narkomanerna med gratis sprutor 

så att de får mer pengar över för att 

skaffa sig mer narkotika! 

Det finns självfallet en helt annan 

och mycket mera effektiv metod att 

förhindra spridning av blodsmitta 

bland narkomaner! Den användes 

för första gången i Sverige i slutet 

av 1980-talet för att stoppa den nya 

smittspridning som skedde i Stockholmsområdet 

bland narkomaner. 

Då fick socialarbetare söka upp narkomaner 

i deras egna miljöer för att 

se till att de testades. Det gällde då att 

hitta dem som hade smittats av HIV. 

Det var inte så många som hade HIV 

då. Men när resultatet av testningen 

var klar uppsökte man igen varje enskild 

narkoman och delgav resultatet. 

SJUKVÅRDSKONTAKT 

De som inte var smittade fick veta det 

och de som var smittade fick information 

om detta. De senare fick också 

hjälp att ta kontakt med sjukvården 

och fick då hjälp med vad som då 

kunde göras för smittade. Men då 

fanns inte de mediciner som finns i 

dag. Några fick också komma vidare 

till behandlingshem för sitt beroende. 

Samtidigt informerades de osmittade 

narkomanerna, att de måste 

ta sprutan först, innan de smittade 

använde den så att de osmittade inte 

skulle drabbas av smitta. De som 

däremot var smittade fick veta, att de 

måste vänta på att de osmittade tog 

sprutan först och det då var mindre 

farligt för dem att använda samma 

spruta efter de osmittade. 

Detta var ett sätt att hantera 

problematiken för att förhindra att 

smittan förs vidare till de osmittade. 

Vid millennieskiftet hade smittspridningen 

av HIV upphört med hjälp av 

denna metod. 

Självfallet kan ny smitta komma in 

i kategorin narkomaner igen och det 

skedde också ett antal år senare, då en 

eller flera smittade narkomaner från 

Baltikum hade anlänt till Stockholm. 

Det var då man började med sprututbyte 

i syfte att förhindra smittspridning. 

Men 

det var ingen 

effektiv metod, 

eftersom den 

inte klargjorde 

vilka som var 

smittade respektive 

vilka 

som var osmittade. 

Några år 

senare genomfördes en särskild 

studie av uppsökande karaktär 

på 1 145 personer. Den benämns 

som ”Baslinjestudie om blodburen 

smitta bland injektionsnarkomaner 

i Stockholms län 1 juli 2007- 

31 augusti 2008” (Britton, Hillgren 

m.fl.). Den genomfördes inte primärt 

för att stoppa en pågående epidemi 

av HIV utan för att ta reda på hur 

situationen var i Stockholmsområdet. 

Tillvägagångssättet var alltså 

uppsökande verksamhet bland narkomaner 

i deras miljöer med testning 

för HIV och senare delgivning 

av resultaten. Resultatet blev ändå 

att den då pågående HIV-epidemin 

upphörde. 

Men självfallet kan ny smitta dyka 

upp igen och igen och då är denna 

metod med uppsökande verksamhet, 

testning och delgivning av resultat 

den mest effektiva metoden man 

kan välja. Dessvärre tror sjukvården 

fortfarande att sprututbytesverksamheten 

fungerar, när ny smitta 

kommer in i populationen av narkotikamissbrukare. 

Tyvärr är det en mycket ineffektiv 

men ganska dyrbar metod, som dessutom 

felaktigt inger narkomanerna 

förhoppningen att de inte kommer att 

bli smittade. Sjukvården ska inte lura 

utsatta grupper att tro att sprututbyte 

är en säker metod mot blodsmitta. 

FOTO: P-O SVENSSON/ARKIV

vilket som väljs registreras inte. ”Jag lovar att inte använda alkohol och andra droger, 

samt verka för ett tryggt samhälle där alla människor har lika värde”, 

30 eller: ”Jag lovar att med Guds hjälp inte använda alkohol och andra droger, BLÅ BANDET NR: 6-2021 

samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk”. 

På gång i Blå Bandet Västra Sverige 

ÅRSMÖTEN 

Sparlösa Bf 27 feb kl 15 

Erska St Mellby Bf 24 feb kl 18 

Kontakt vastrasverige@blabandet.se. eller Annika 0708-716459 

JULBOWLING 

Onsdag 29 dec kl 15 i Lidköping 

Vill du spela på annan ort? 

Hör av Dig! 

Gratis för alla som är eller blir 

medlemmar i distriktet! 

Högtids- eller minnesgåva 

TACK! 

Vi framför ett tack till alla som på 

olika sätt hjälpt till under året! 

Kommittén för 

Vretens kurs- och lägergård 

MEDLEMSAVGIFTER 2022 

Nytt: 90 år eller äldre gratis! 

Nya medlemmar gratis. 

Övriga samma som tidigare. 

Sveriges Blåbandsförbund 

Nyårsafton i Tavelsjö 

Församlingsgården kl. 21.00 

Enkel underhållning 

och gott tilltugg 

Uppvakta genom att ge ett bidrag till Blåbandsgåvan. 

Vi skickar ett gratulerationskort. 

Förbundskansli: www.blabandet.se Tolvslaget firas i kyrkan kl. 23.00 

Hedra genom Blå Bandets BLÅ BANDET, minnesfond. Dag Hammarskjölds väg 14, 115 med 27 Stockholm Laila och Lars Windelius 

Sveriges Blåbandsförbund Vi skickar omslag är ansvarig med önskad för behandling minnestext. av de personuppgifter som Därefter du lämnat årets i samband 

med din medlemsansökan. Genom denna medlemsanmälan godkänner du Entré vår hantering för vuxna, enligt barn gratis 

första kyrkkaffe 

GDPR, Dataskyddsförordningen. Beställ av organisationssekreterare Vill du veta Per-Olof mer om Svensson vad detta innebär, se www.datainspektionen, 

Info: 070-3609174 

www.blabandet.se per-olof.svensson@blabandet.se eller kontakta oss skriftligt: 070-5682320 kansliet@blabandet.se eller brevpost: Arrangörer: 

bankgiro 5520-1321; swish 123 180 81 20 

Blå Bandet, Dag Hammarskjölds väg 14, 11527 Stockholm. 

Blå Bandet, NBV, 

Tavelsjö församling 

MEDLEMSANMÄLAN MEDLEMSANSÖKAN Jag ställer mig bakom ett av dessa medlemslöften, 

vilket som väljs registreras inte. ”Jag lovar att inte använda alkohol och andra droger, 

samt verka för ett tryggt samhälle där alla människor har lika värde”, 

eller: ”Jag lovar att med Guds hjälp inte använda alkohol och andra droger, 

samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk”. 

Förbundskansli: www.blabandet.se 

BLÅ BANDET, Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

Förbundskansli: www.blabandet.se 

BLÅ BANDET, Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

Sveriges Blåbandsförbund är ansvarig för behandling av de personuppgifter som du lämnat i samband 

med din medlemsansökan. Genom denna medlemsanmälan godkänner du vår hantering enligt 

GDPR, Dataskyddsförordningen. Vill du veta mer om vad detta innebär, se www.datainspektionen, 

www.blabandet.se eller kontakta oss skriftligt: kansliet@blabandet.se eller brevpost: 

Blå Bandet, Dag Hammarskjölds väg 14, 11527 Stockholm. 

Nya medlemmar gratis under 2022! Medlemsansökan kan även göras på www.blabandet.se


31 

LEDARE 

Gårdsförsäljning? Ja & nej tack! 

FOTO: JOSEFINA SVENSSON 

Tidningen Blå Bandet har återkommande i artiklar och ledare varnat för 

konsekvenserna om den så kallade ”gårdsförsäljningen” av alkohol blir 

tillåtet. Namnet är vilseledande för visst är det bra med gårdsförsäljning av 

lokala grönsaker och andra livsmedel från gårdarna ute på landet. Men att 

tillåta gårdsförsäljning av alkohol ger en uppenbar risk att Systembolagets 

monopol faller och vi får privata butiker i våra städer som säljer alkohol. 

När Sverige blev medlemmar i EU 

fick vi ett undantag genom att behålla 

försäljningsmonopol genom Systembolaget. 

Monopol är annars något 

som EU inte vill se utan det ska vara 

fri marknad. Två gånger tidigare har 

utredningar genomförts som bägge 

konstaterade att så kallas ”gårdsförsäljning 

av alkohol” inte är möjligt 

att tillåta utan att Systembolagets 

monopol samtidigt förloras. 

Trots detta beslutades om en 

tredje utredning som nu har överlämnats 

till regeringen. Under ledning av 

särskilde utredaren Elisabeth Nilsson 

föreslås att tillåta gårdsförsäljning 

av öl, vin och sprit för att stimulera 

besöksnäring och landsbygdsturism. 

Det anses vara ett viktigt ekonomiskt 

tillskott för dryckestillverkare. 

TIDNINGEN BLÅ BANDET 

ISSN 0345-1577 Utgivare: Sveriges Blåbandsförbund 

www.blabandet.se redaktionen@blabandet.se 

Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 Stockholm 

Tfn: 08 - 667 62 52 Bg: 5520-1321 

Utredaren Elisabeth Nilsson skriver 

på DN debatt att ”Gårdsförsäljning 

går att kombinera med Systembolaget.” 

I utredningen framgår 

direktiv att det inte får hota Systembolaget 

och att detta ska ske på prov 

under sex år. 

Är det någon som på allvar tror 

att det är realistiskt att detta skulle 

avslutas efter att företag gjort investeringar? 

Dessutom, som vi varnat 

för tidigare, handlar det mer om att 

stärka alkoholföretagens intressen i 

våra städer. 

Alkoholföretagen har som mål att 

tjäna ännu mer pengar. Förlorarna är 

samhället med ökade kostnader och 

framförallt alla som direkt och indirekt 

drabbas av risk- och missbruk 

av alkohol. 

Vi behöver inte fler barn och unga 

som växer upp i familjer där alkohol 

bidrar till att de blir försummade av 

vuxna. 

LEDARE n:r 6-2021 


chefredaktör 

Trycksak 

3041 0051 

PER-OLOF SVENSSON Chefredaktör & ansvarig utgivare samt redigering 

070 - 568 23 20 per-olof.svensson@blabandet.se 

TJARLS METZMAA Barn- & ungdomsredaktör EBBA WÅGMAN 

070-4015917 tjarls.metzmaa@sbu.nu redigering ungdomssidor 

Tidningen Blå Bandet nr 2-2021 

NBV:s E-tjänst bidrar 

till digital klyfta? 

Studieförbundet NBV har infört digital 

registrering av föreningarnas 

studiecirklar, kulturprogram och 

annan folkbildning. Syftet är gott 

med att förenkla administrationen. 

Dock krävs att den som ansvarar för 

rapporteringen behöver använda 

bank-ID. 

Många av oss har bank-ID men inte 

alla. Detta innebär att en del som ansvarat 

för rapportering inte längre 

kan göra det. Året ut ska det enligt 

uppgift vara möjligt att godkänna 

med sms men detta planeras att 

upphöra. 

E-tjänst är något som alla studieförbund 

ska införa efter direktiv från 

Folkbildningsrådet. Men riskerar 

detta att det bidrar till en digital 

klyfta? 

ANNONS-MANUSSTOPP ( prel. utg. dag) 

Nr 1: 21/1 (11/2) 

ANNONSER: Kontakta chefredaktören. PRENUMERATION: 

Kontakta redaktionen. Medlemshushåll ett ex. fritt. MATERIAL: Alla 

är välkomna att sända in bidrag. Redaktionen förbehåller sig dock 

rätten att redigera eller avstå publicering. Publicering sker utan arvode 

om ingen annan överenskommelse gjorts. Artiklar och bilder lagras 

digitalt och kan publiceras på Internet. Tidningens åsikt redovisas på 

ledarplats, i övrigt ansvarar respektive artikelförfattare för innehållet. 

BILD & ANNONSLÄMNING: Owe Kontakta Ranebäck chefredaktören kommer i vid fortsättningen 

att nyfiket läsa kommande 

frågor. 

TRYCK: Wikströms tryckeri, Uppsala 

ledare i tidningen Blå Bandet.

POSTTIDNING B 

TIDNINGEN BLÅ BANDET, Dag Hammarskjölds väg 14, 115 27 STOCKHOLM www.blabandet.se Pris: 35 kr 

TIDNINGEN BLÅ BANDET - NUMMER 6: DECEMBER 2021 - FEBRUARI 2022 ÅRGÅNG 139 - Första numret utkom 1883 

Ta hand om föreningens historia 

När föreningar går samman 

eller avslutas är det 

viktigt att historiskt material 

sparas. Tyvärr har 

det framkommit exempel 

på att till och med gamla 

fotografier har slängts. 

Nyköpings Blåbandsförening 

har avslutats i år 

och medlemmarna är nu 

direktmedlemmar i Södermanlands 

Blåbandsdistrikt. 

Här är man angelägen 

om att ta hand om föreningens 

material och samlades 

hemma hos Louise 

Kallvi. 

På bilden längst ned ses 

Louise Kallvi, Ulla Holm, 

Gun-Britt Karlsson, Bo 

Carlsson, Ulrika Hagen och 

Birgit Karlsson gå igenom 

en del av det historiska 

materialet. 

Den svartvita infällda 

bilden visar ett exempel på 

de många fotografier som 

finns, denna på styrelsen 

1935. 

Runt tavlan med beviset 

på bildandet av den 

ursprungliga föreningen, 

Nyköpings Blåbandsförenings 

sista styrelse. De 

många tidningsklippen ger 

också en fantastisk historisk 

tillbakablick. 

Ulrika Hagen berättade 

att det finns en förening 

”Bildgruppen Nyköping 

med omnejd” som kan 

hjälpa till med att digitalisera 

bildmaterial. 

Det är givetvis tråkigt 

när en förening inte har 

möjlighet att fortsätta men 

om förutsättningar saknas 

är det ändå bättre att 

man hittar alternativ. I 

Södermanland planerar de 

kvarvarande föreningarna 

att gå samman i distriktet. 


Bilden nedan: Louise Kallvi, Ulla 

Holm, Gun-Britt Karlsson, Bo Carlsson, 

Ulrika Hagen och Birgit Karlsson 

tittar på delar av Nyköpings 

Blåbandsförenings historia. 

FOTO: PER-OLOF SVENSSON

Blå Bandet nr 6 - 2021 dec-feb

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?