komma - Institutionen för lingvistik och filologi - Uppsala universitet

mellan ’komma’ och ’gå’ kan förstås i relation till referenspunkt, Origo. Man kan säga att
verbet ’komma’ är målorienterad (goal-oriented), vilket betyder att rörelsen är riktad mot
Origo. Verbet ’gå’ är källorienterad (source-oriented), alltså är rörelsen riktad ifrån Origo.
(Viberg 2003)
Figur 1. Deiktisk kontrast mellan ’komma’ och ’gå’ (Di Meola:1994 in Viberg:2003):
’komma’ SOURCE GOAL
PATH O
‘gå’ SOURCE GOAL
O PATH
O = Origo. Prototyp för ‘komma’: Talare, Taltid och –plats.
Fillmore (i Goddard 1983) definierar deiktisk rörelse som rörelse som börjar på ett ställe i en
viss tid och slutar på ett annat ställe senare i tiden. Jämsä (1998) beskriver betydelsen hos
finskans tulla ’komma’ som deiktisk rörelse som alltid syftar till rörelse mot talaren eller mot
en punkt som talaren valt.
Enligt Natural Semantic Metalanguage approach (NSM) kan koncepten KÄLLA och MÅL
illustreras med följande schema:
– X förflyttade sig från en punkt A till en punkt B.
– Förflyttningen av X tog en viss tid.
– Innan detta hände var X någonstans (ställe A).
– Efter detta hände var X någon annanstans (ställe B).
Med andra ord syftar KÄLLA till det stället, där någonting var, innan det förflyttade sig (ställe
A) och MÅL till det stället där någonting befinner sig då rörelsen är över (ställe B). Denna
slags rörelse tar nödvändigtvis en viss tid. Enligt samma schema kan man förstå varför
parallellism mellan rörelse och förändring är så vanligt i världens språk. Förändring har
samma innan – efter struktur som rörelse (Goddard 1998:202). Till exempel kan finskans verb
tulla användas både om (a) rörelse och (b) förändring:
8