SWEABladet höst 2021-1

Nybakta kardemummabullar
Display av utbudet
Min cykelväg till caféet i röda ladan
Starta ett café, ja men varför inte? Det kunde ju vara kul, eller?
Så gick väl tankegången lite förra sommaren när jag satt på
Byxelkroks golfklubbs café efter en runda med 15 trevliga
golfvänner och åt räksmörgås.
Ulla, som drivit caféet på golfbanan i många år, ville ju pensionera
sig och nu letade klubben efter nån villig att ta över. Göra
några räkmackor och baka lite bullar, hur svårt kunde det vara?
Och samtidigt kunde det vara kul att stå där mitt i centrum och
snacka med alla som jag ju kände sen tidigare genom golfen
och dessutom tjäna lite pengar på det. Det lät ju spännande.
Sagt och gjort. Jag anmälde mitt intresse att ta över caféet på
Byxelkroks golfklubb och blev godkänd. Spännande med en ny
utmaning tänkte jag, och utmaning blev det ju. Att starta bolag
i Sverige som utskriven svensk visade sig vara svårare än jag
trott och jag gick många vändor med skatteverket, bolagsverket,
registreringsverket, banker och andra verk innan jag tillslut
fick ett namn godkänt, ett bolag startat, godkända styrelsemedlemmar,
anställd personal och ett företagskonto.
Kafé Enerum skulle äventyret heta, eftersom det ligger i byn
Enerum och jag har spenderat alla mina somrar sen barnsben
vid Enerums Alvar.
Samtidigt som mina fajter med alla verk i Sverige pågick skulle
jag komma upp med en meny, göra en grafisk layout, leta
leverantörer, göra budget och räkna på priser. I slutet av april
åkte jag till Sverige: städade, fejade, provbakade, provlagade,
möblerade, handlade och tre veckor senare öppnade jag mitt
café, lagom till kristihimmelsfärdshelgen. Det var många nyfikna
som kom redan på torsdagen och hela helgen var det fullt
upp. Jag minns inte så mycket av det men det gick nog i ett rus.
Fram till midsommar hade jag öppet fem dagar i veckan, och
från midsommar till sista augusti var det öppet sju dagar i veckan
från 10-17. Jag var i princip där hela tiden.
11
Dagen började vid 6:30-7 med bak av kanel -och kardemummabullar
(vilket jag nu är en expert på!). Sen varvade jag med
bakning av olika kakor och bakverk under veckan, fyllde på
med det som tagit slut. Vid 10 började smörgåstillverkning och
salladshackning. Tre till fyra dagar i veckan var det tävlingar på
golfbanan och dessa dagar fick vi beställningar på mellan 10-45
luncher som skulle vara klara när spelarna kom in efter golfrundan.
Det var väldigt praktiskt då vi kunde förbereda och bara
servera när alla vällde in samtidigt. Personal som jag anställt
kom och hjälpte mig under dagen och sen stängde jag igen
butiken på kvällen. Då jag inte riktigt hade koll på hur mycket
som skulle gå åt varje dag, så blev det en tur till affären nästan
varje kväll då nån ingrediens tagit slut. Logistiken med inköp
var nog det svåraste så här i början.
Efter stängning skulle bokföring, tvätt och lönearbete läggas
till, så det blev långa dagar och en lång period utan ledighet
men i allt det jobbiga så hade jag så kul så det vägde upp allt
hårt arbete och långa dagar.
Till caféet gjorde jag en meny av maträtter och bakverk som jag
kände mig säker på, saker jag gjort många gånger under alla år
som ”hemmafru”. Bland bakverken blev kanel- och kardemummabullarna
mer och mer populära ju mer jag övade. Drömrulltårta
var en bubblare som seglade upp på toppen av listan ganska
snabbt. Den gick ju även hem hos de glutenkänsliga. En
annan favorit var min amerikanska chocolate chip-kaka. Bland
luncherna var ju räksmörgåsen den mest populära, en klassiker
på riktig tekaka. Min caesarsallad med hemgjord dressing var
också populär denna heta sommar och den hemgjorda quichen
gjord på västerbottenost fick också mycket beröm. Jag investerade
i en riktig espressomaskin som gjorde kaffe direkt från
bönor vilket blev särskilt populärt hos turister från sydligare
breddgrader. Några tyska turister sa till och med ”bästa kaffet
på Öland”!