komma - Institutionen för lingvistik och filologi - Uppsala universitet

(a) Deiktisk rörelse där X är poika ’pojken’, KÄLLA är okänd, MÅL är sisä-lle ’inne + allativ’
och rörelsen tar en vis tid:
KÄLLA MÅL
RÖRELSE O
(1) Sisä-lle tulee vierasparakissa teetä tarjoillut poika, sillä ovat molemmat laukut. (OJ)
Inne-ALL V pojke
Pojken som hade serverat te i gästbaracken kliver in, han bär på de två väskorna.
(b) Förändring där X är se ’den/det’ (syftar till Tahir), KÄLLA är ’icke-farfar’, MÅL är isoisä-
ksi ’farfar + translativ’ och förändringen tar en vis tid:
KÄLLA MÅL
FÖRÄNDRING O
(2) Se kertoo itse tulleensa isoisäksi, viittoilee peukalolla parakin levyseinän taakse kylään.
(OJ)
Den/Det V farfar-TRNSL
Han berättar själv ha kommit farfar…
Tahir berättar att han själv har blivit farfar, pekar mot byn utanför.
3.3 Grammatikalisering
Hopper och Traugott (1993) definierar grammatikalisering som en process där en lexikalisk
enhet får en grammatisk funktion:
”We define grammaticalization as the process whereby lexical items and constructions come in
certain linguistic contexts to serve grammatical functions…” (Hopper och Traugott 1993:xv).
Grammatikaliseringsprocesser följer samma allmänna principer i alla språk. Varje typ av
grammatisk markör har ett litet antal möjliga källor. Markörer för framtid (futurum) tenderar
att ha sitt ursprung i verb med betydelse ’vilja’, ’vara tvungen’, ’gå’ och ’komma’. Både
finska och svenska har bildat grammatisk markör (tulla respektive komma att) från betydelsen
’komma’. Nära kontakter mellan de två språkområden kan ha påverkat att man lånat från
samma källa.
9