komma - Institutionen för lingvistik och filologi - Uppsala universitet

Betydelsen hos det finska verbet tulla ’komma’
speglad i översättningar till svenska
C-uppsats i lingvistik
Hanna Seppälä
Handledare: Åke Viberg
Institutionen för lingvistik och filologi
Uppsala Universitet
VT 2004

Abstract
The present work aims to analyse the meaning of the Finnish verb tulla ‘come’. Questions
which I try to answer are: what is the meaning of the Finnish verb tulla and can you find
categories for describing it. Can you predict the Swedish translation of the verb tulla and if
you can, how? What are the differences and similarities in using Finnish tulla ‘come’
compared with using Swedish komma ‘come’? The material has been a corpus of 490 Finnish
sentences with the verb tulla and its counterpart in Swedish translations. The material is only
fiction and it may have an influence on the results. As a result I have found six categories for
describing the meaning of the Finnish verb tulla in different contexts. These are Deictic
Motion (concrete motion from A to B), Inchoative (change in state or action), Metaphor,
Grammatical meaning (Future or Modal verb) and Unintentional action. I have found that to a
certain degree it is possible to predict the Swedish translation of the Finnish verb tulla. For
example if the meaning of the verb tulla is Deictic Motion is the translation in Swedish often
komma ‘come’, if the meaning is Inchoativ is the translation bli ‘became’. The most important
results are that the Finnish verb tulla ‘come’ has the more extended Inchoative meaning than
the Swedish verb komma ‘come’ and that the meaning Modalverb (‘should’) can only the
Finnish verb tulla get.
2

Innehållsförteckning
Abstract ...................................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning................................................................................................................... 3
Förteckning över tabellerna........................................................................................................ 4
1. Inledning................................................................................................................................. 5
2. Material och metod................................................................................................................. 5
3. Bakgrund ................................................................................................................................7
3.1 Polysemi........................................................................................................................... 7
3.2 Rörelseverb....................................................................................................................... 7
3.3 Grammatikalisering.......................................................................................................... 9
3.4 Futurum på finska........................................................................................................... 10
3.5 Finskans kasus................................................................................................................ 11
3.6 Lakoffs metaforteori....................................................................................................... 12
4. Betydelsekategorier.............................................................................................................. 13
4.1 Deiktisk rörelse .............................................................................................................. 14
4.1.1 Deiktisk rörelse med mänskligt subjekt .................................................................. 14
4.1.2 Deiktisk rörelse med icke-mänskligt subjekt .......................................................... 16
4.2 Inkoativ........................................................................................................................... 18
4.2.1 Komplementet i translativ ....................................................................................... 19
4.2.2 Komplementet i partitiv .......................................................................................... 19
4.2.3 Subjektet i elativ...................................................................................................... 19
4.3 Metaforiska idiom .......................................................................................................... 20
4.3.1 Tid som rörelse........................................................................................................ 20
4.3.2 Existens är här ......................................................................................................... 20
4.3.3 Tänkandet som behållare......................................................................................... 21
4.3.4 Samtalsämnet som behållare ................................................................................... 22
4.3.5 Förändring som ett förflyttande objekt.................................................................... 23
4.3.6 Metaforisk fras tulla toimeen .................................................................................. 23
4.4 Grammatisk användning ................................................................................................ 23
4.4.1 Futurum ................................................................................................................... 24
4.4.2 Modalverb ............................................................................................................... 25
4.5 Ofrivillig handling.......................................................................................................... 26
5. Diskussion ............................................................................................................................ 27
Referenser................................................................................................................................. 30
Förkortningar............................................................................................................................ 32
3

Förteckning över tabellerna
Tabell 1. Betydelsekategorier av finskans verb tulla 14
Tabell 2. Svenska översättningar av verbet tulla då subjektet är mänskligt
och verbet syftar till konkret deiktisk rörelse 16
Tabell 3. Svenska översättningar av verbet tulla då betydelsen är Inkoativ 19
Tabell 4. Svenska översättningar av finskans fras tulla mieleen 22
Tabell 5. Svenska översättningar av finskans fras tulla toimeen 23
Tabell 6. Svenska översättningar av verbet tulla då betydelsen är Futurum 24
4

1. Inledning
I denna uppsats utgår jag ifrån kognitiv semantik och funktionalism i den meningen att
språkets olika nivåer inte anses vara självständiga moduler utan anses istället samspela med
varandra. Därför är språkets alla nivåer väsentliga oavsett specifikt forskningsområde inom
lingvistiken. I undersökningen av finskans verb tulla tar jag hänsyn till både semantisk och
syntaktisk information. Syftet med uppsatsen är att analysera betydelsen hos finskans verb
tulla ’komma’ genom att jämföra finska originaltexter med svenska översättningar. Frågor
som jag försöker besvara är vilka de vanligaste användningarna av finskans verb tulla är och
vilka betydelseområden verbet täcker. Dessutom är jag intresserad av att hitta mönster i hur
man översätter olika betydelser av detta verb till svenska. Kan man förutse hur översättningen
till svenska kan komma att utformas och i så fall, hur? Varför är vissa betydelser svårare att
översätta än andra? Sammanfattningsvis försöker jag hitta likheter och olikheter i betydelser
hos finskans verb tulla och svenskans verb komma.
För att avgränsa undersökningen har jag valt att koncentrera mig på betydelsen hos det finska
verbet tulla, men jag kommer att jämförelsevis även behandla betydelsen hos det svenska
verbet komma. Dessutom har jag utelämnat att undersöka närmare finskans kasusformer i
samband med olika betydelsekategorier, vilket kunde vara intressant att göra i fortsättningen.
I kategorin Inkoativ då kasus har tydlig anknytning till hur betydelser har utvecklats, har jag
redogjort även för kasusformer. Det finns inte någon tidigare undersökning av betydelsen hos
finskans verb tulla. Det som man dock har undersökt i slutet av 1970-talet och i början av
1980-talet är verbets riktningsperspektiv jämförd med motsatsordet mennä ’gå’, se t.ex.
Nylund (1983), Pajunen (1983) och Jämsä (1979).
2. Material och metod
Materialet består av en korpus som innehåller 490 finska konkordansbelägg med verbet tulla
och deras motsvarande svenska översättningar. Textstyckena är hämtade ur följande sju
romaner (initialer inom parantes refererar till författare):
1) Olli Jalonen: Isäksi ja tyttäreksi. Helsinki: Otava. 1991. Sid. 7-51
Sv. övers. Far med dotter. Bonnier Alba 1992. Sid. 7-52
Översättare: Staffan Wigelius (OJ)
5

2) Matti Joensuu: Harjunpää ja rakkauden lait. Helsinki: Otava. 1985. Sid. 7-94
Sv. övers. Blott för kärleks skull. Bonnier Alba 1986. Sid.5-73
Översättare: Ralf Friberg (MJ)
3) Leena Krohn: Ettei etäisyys ikävöisi. Juva: WSOY. 1995. Sid. 9-72.
Leena Krohn: att förnimma dess närvaro. Sahlgrens. 1997. Sid. 7-61
Övers. Susanne Hellsten. (LK)
4) Leena Lander: Tummien perhosten koti. Helsinki: Kirjayhtymä. 1992. Sid. 7-53
Sv. övers. De mörka fjärilarnas hem. Bonniers 1993. Sid. 7-50.
Översättare: Camilla Frostell (LL)
5) Arto Paasilinna: Elämä lyhyt Rytkönen pitkä. 1994. WSOY. 5:e tryck. 1996. Sid. 7-
95.
Sv. övers. Livet är kort Rytkönen lång. Brombergs 1994. Månpocket 1995 S. 7-87. =
Första delen
Översättare: Camilla Frostell (AP1)
6) Arto Paasilinna: Ulvova mylläri. Uppgifter saknas.
Sv. övers. Den ylande mjölnaren. Bromberg 1996.
Översättare: Tomas Öhrn (AP2)
7) Antti Tuuri: Ameriikan raitti. Helsinki: Otava. 1986. S. 5-111.
Sv. övers. Amerikaresan. Norstedts 1990. Siduppgifter saknas.
Översättare: Thomas Warburton (AT)
Eftersom materialet enbart är romantexter gäller resultatet också enbart tulla-verbets
betydelse och användning i romantexter. Betydelsekategorier, som jag använder för att
beskriva de olika användningarna av tulla, är dock representativa för dess användning i alla
sammanhang men procentsiffrorna för olika förekomster kan påverkas av textens stil. Till
exempel kan betydelsen Deiktisk rörelse bli lite överrepresenterad i romantexter eftersom det
vid berättande av händelseförlopp är naturligt att ange spatial förflyttning eller rörelse.
Jag har använt databasprogrammet FileMaker som hjälpmedel för att kategorisera och jämföra
belägg. Data som jag har samlat om alla belägg är verbets form, dess svenska motsvarighet,
kontexten där verbet förekommer (subjekt och objekt samt deras former) och dess
betydelseområde. För att analysera betydelseområdena av tulla har jag definierat sex
betydelsekategorier. Dessa är Deiktisk rörelse, Inkoativ, Metaforisk idiom, Futurum,
Modalverb och Ofrivillig handling. Kategori övriga har jag använt för de belägg som inte
passar in i någon annan kategori och inte bildar något tydligt mönster.
6

Exemplena som tas upp i uppsatsen består av fyra rader av olika slags information. Den första
raden är finsk original text, initialer på författare finns efter varje exempel inom parantes. På
den andra raden ges en morfem för morfem översättning av de relevanta delarna av
exempelmeningen i fråga. Tredje raden är en bokstavlig översättning, som ges vid behov för
att underlätta förståelsen av språkspecifika drag. Fjärde raden är den publicerade litterära
översättningen.
3. Bakgrund
I detta kapitel sammanställer jag den för undersökningen relevanta teoretiska bakgrunden.
Varje teoridel har anknytning till tulla verbets betydelse och ger information om de kriterier
som jag använt för att definiera betydelsekategorierna. Dessutom beskriver jag kort futurum
och kasussystem i finskan för att underlätta förståelsen av analysdelen.
3.1 Polysemi
Finskans verb tulla är ett polysemiskt verb, eftersom det kan få flera betydelser beroende på
kontexten. Taylor (1995) definierar skillnaden mellan polysemi och monosemi så att
monosemiska lexikala enheter har en betydelse per morfem, medan polysemiska lexikala
enheter har två eller flera relaterade betydelser på en och samma lingvistisk form:
”A monosemous lexical item has a single sense, while polysemy is the association of two or
more related senses with a single linguistic form (Taylor 1995:99).”
I diskussionen (se kapitel 5) resonerar jag om hur de olika betydelserna av verbet tulla är
relaterade med varandra och om man fortfarande efter en lång diakronisk utveckling kan se
sambandet mellan de olika betydelsekategorierna.
3.2 Rörelseverb
Alla språk i världen tycks ha möjlighet att tala om rörelse och beskriva olika sätt att röra sig,
men det finns stora skillnader i hur man språkligt uttrycker rörelse. Alla språk har till exempel
inte raka motsvarigheter till svenskans verb komma och gå. Rörelse kan beskrivas som ett
schema som innehåller källa, väg och mål (A SOURCE, A PATH, och A GOAL). Kontrasten
7

mellan ’komma’ och ’gå’ kan förstås i relation till referenspunkt, Origo. Man kan säga att
verbet ’komma’ är målorienterad (goal-oriented), vilket betyder att rörelsen är riktad mot
Origo. Verbet ’gå’ är källorienterad (source-oriented), alltså är rörelsen riktad ifrån Origo.
(Viberg 2003)
Figur 1. Deiktisk kontrast mellan ’komma’ och ’gå’ (Di Meola:1994 in Viberg:2003):
’komma’ SOURCE GOAL
PATH O
‘gå’ SOURCE GOAL
O PATH
O = Origo. Prototyp för ‘komma’: Talare, Taltid och –plats.
Fillmore (i Goddard 1983) definierar deiktisk rörelse som rörelse som börjar på ett ställe i en
viss tid och slutar på ett annat ställe senare i tiden. Jämsä (1998) beskriver betydelsen hos
finskans tulla ’komma’ som deiktisk rörelse som alltid syftar till rörelse mot talaren eller mot
en punkt som talaren valt.
Enligt Natural Semantic Metalanguage approach (NSM) kan koncepten KÄLLA och MÅL
illustreras med följande schema:
– X förflyttade sig från en punkt A till en punkt B.
– Förflyttningen av X tog en viss tid.
– Innan detta hände var X någonstans (ställe A).
– Efter detta hände var X någon annanstans (ställe B).
Med andra ord syftar KÄLLA till det stället, där någonting var, innan det förflyttade sig (ställe
A) och MÅL till det stället där någonting befinner sig då rörelsen är över (ställe B). Denna
slags rörelse tar nödvändigtvis en viss tid. Enligt samma schema kan man förstå varför
parallellism mellan rörelse och förändring är så vanligt i världens språk. Förändring har
samma innan – efter struktur som rörelse (Goddard 1998:202). Till exempel kan finskans verb
tulla användas både om (a) rörelse och (b) förändring:
8

(a) Deiktisk rörelse där X är poika ’pojken’, KÄLLA är okänd, MÅL är sisä-lle ’inne + allativ’
och rörelsen tar en vis tid:
KÄLLA MÅL
RÖRELSE O
(1) Sisä-lle tulee vierasparakissa teetä tarjoillut poika, sillä ovat molemmat laukut. (OJ)
Inne-ALL V pojke
Pojken som hade serverat te i gästbaracken kliver in, han bär på de två väskorna.
(b) Förändring där X är se ’den/det’ (syftar till Tahir), KÄLLA är ’icke-farfar’, MÅL är isoisä-
ksi ’farfar + translativ’ och förändringen tar en vis tid:
KÄLLA MÅL
FÖRÄNDRING O
(2) Se kertoo itse tulleensa isoisäksi, viittoilee peukalolla parakin levyseinän taakse kylään.
(OJ)
Den/Det V farfar-TRNSL
Han berättar själv ha kommit farfar…
Tahir berättar att han själv har blivit farfar, pekar mot byn utanför.
3.3 Grammatikalisering
Hopper och Traugott (1993) definierar grammatikalisering som en process där en lexikalisk
enhet får en grammatisk funktion:
”We define grammaticalization as the process whereby lexical items and constructions come in
certain linguistic contexts to serve grammatical functions…” (Hopper och Traugott 1993:xv).
Grammatikaliseringsprocesser följer samma allmänna principer i alla språk. Varje typ av
grammatisk markör har ett litet antal möjliga källor. Markörer för framtid (futurum) tenderar
att ha sitt ursprung i verb med betydelse ’vilja’, ’vara tvungen’, ’gå’ och ’komma’. Både
finska och svenska har bildat grammatisk markör (tulla respektive komma att) från betydelsen
’komma’. Nära kontakter mellan de två språkområden kan ha påverkat att man lånat från
samma källa.
9

Grammatikalisering gör att den ursprungliga betydelsen försvagas eller försvinner och att
användningsområdet utvidgas. Till exempel kan framtidsmarkör komma att användas med
statiska verb. Användningen blir obligatorisk i vissa kontexter och uttrycket reduceras till
formen (t.ex. engelskans going to = gonna). Grammatikalisering är en utveckling från ett
lexikaliskt morfem till ett grammatiskt morfem. Först blir lexikala morfem (t.ex. komma) fria
grammatiska morfem (t.ex. komma att). Sedan reduceras morfemet till ett grammatiskt affix
och vidare till en fusionerad markering tills markeringen helt försvinner. Så småningom kan
det dyka upp ett nytt lexikaliskt morfem, som språket börjar använda som fritt grammatiskt
morfem. Enligt denna modell för grammatikalisering kan vi förutse att både finskan och
svenskan kommer att fortsätta utveckla markörer för framtid och kommer eventuellt att
förminska uttrycken ytterligare. (baserad på Saxenas föreläsning)
Innan - efter struktur av rörelseverbet ’komma’ gör att betydelsen lätt kan utvidgas till att
innehålla framtidsaspekt. Schemat för betydelsen hos ’komma’ verbet kan illustrera också (c)
futuranvändning:
(c) Framtid där X är kukaan ’ingen’, KÄLLA är okänd och MÅL är jäljittämään ’spåra+illativ’.
KÄLLA MÅL
TID
(3) Animaatioelokuvien ja tietokonepelienkin tekijät hyödynsivät kokoelmiani ja poimivat
sieltä ideoita, joita kukaan ei tule jäljittä-mään meidän osastollemme. (LK)
ingen NEG komma spåra-ILL
…som ingen kommer in i att spåra till vår avdelning.
Skapare av animationsfilmer och datorspel exploaterade mina samlingar och plockade
upp idéer som ingen kommer att kunna spåra till vår avdelning.
3.4 Futurum på finska
Finskan har inte någon morfologisk markering för futurum, istället använder man olika
perifrastiska sätt att uttrycka framtidsaspekt. Det vanligaste sättet är att använda presens
tillsammans med adverb eller resultativt objekt (ett objekt i genitiv). Andra sätt att uttrycka
framtid är olika verbkombinationer. Speciellt vissa modalverb (aikoa ’tänka göra’ och saada
’få’) med ett annat verb gör att tolkningen blir futurum. Hakulinen m.fl. (1979) nämner verbet
tulla som en futurmarkör i verbkombinationer och säger att den förmodligen är en
10

översättningslån från svenskans kommer att. Ikola m.fl. (1979) kontrasterar användningen av
tulla som futurmarkör med användningen av olla ’vara’ + huvudverb i aktiv 1. particip som
futurkonstruktion (t.ex. on tuleva ’är kommande’). Verbet tulla är enligt honom vardagligare
jämförd med olla konstruktionen som är arkaistisk. Han menar att båda futurkonstruktionerna
endast bör användas när det behövs för att undvika missförstånd, annars använder man
presens. Resultaten visar (se kapitel 4.4.1) att i 7 % av alla belägg används tulla som
futurmarkör. Det används också när presens skulle vara lika möjligt, vilket kan tyda på att
användningen av tulla som futurmarkör kan ha blivit vanligare och mindre markerad sedan
1979.
3.5 Finskans kasus
I detta avsnitt har jag sammanfattat information om de kasusformer som är relevanta för
undersökningen. Dessa är lokalkasusformerna inessiv, elativ och illativ samt övriga
kasusformerna translativ och partitiv och en verbform konditionalis.
Av finskans fjorton kasusformer bildar sex av dem ett sammanhängande delsystem, därför att
alla de sex formerna uttrycker platser och riktningar. Tre av dem är inessiv, elativ och illativ.
Inessiv markeras med ändelsen –ssa eller –ssä och uttrycker oftast befintlighet. I svenskan
motsvaras inessiven av prepositionerna i eller inne. Elativens ändelse är –sta eller –stä. Den
uttrycker rörelse någonstans ifrån och ibland ursprung. I svenskan motsvarar elativen
prepositionerna ur, från och av. Illativ har tre olika ändelser, -Vn och –hVn (i vilka vokal blir
likadant som föregående vokal) samt –seen. Illativen motsvarar in i i svenskan och uttrycker
oftast rörelse in i eller till, ibland också förändringars sluttillstånd. (Karlsson 1978:118-124)
Translativen uttrycker tillstånd, egenskap, uppgift eller ställning i vilket någon eller någonting
hamnar, eller slutpunkter för förändringar och rörelser. Translativ har ändelsen –ksi på finska.
Svenskan saknar direkt motsvarighet för translativen, den översätts med för, till, som eller bli
+ adjektiv eller substantiv. (Karlsson 1978:131-133)
Vid sidan av nominativ är partitiven den viktigaste av finskans kasus. Nominativ och partitiv
kan betraktas som varandras motsatser. Nominativen uttrycker en helhet eller en bestämd
mängd. Partitiven för sin del uttrycker en obestämd mängd. Partitiven har tre olika ändelser:
11

-a/-ä, -ta/-tä eller –tta/-ttä. Partitiv används oftast där nominativen inte används. Svenskan
har ingen motsvarighet för partitiv. (Karlsson 1978:86-92)
Konditionalis i finskan markeras med ändelsen -isi- . Den uttrycker villkorlig handling och
motsvarar svenskans skulle. Till exempel finskans verb tulla med konditionalis blir tulisi
’skulle komma’.
3.6 Lakoffs metaforteori
Lakoffs teori om metaforer handlar om konventionella uttryck i vardagligt språkanvändning
där bokstavliga och metaforiska element är kombinerade. Enligt Lakoff och Johnson (1980) är
metaforer ett sätt att uttrycka en abstrakt och med sinnena svårfångad erfarenhet med mer
bekanta och konkreta termer. Metaforer innehåller en källdomän (source domain) och en
måldomän (target domain). Källdomänen är vanligtvis bekant och konkret och den använder
man för att beskriva måldomänen som i sin tur är mer abstrakt eller mindre strukturerad.
Mellan källa och mål finns enligt Lakoff relationer eller motsvarigheter (mapping relations),
som länkar ihop de två olika domänerna och som enligt honom speglar människans sätt att
resonera och tänka om världen. (Cruse 2000: 204-209)
Lakoff och Turner (1989 in Saeed 2003) beskriver som exempel metaforen LIVET ÄR EN
RESA. Denna metafor baserar sig på relationer mellan måldomänen LIV och källdomänen
RESA på följande sätt:
- En människa är en person som reser
- Hennes mål i livet är resmål
- Olika sätt att nå målet är vägar
- Svårigheter i livet är hinder på resan
- Rådgivare är vägskyltar
- Framsteg är rest sträcka
- Saker eller händelser som markerar framsteg är riktmärken
- Materiella resurser och begåvning är proviant
Verbet ’komma’ kan man använda i metaforen LIVET ÄR EN RESA. Källdomänen är RESA och
måldomänen LIVET. Man betecknar rörelse i samband med resan med verbet ’komma’ och
därmed metaforiskt förflyttar sig i livet. Detta fungerar likadant både på svenska och finska:
12

(4) Olo on melko irtonainen, kun ihminen ei tiedä kuka hän on, mistä on tulo-ssa eikä
minne on menossa. (AP1) vara V-INESS
…varifrån man är i kommande…
Man känner sig ganska frikopplad när man inte vet vem man är, var man kommer ifrån
eller vart man är på väg.
4. Betydelsekategorier
I detta kapitel kommer jag att redogöra för resultaten av undersökningen. Jag har valt att dela
in materialet i sju kategorier. Dessa är Deiktisk rörelse, Inkoativ, Metaforisk idiom, Futurum,
Modalverb, Ofrivillig handling och Övriga. Betydelsekategorierna är inte självklara utan kan
diskuteras. Betydelserna är ofta överlappande och kategorigränser kan därför inte bli diskreta.
Bedömning av enstaka fall kan ibland vara svårt. Om två betydelser sammanfaller har jag valt
att kategorisera enligt den för mig mest uppenbara betydelsen. De fall som jag inte kunnat
bedöma, finns i kategorin övriga.
Tabell 1 är en sammanfattning av betydelsekategorierna. I tabellet har jag gett en kort
förklaring till kategorinamnet samt andelen av alla belägg i procentenheter. Spalten för de
vanligaste översättningarna ger en bild av de svenska motsvarigheterna till verbet tulla i de
olika kategorierna. Delvis finns det paralleller, medan i tre kategorier är
parafrasöversättningen den vanligaste. (Med parafras menar jag en fri översättning eller en
längre fras som översättning.)
Att finskans tulla inte har exakt samma betydelse som svenskans komma blir tydligt genom
det relativt stora antalet parafrasöversättningar i alla kategorier som uppgår till sammanlagd
18 %. Om man jämför finskans och svenskans ’komma’ hittar man den mest liknande
användningen i kategorin Deiktisk rörelse där den vanligaste översättningen av tulla är
komma. I 7 belägg i hela materialet har man översatt verbet tulla med dess motsatsord gå,
alltså är riktningsperspektivet i svenskans komma och finskans tulla ungefär lika.
Om man jämför kategorierna med Vibergs (2003) undersökning om svenskans komma ser
man en tydlig skillnad mellan finskans tulla och svenskans komma. Komma på svenska kan få
kausativ betydelse, t.ex. ”Lyktorna utanför kom snön att avteckna sig som guldkorn” (GT i
13

Viberg 2003:102), vilket inte är möjligt med finskans tulla. Detta slags kausativ översätter
man oftast på finska med saada ’få’. Komma på svenska med betydelsen Kausativ är
periferiskt, oftast markerar man kausativ just med verbet få också på svenska. Vad det gäller
betydelsen Inkoativ, är det finskans tulla som regelbundet kan få den betydelsen, medan
svenskans komma används som inkoativverb i betydligt mer begränsade kontexter. I stället på
svenska använder man vanligtvis verbet bli i betydelsen Inkoativ.
Tabell 1. Betydelsekategorier av finskans verb tulla
Kategorinamn användning % på svenska
(vanligast)
Deiktisk rörelse konkret förflyttning 59 komma
Inkoativ förändring utan agent 16 bli
Metaforisk idiom bildspråk 13 parafras
Futurum framtidsmarkör 7 ska
Modalverb hjälpverb 1 parafras
Ofrivillig handling stilistisk markör 1 parafras
Övriga 3 växlande
4.1 Deiktisk rörelse
Totalt 100
Kategorin Deiktisk rörelse, som täcker 59 % av alla belägg, beskriver betydelsen av verbet
tulla när någon/något flyttar sig konkret från ett ställe till ett annat i riktning mot talaren eller
en punkt som talaren valt. Jag delar in kategorin i två undergrupper med avseende på det
subjekt verbet tulla antar. Den större kategorin av de två är Deiktisk rörelse med mänskligt
subjekt, den mindre är motsatsen: Deiktisk rörelse med icke-mänskligt subjekt.
4.1.1 Deiktisk rörelse med mänskligt subjekt
Deiktisk rörelse med mänskligt subjekt utgör den största kategorin i undersökningen, den
representerar 53 % av alla belägg. Samtidigt uppvisar kategorin den mest likartade
användningen av finskans tulla i jämförelse med de svenska översättningarna: upp till 69 %
av översättningarna av tulla motsvaras av komma.
14

Tabell 2. Svenska översättningar av verbet tulla då subjektet är mänskligt och verbet syftar
till konkret deiktisk rörelse
Semantisk drag Svenska antal (% av kategorin)
målorienterade komma 179 (69 %)
få 3
nå 2
anlända 2
stiga in 1
stiga på 1
kliva in 1
kliva ner 1
hamna 1
ta sig upp 1
ta sig till 1
träda in 1
krypa fram 1
gå fram 1
gå mot 1
källorienterade gå 2
kliva ur 1
bege sig 1
vägorienterade vara på väg 3
vara i antågande 2
ta stegen 1
resa 1
åka över 1
varierande möta 1 3
följa med 2
följa efter 1
parafras 2 39
noll 3 6
totalt 259
1
översättning möta förekommer då finskan har konstruktionen tulla vastaan ’V mot + illativ’ (jmf. sv. komma
emot)
2
Parafras: en fri översättning eller en längre fras som översättning
3 Noll: betydelsen hos det aktuella ordet återspeglas inte på något sätt i översättningen
15

Detta resultat stödjer Vibergs (2003) undersökning:
The verbs meaning ’come’ are most similar across the languages included in this study when
they refer to Human locomotion, i.e. when the subject is human and the verb refers to motion in
physical place (Viberg 2003:82).
Att materialet enbart är romantexter kan ha medförd att denna kategori möjligen har blivit
överrepresenterad. Faktatexter innehåller förmodligen inte konkret förflyttning i samma
utsträckning som romantexter. Å andra sidan kan resultat från dessa romantexter ligga
närmare talspråket än ett resultat från faktatexter. I tabell 2 har jag sammanfattat de svenska
översättningarna för verbet tulla i denna kategori. Jag har delat in översättningarna i tre
grupper enligt hur de är orienterade: mål-, käll- eller rörelseorienterade.
De målorienterade översättningarna får sammanlagd störst antal olika motsvarigheter på
svenska och är också den största gruppen i antal belägg. Detta kan vara intressant att jämföra
med definitionen om målorientering av verbet ’komma’ i avsnitt 3.1. Resultatet stödjer
definitionen i den meningen att 76 % av översättningarna i kategorin är målorienterade verb.
Tulla i kombination med ett annat verb i illativ-form betyder att man har för avsikt att göra
vad det efterföljande verbet betecknar. Då är betydelsen Deiktisk rörelse minskad. Dock kan
man fortfarande tänka sig konkret rörelse, men rörelsen är inte det viktigaste, utan fokus
ligger på det efterföljande verbets betydelse. Man flyttar sig först för att sedan göra någonting.
I exemplet nedan har vi på finska tulla med verbet tuomita ’döma’ i illativ. På svenska får vi
konstruktionen komma för att döma:
(7) Minä olin tuomitsemassa varkaita ja nyt minä olen tullut tuomitse-maan väärintekijät ja
Jumalan kieltäjät. (OJ) V döma-ILL
Jag har dömt tjuvar och nu har jag kommit för att döma dem som har förbrutit sig mot
Gud och förnekat honom.
4.1.2 Deiktisk rörelse med icke-mänskligt subjekt
Deiktisk rörelse med icke-mänskligt subjekt är speciell i det avseende att icke-mänskliga
subjekt sällan brukar vara agent i satsen, jämförd med mänskliga subjekt då det är naturligt att
subjektet är initiativtagare. Deiktisk rörelse med icke-mänskligt subjekt täcker 10 % av
16

etydelsen Deiktisk rörelse. Följande icke-mänskliga subjekt, som förflyttar sig spatialt,
förekommer i materialet: djur (vildsvin och hund), naturfenomen (kyla, fukt, is, vatten och
skymningen), fordon (bil, snälltåg, kryssningsfartyg, båt, flygplan och transportband), last
som kommer med fordon (väska och batterier), någonting som kommer med posten (visum,
brev, räkning, anmälan och pass) och andra enstaka fall (pengar och fotboll).
I materialet förekommer fyra fall där den deiktiska rörelsen är fiktiv. I två av dem är det
upplevaren som flyttar sig närmare ett föremål, vilket kan uttryckas med att föremålet
kommer närmare. I följande exempel är subjektet i satsen ett passivt icke-agentivt subjekt
(pontonbro) och den flyttar sig inte i verkligheten. Användning av rörelseverb ’tulla’ blir
möjlig på grund av att upplevaren flyttar sig. På svenska får vi verbet möta i exempel (5):
(5) Heti ensimmäisen joenmutkan jälkeen tulee eteen kapea ponttonisilta. (OJ)
V fram pontonbro
…kommer fram en smal pontonbro.
Så snart de lagt den första flodkröken bakom sig möter en smal pontonbro.
Subjekt i de två andra fallen är ’solen’, som i verkligheten inte flyttar sig, men som ur
upplevarens perspektiv kan se ut som om den gör det. Därför kan man till exempel säga att
solen kommer fram.
Som Viberg (2003) noterar i sin artikel The polysemy of the Swedish verb ’komma’ come kan
naturfenomen som regn, dimma och vind förekomma som subjekt till ’komma’. Dessa
entiteter är relativt konkreta men saknar form. Betydelsen Deiktisk rörelse kan i dessa fall på
finska vara överlappande med kategorin metaforisk idiom: börjar existera (se 4.3.2). I
exempel (6) har vi ’regn’ som subjekt till ’komma’ på finska, i svenskan får vi verbet bli.
(6) Huomenna Huttunen tapaisi konsulentin Leppäsaaressa, ellei tulisi sade. (AP2)
V-KOND regn
…, om inte regn kommer.
Nästa dag skulle han träffa konsulenten på Alön, om det inte blev regn.
Man kan tänka sig ett fall att regnet (regnmolnet) förflyttar sig närmare och då får betydelsen
Deiktisk rörelse, samtidigt som man kan tänka sig att regnet (regnmolnet) uppstår just ovanför
Alön och att det sedan börjar regna. Betydelsen Deiktisk rörelse är här dämpad, eftersom det
17

centrala inte är att regnet tidigare har varit i punkt A och med tiden flyttat sig till punkt B (fast
sådan tolkning i vissa kontexter är det naturligaste), utan snarare regnets eventuella existens.
4.2 Inkoativ
Kategorin Inkoativ, som täcker 16 % av alla belägg (79 av 490), beskriver betydelsen hos
verbet tulla när det betecknar inträde i ett visst tillstånd eller början av en viss handling. På
grund av rörelseverbets ’innan - efter’ struktur är det naturligt att just verbet ’komma’
används i betydelsen förändring. Betydelsen har utvidgats från Deiktisk rörelse mot
metaforisk betydelse (det är inte längre någonting som flyttar sig från punkt A till punkt B
spatialt). Enligt Lakoff är relationer mellan förändring och rörelse metaforiska (CHANGE IS
MOTION). Likadant ställer Lakoff tillstånd och plats i en metaforisk relation (STATES ARE
LOCATIONS). Att vara i ett tillstånd är som att vara i en plats; om man kan konkret komma till
en plats så kan man metaforiskt komma till ett tillstånd. Jag har valt att kategorisera Inkoativ
betydelse av tulla i egen kategori (skilt från den idiomiska metaforiska användningen av tulla)
därför att den på finska formar ett relativt stort och stabiliserat användningsområde och inte
längre är intuitivt metaforisk. Dessutom skiljer sig finskans användning av tulla tydligt från
svenskans användning av komma i detta sammanhang.
Tabell 3 visar översättningar till svenska av finskans tulla i betydelsen Inkoativ. 62 % av
översättningarna i denna kategori är bli. Parafras får man i 30 % av fallen. I fyra stycken av
parafrasöversättningar använder man verbet börja för att beteckna inträde av tillstånd eller
handling, i tre stycken inkoativa verb (mörkna och fyllas). Komma på svenska i kombination
med att + VP infinitiv kan ibland ha inkoativ betydelse, t.ex. komma att tänka på (Viberg
2003:101).
Tabell 3. Svenska översättningar av verbet tulla då betydelsen är Inkoativ
Finska Svenska
bli 49 (62 %)
Tulla (inkoativ) få 3
komma 1
varda 1
parafras 24 (30 %)
noll 1
Totalt 79
18

Finskans användning av tulla i betydelsen Inkoativ är semantiskt mer utbredd än svenskans
komma i samma kategori. Det vanligaste är att komplementet till verbet tulla i Inkoativ
betydelse är adjektiv (46 %) eller substantiv (40 %); men det går även bra att använda det
Inkoativa verbet tulla med verbkomplementet (10 %) och pronomen (4 %).
4.2.1 Komplementet i translativ
Vissa kasusformer i komplementet verkar vara mer typiska med Inkoativ betydelse av verbet
tulla än med andra betydelser. Komplementet till verbet tulla är i translativ i 33 % av alla
inkoativa belägg. Enligt Karlsson (1978:131) uttrycker translativen bland annat ”slutpunkter
för förändringar och rörelser” och den ”saknar ofta direkt motsvarighet i svenskan; ibland
motsvaras den av för, till och som, rätt ofta av bli + adjektiv eller substantiv”. I exempel (8)
får vi på finska tulla med adjektivkomplement i translativ. På svenska får vi bli med adjektiv:
(8) Hän otti kätensä verkolta ja se oli tullut aivan kylmä-ksi. (MJ)
V kall-TRNSL
…, den hade kommit alldeles kall.
Hon tog handen från nätet, den hade blivit alldeles kall.
4.2.2 Komplementet i partitiv
Komplementet är i partitiv i 20 % av alla inkoativa belägg. Användningen av partitiv är i
finskan komplicerad och jag går inte in på det mera än att i de flesta av fallen uttrycker
partitiv obestämda mängder av det som ordet refererar till. I exempel (9) får vi
adjektivkomplementet i partitiv:
(9) Puhuimme siitä kuinka äkkiä täällä tuli pimeä-ä ja siitä, millä leveyspiirillä maapalloa
Lake Worth sijaitsi. (AT) V ’mörk’-PRTV
Vi pratade om hur fort det mörknade här och om vilken breddgrad på klotet Lake Worth
kunde ligga på.
4.2.3 Subjektet i elativ
I 22 % av inkoativa belägg är subjektet i elativ. Enligt Karlsson (1978) motsvarar elativen ofta
ur, ibland från, av eller om och uttrycker oftast rörelse, ibland ursprung. I Inkoativ betydelse
uttrycker elativen det som har förändrats, bokstavligen ur vad har kommit sluttillståndet. Om
19

subjektet är i elativ, kan inte komplementet vara i translativ, utan måste vara i grundform eller
som particip. I exempel (10) får vi på finska Rytköse-stä ’Namn+elativ’ som subjekt till
verbet tulla och basform av substantiv kapteeni ’kapten’ som komplement:
(10) Rytköse-stä tuli oman joukkueensa kapteeni.
Namn-ELAT V kapten
Ur Rytkönen kom … kapten.
Rytkönen blev kapten för sitt eget lag.
4.3 Metaforiska idiom
Denna kategori använder jag för betydelserna hos tulla verbet som är utvidgade från
grundbetydelsen Deiktisk rörelse och har blivit metaforiska. Jag utgår ifrån Lakoffs teori och
definierar metaforisk betydelse enligt hans termer: metaforiska uttryck har en källdomän och
en måldomän och relationer som kopplar ihop de två. Kategorin innehåller 13 % (65 av 490)
av alla belägg. I detta kapitel ger jag exempel på de vanligaste idiomiska metaforerna som
används med finskans verb tulla i mitt material.
4.3.1 Tid som rörelse
Tiden kan upplevas som någonting som är i rörelse. Lakoff kallar denna metafor TIME IS
MOTION. Markörer i tiden eller tid i sig kan uttryckas metaforiskt ”att de kommer”. I exemplet
nedan får vi ’dag’ som subjekt till ’komma’ på båda finska och svenska:
(11) En olisi voinut kuvitella, että tulee päivä, jolloin hän lukitsee minulta huoneensa oven.
(LK) V dag
Att det skulle komma en dag då hon låser dörren till sitt rum för mig hade jag inte
kunnat tänka mig.
4.3.2 Existens är här
Finskans verb ’tulla’ kan användas i metaforiska uttryck som betecknar att någonting börjar
existera (jmf. engelskans come into being / come into existence). Användningen av tulla
’komma’ i betydelsen ’börjar existera’ baseras på metaforen EXISTENCE IS BEING LOCATED
HERE (Lakoff och Johnson 1999:205 i Viberg 2003). I exemplet nedan får vi på finska verbet
20

tulla ’komma’ med subjekt reikä ’hål’ som börjar existera. På svenska använder man i denna
exempel motsatsord gå:
(12) Ei hän ajatellut koskaan paitojakaan jotka kuluivat nuhruisiksi, tai sukkia joihin tuli
reikä – hän laittoi ne roskapussiin ja ne lakkasivat olemasta. (MJ) V
hål
…som det kom hål på…
Han tänkte aldrig heller på sina skjortor som blev smutsiga eller på strumpor som det
gick hål på - han slängde dem i påsen med sopor och då upphörde de att finnas till.
4.3.3 Tänkandet som behållare
Frasen tulla mieleen på finska betyder ungefär ’come into mind’ och betecknar mental
aktivitet. Lakoff (1980:148) beskriver metaforiskt minnet/sinnet/tankarna som en behållare
(MIND IS A CONTAINER). På samma sätt som någonting konkret kan komma in i en behållare,
kan någonting metaforiskt komma in i minnet/sinnet/tankarna.
I tabell 4 har jag samlat svenska motsvarigheter till finskans fras tulla mieleen. Fraset förekom
i mitt material 13 gånger och fick 6 olika översättningsvarianter plus parafras. Det stora
antalet parafraser är en indikator av att uttrycket tulla mieleen är språkspecifik och någon
direkt översättning finns inte.
Viberg (2003) delar in mentala predikat i två grupper. Antingen är de fenomenbaserade
(Phenomenon-based) och tar den mentala entiteten som subjekt eller upplevarbaserade
(Experience-based) och tar den mänskliga upplevaren som subjekt. Typiskt för den finska
frasen tulla mieleen är att den är fenomenbaserad, medan svenskans motsvarigheter oftast är
upplevarbaserade.
Exempel (13) speglar denna tendens när det gäller skillnader mellan finskans och svenskans
användning av verbet ’komma’ som mental predikat. I exemplet är den mentala entiteten
subjekt på finska, alltså är det mentala predikatet tulla mieleen fenomenbaserat. Äiti ja
marjamaito ’mamma och bärmjölk’ metaforiskt kommer in i tankarna. Subjekt i den svenska
översättningen är upplevaren han och objekt är de mentala entiteterna sin mor och blåbär med
mjölk, alltså är den svenska motsvarigheten komma att tänka på upplevarbaserad. Enligt
21

Viberg (2003) är svenskans verbkonstruktion få att tänka på fenomenbaserad och därmed
närmare finskans fras tulla mieleen.
(13) Panssarimies maiskutteli suutaan, kun löysi hyvän mustikkapaikan Mäkriänjärven
korpimailta, miele-en tuli äiti ja marjamaito. (AP1)
mind (eng.)-ILL V mamma och bärmjölk
…, in i minnet kom mamma och bärmjölk.
Pansarsoldaten smackade belåtet när han fann ett fint blåbärsställe i de öde skogarna i
Mäkriänjärvi, han kom att tänka på sin mor och på blåbär med mjölk.
Tabell 4. Svenska översättningar av finskans fras tulla mieleen
Finska Svenska
få att tänka på 2
komma att tänka på 2
Tulla mieleen komma på 1
V mind-ILL komma ihåg 1
tänka 1
minnas 1
parafras 5
4.3.4 Samtalsämnet som behållare
totalt 1
Lakoffs metafor TOPIC IS A CONTAINER ligger bakom användningen av verbet tulla i satser
där samtalsämnet är någonting man kan metaforiskt komma in i. I exempel (14) är ’svampar’
topic:
(14) Mutta pahoinpitelyn syy-hyn tultaessa hän oli lukkiutunut perusteellisesti. (MJ)
orsak-ILL V
Men när man kom in i misshandelns orsak, …
Men när det gällde orsaken till misshandeln, så låste det sig för henne.
22

4.3.5 Förändring som ett förflyttande objekt
En utvidgning av Lakoffs metafor CHANCE IS MOTION är tulla verbets metaforiska
användning i kontexter där förändring är objekt som flyttar sig (inte rörelse i sig). Jag kallar
denna metafor CHANCE IS A MOVING OBJECT. I exempel (15) är förändring metaforiskt en
objekt som kommer in i ’planer’:
(15) Suunnitelmiin tuli kuitenkin pian muutos. (AP1)
Planer-ILL V förändring
In i planerna kom snart en förändring.
Men det dröjde inte länge förrän planerna ändrades.
4.3.6 Metaforisk fras tulla toimeen
Frasen tulla toimeen har grundbetydelsen att klara sig ekonomiskt, socialt eller på något annat
sätt i livet. I tabell 5 syns de svenska översättningarna av fraset. Komplementet toimeen
betyder ungefär försörjning och det är i illativ.
Tabell 5. Svenska översättningar av finskans fras tulla toimeen
Finska Svenska
reda sig 3
Tulla toimeen komma överens 2
räcka 1
4.4 Grammatisk användning
totalt 6
Grammatisk användning av finskans tulla är av två olika slag. Tulla kan fungera grammatiskt
som futurummarkör eller som manipulativ modalverb. Avgränsning av dessa kategorier kan
vara problematiskt eftersom dessa användningar är nära relaterade till varandra. På båda
kategorier kan man få översättningen ska på svenska. Detta pekar på att den futurala
betydelsen kan härledas ur en modal grundbetydelse. Jag har valt att dela den grammatiska
användningen av tulla i två olika kategorierna eftersom betydelserna av tulla i dessa
23

kategorier är nyförtiden på finska klart olika varandra. I detta avsnitt redogör jag för dessa
betydelser av finskans verb tulla.
4.4.1 Futurum
Kategorin Futurum beskriver den grammatiska användningen av verbet tulla som
futurummarkör. I materialet förekommer verbet tulla som Futurum i 7 % av alla belägg.
Tabell 6 visar svenska översättningar av tulla när betydelsen är futural. Av de 36 meningarna
med tulla som futurummarkör hade bara 22 % översätts med komma att. Den vanligaste
översättningen på svenska är ska, skall eller skulle (47 %). Översättningen bli förekom i 11 %
av beläggen och parafras i 20 %.
Tabell 6. Svenska översättningar av verbet tulla då betydelsen är Futurum
Finska Svenska
ska / skall /skulle 17 (47 %)
Tulla komma att 8
(futurum) bli 4
parafras 7
totalt 36
Typiskt för en futural användning av tulla är att verbet böjs i tempus och person och att det
förekommer med ett annat verb, som står i illativ. I 42 % av fallen är verbet tulla i
konditionalis då betydelsen är Futurum jämfört med 4% när betydelsen är Deiktisk rörelse. I
exempel (16) ser vi att båda finskan och svenskan kan använda verbet ’komma’ som
framtidsmarkör:
(16) Poika kertoili, että maanmittausalan miehet osasivat ennustaa tarkkaan, mitkä tontit
missäkin tul-isi-vat nouse-maan arvossaan. (AP1)
V-KOND-3pl stiga-ILL
Rytkönens son förklarade att folk i lantmäteribranschen exakt kunde förutsäga vilka
tomter som skulle komma att stiga i värde och när.
Att finskans verb tulla används som grammatisk markör för futurum kan bevisas syntaktiskt
med att den kan kombineras med ett statiskt verb som asua ’bo’, vilket semantiskt inte går
med det lexikala rörelseverbet tulla:
(17) Hän on alkanut sanoa heti kohteliaisuuksien jälkeen ettei tule asu-maan Suuressa
V bo-ILL
24

linnussa niin kauaa kuin vielä vuodenvaihteessa on varannut. (OJ)
…att han inte kommer att bo…
Så snart artigheterna var överstökade sa han att han inte skulle bo kvar i Stora fågeln så
länge som han ännu vid årsskiftet hade tänkt.
Finskans futurum tulla kan vara intentionell till skillnad med svenskans komma att. Detta syns
i exempel (18) där verbet tulla betecknar intention och får översättningen ska som på svenska
kan vara intentionell (i stället för komma att). Detta kan vara en förklaring till att finskans
futural tulla översätts i de flesta fall med svenskans ska.
(18) Vannoin etten tul-isi yötä siinä hotellissa nukku-maan. (AT)
V-KOND sova-ILL
…att jag inte skulle komma att sova…
Jag svor på att jag inte skulle sova på hotellet i natt.
I kategorin Futurum är det typiskt att man använder konditionalis eftersom konditionalis
betecknar villkorlig handling. Finskans konditionalis är ett böjningsmorfem (-isi-) och kan
inte förekomma utan ett annat verb. På finska är verbet tulla typiskt ”det bärande verbet” i
futurum och får då formen tulisi. Däremot kan svenskans konditionalis skulle stå självständigt
som predikat i en sats. Detta kan ytterligare förklara varför finskans tulla i denna kategori inte
oftare översätts med svenskans komma att utan vanligen får översättningen ska, skall eller
skulle. Man översätter konditionalis och futurum i ett och samma verb (skulle) hellre än
använder mera komplicerade konstruktioner (t.ex. skulle komma att, vilket skulle vara den
direkta översättningen av tulisi).
4.4.2 Modalverb
Kategorin Modalverb beskriver betydelsen av verbet tulla då verbet används som mild
manipulerande modalverb. I materialet fanns tre exempel på denna användning. Pajunen
(1988:118) uppmärksammar kort användningen av verbet tulla som manipulerande modalverb
och översätter dess betydelse med pitää (ett annat finskt modalverb med ungefär samma
betydelse). Jag anser att det finns en nyansskillnad mellan användning av pitää och tulla som
modalverb. Tulla är mildare och mer formell än pitää. Användning av tulla är vanligt till
exempel i kontexter där man ger vänliga råd och då det sker skriftligen. Syntaktiskt markeras
25

denna användning med att verbet alltid är i 3. singularis och subjektet i genitiv. Konditionalis
i detta sammanhang gör att uttrycket blir ännu mildare. Exempel (18) visar denna användning:
(18) Jos esimerkiksi Sorjonen tahtoi auttaa toveriaan, hän-en tul-isi välttää moittivia
han/hon-GEN V-KOND undvika
lausahduksia ja koettaa asettua ymmärtäjän ja tukijan osaan. (AP1)
Om alltså Sorjonen ville hjälpa sitt ressällskap skulle han undvika att komma med
förebråelser, och i stället försöka ta på sig rollen av ett förstående stöd.
Exempelmeningen skulle låta strängare med verbet pitää:
(19) … hän-en pitä-isi välttää moittivia lausahduksia…
han/hon-GEN måste-KOND undvika
… måste han undvika att komma med förebråelser…
Att tulla med betydelsen Modalverb förekommer i materialet så få gånger (3 av 490) kan
förklaras med att på finska finns det flera modalverb (on pakko, täytyy, pitää, tulee) som har
ungefär samma användningsområde, men olika nyanser i betydelsen:
Hårdast manipulerande on pakko > täytyy > pitää > tulee Mildast manipulerande
4.5 Ofrivillig handling
Denna kategori använder jag när någonting som man gjort tidigare i efterhand verkar ha varit
på något sätt negativt och man vill förklara handlingen och få det att låta icke-intentionellt.
Verbet tulla förekommer i betydelsen Ofrivillig handling i 6 belägg av totalt 490 (c.1 %).
Konstruktionen är alltid tulla plus ett annat verb i particip och translativ. De flesta av
exemplen i kategorin låter lite humoristiska, vilket kan tyda på att konstruktionen används
som ett stilistiskt drag och därför kommer fram tydligt i materialet som enbart innehåller
romantexter. Av totalt 6 belägg är 3 översättningar parafraser och 3 noll, vilket indikerar att
svenskan vanligtvis inte använder verbet ’komma’ i denna betydelse.
I exempel (20) får vi verbet tulla med komplement painaneeksi, som består av verbet painaa
’trycka’ och translativändelsen –ksi. På svenska har vi verbet råka, som betecknar
ofrivillighet (men är starkare än konstruktionen med tulla på finska och därför inte passar i
alla exemplena), med verbet trampa i grundform:
26

(20) Ne kysyivät, mihin meillä oli niin kova kiire, minä kerroin nopeuden nousseen aivan
huomaamattani, koska olin ajaessani laulanut ja laulamisesta innostuneena tullut
painaneeksi kaasupoljinta tarpeettoman alas. (AT) V
trycka-TRNSL
De frågade vart vi hade så bråttom, jag förklarade att hastigheten hade ökat helt utan att
jag märkt det, därför att jag hade suttit och sjungit medan jag körde och blivit så ivrig att
jag råkade trampa onödigt mycket på gaspedalen.
5. Diskussion
Finskans verb tulla används vanligast i samband med spatial förflyttning (Deiktisk rörelse).
Denna kategori täcker 59 % av alla användningar av verbet tulla i materialet. Förändring
(Inkoativ) och Metaforiska idiom är de näst mest förekommande kategorierna. De andra
relevanta men i materialet mindre förekommande användningarna är tulla i betydelser
Futurum, Modalverb och Ofrivillig handling.
Det förekommer också användningar som kan anses tillhöra flera av kategorierna. Exempel
(21) visar att verbet tulla i vissa kontexter kan innebära betydelser baserade på flera av
kategorierna. I exemplet kan tolkningen vara antingen Deiktisk rörelse eller Inkoativ. Man
kan tänka sig att det kommer fler kvinnor, då betydelsen är Deiktisk rörelse, eller så kan man
tänka sig att antalet kvinnor blir fler, då betydelsen är Inkoativ. I den svenska översättningen
är betydelsen mera åt Inkoativ (bli), medan betydelsen av finskans tulla i denna kontext
tydligare lutar åt Deiktisk rörelse.
(21) Siinä oli pian toistakymmentä naista, ja lisää tuli. (AP1)
V
Snart var mer än tio kvinnor på plats och fler blev de.
Att översättningar regelbundet blir mer olika i olika kategorier och mer lika inom en viss
kategori kan tolkas med att skillnaderna i betydelser av verbet tulla medför vissa svenska
översättningar. Detta gör att det blir möjligt att i viss utsträckning förutse översättningen inom
en kategori. Om betydelsen är Deiktisk rörelse översätts finskans tulla oftast med svenskans
komma. Om betydelsen är Inkoativ översätts verbet tulla oftast med verbet bli, vilket betyder
att svenskans komma inte har Inkoativ betydelse i samma utsträckning som finskans tulla.
Detta är enligt denna undersökning den största skillnaden i betydelse mellan ’komma’ på
finska och svenska. Om betydelsen är metaforisk, översätts finskans tulla oftast med
27

svenskans komma. Man kan dra slutsatsen att ’komma’ fungerar som metaforiskt i båda
språken. Metaforiska fraser å andra sidan brukar vara språkspecifika (och beroende av kultur
och världsbild) och är därför oftast svåra att översätta. Om betydelsen är Futurum får finskans
verb tulla en översättning som indikerar framtid: vanligtvis ska. Om betydelsen är Modalverb
(en mild grad av manipulation), översätts tulla i materialet oftast med ska. Ska som
översättning i kategorin Modalverb fungerar bra eftersom tulla behåller sin framtidsaspekt på
finska i denna kategori, eftersom råd alltid ges för att följas i framtiden. Om betydelsen är
Ofrivillig handling, kan olika översättningar diskuteras. Betydelsen i översättningen ska
indikera ofrivillighet och i vissa sammanhang kan den vara en aning humoristisk. Då används
tulla som stilistisk markör.
I andraspråksinlärningen kan dessa skillnader i ords betydelse orsaka problem. En
språkinlärare tenderar att övergeneralisera användningen av modersmålets ord och använda
direkta översättningar i målspråket. Att översättningen är svårare för vissa betydelser av
verbet tulla än för andra är uppenbart. Detta beror på att i vissa kategorier finns det ”färdiga
ord” (i stort sett motsvarande ord) i svenskan för att översätta betydelsen, men i andra
kategorier får man kombinera olika ord för att försöka fånga betydelsen.
Ett polysemiskt verb bör enligt definitionen ha flera relaterade betydelser (se 3.1). Relationen
mellan de sex olika betydelsekategorier är delvis klar, delvis otydlig och avlägsen. Att
sambandet blir otydligt kan bero på diakronisk utvecklig: en mellanled kanske har försvunnit
ur språket. I teoridelen har jag förklarat sambandet mellan Deiktisk rörelse, Inkoativ och
Futurum med samma innan-efter struktur. I betydelsen Deiktisk rörelse förflyttar sig X från
plats A till plats B, i betydelsen Inkoativ förändrar sig X från tillstånd A till tillstånd B, i
betydelsen Futurum förändras händelsen/tillståndet X från tid A till tid B. Kategorierna
Inkoativ, Futurum och Metaforiska idiom är alla utvidgningar av grundbetydelsen Deiktisk
rörelse och är metaforiskt motiverade.
I betydelserna Modalverb och Ofrivillig handling är det svårare att se sambandet med innan-
efter struktur. Betydelsen Modalverb är grammatikaliserad och relationen med innan-efter
struktur syns inte längre (eller har inte funnits). Denna betydelse har en nära relation till
betydelsen Futurum och de kan med en stor sannolikhet härledas ur samma källa. De båda
innehåller futuraspekt, en modal grundbetydelse och är grammatikaliserade ur samma verb.
28

Betydelsen Ofrivillig handling har inte heller en klar innan-efter struktur. Vill man försöka
hitta denna struktur kan man kanske resonera så att X:s handling först är A (=noll, när X inte
gör någonting) och sen B (när X gör det som verbet efter tulla betecknar). Detta är dock lite
långsökt och man kan konstatera att sambandet inte längre är tillgängligt för intuitionen, utan
kräver vidare undersökningar. Om det finns samband mellan betydelsekategorierna Ofrivillig
handling och Kausativ (betydelse som svenskans komma kan få) kan diskuteras. Båda de har
gemensamt att någon(ting) orsakar någonting.
Sammanfattningsvis kan man säga att finskans verb tulla och svenskans verb komma har
ungefär samma riktningsperspektiv och betydelse i kategorin Deiktisk rörelse. I kategorin
Inkoativ är skillnaden mellan verben att finskans tulla har både semantiskt och syntaktiskt
bredare användning än svenskans komma. Komma på svenska används oftast inte alls i denna
kategori, i stället använder man det inkoativa verbet bli. I betydelsen Metaforiska idiom liknar
användningen av finskans tulla och svenskans komma varandra, vilket är ett förutsägbart
resultat eftersom de underliggande semantiska källdomänerna (som borde representera
tankesätt och världsbild) är ungefär likadana hos finsk- och svensktalande. Om man däremot
jämför finskans tulla och svenskans komma som futurmarkör, är användningen av finskans
tulla semantiskt mer utbredd, eftersom det kan vara intentionellt, vilket inte är möjligt för
svenskans futural komma att. Kategorin Ofrivillig handling är speciellt för finskans tulla, fast
svenskans komma kan ibland också användas i denna betydelse (jmf. ’jag kom att trycka för
mycket på gaspedalen’). Språkspecifika betydelsekategorier som man hittar endast i ett av
språken är för finskans tulla kategorin Modalverb och för svenskans komma kategorin
Kausativ.
29

Referenser
Croft, William & Cruse, Alan. 2004. Cognitive Linguistics. Cambridge: Cambridge university
press
Goddard, Cliff. 1998. Semantic Analysis. A practical introduction. Oxford: Oxford University
Press.
Hakulinen, Auli & Karlsson, Fred. 1979. Nykysuomen lauseoppia. Jyväskylä: Gummerus Oy.
Hopper, Paul J & Traugott, Elizabeth Closs. 1993. Grammaticalization. Cambridge:
Cambridge University Press.
Ikola, Osmo (ed.). 1979. Nykysuomen käsikirja. Esbo: Weilin+Göös.
Jämsä, Tuomo. 1986. Suomen kielen yleisimpien verbien semantiikkaa. Oulu: Oulun yliopisto.
Karlsson, Fred. 1978. Finsk grammatik. Helsingfors: Suomalaisen kirjallisuuden seura.
Lakoff, George & Johnson, Mark. 1980. Metaphors we live by. Chicago: The university of
Chicago Press.
Nurmi, Timo. 1998. Uusi suomen kielen sanakirja. Jyväskylä: Gummerus.
Nylund Holgersson, Tom Krister. 1983. Tulla/mennä sekä viedä/tuoda –verbien semantiikkaa.
Åbo: Finska institutionen.
Pajunen, Anneli. 1988. Verbien leksikaalinen kuvaus. Helsingfors: University of Helsinki.
Sadeniemi, Matti (ed.). 1970. Nykysuomen sanakirja. Porvoo: Werner Söderström Oy.
30

Saeed, John. I. 2003. Semantics. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.
Taylor, John. 1995. Linguistic Categorization. Prototypes in linguistic theory. Oxford:
Clarendon Press.
Viberg, Å. 2003. The polysemy of the Swedish verb komma ‘come’: A view from translation
corpora. In: K.M. Jaszczolt & K. Turner. (eds.) Meaning through Language Contrast. Vol. 2.
Amsterdam: Benjamins. (75-107)
http://www.internetix.fi/opinnot/opintojaksot/7taide/semiotiikka/semper32.htm
http://www.sil.org/linguistics/GlossaryOfLinguisticTerms/WhatIsInchoativeAspect.htm
http://www.cs.tut.fi/~jkorpela/finnish-cases.html
31

Förkortningar
ALL allativ, ’till’
ELAT elativ, ’ur’, ’från’ eller ’av’
GEN genitiv
ILL illativ, ’in i’
INESS inessiv, ’i’ eller ’inne’
KOND konditionalis (villkorlig handling)
NEG negation
PRTV partitiv (obestämd mängd)
TRNSL translativ (slutpunkter för förändringar och rörelser)
V verb tulla ’komma’ oavsett form
3PL tredje person plural
32