Blå Bandet nr 4 - 2021 okt-nov

More documents

Recommendations

Info

18 MINNESORD Bengt Göransson 1932-2021 Bengt Göranson, 88, har avlidit. Han satt i regeringen 1982-1991 som utbildnings- och mediaminister. Bengt lämnade regeringen 1991 och blev styrelseordförande i försäkringsbolaget Ansvar. Bengt var en sann folkrörelsesjäl och han var med och öppnade upp det svenska mediasamhället när han satt i regeringen. Socialdemokraterna var emot närradion, som föreningslivet och kyrkorna älskade. På prov hade den fria närradion testats några år och frågan var om den skulle permanentas. Socialdemokraterna ville inte öppna statsmonopolet för fri radio. Jag minns att jag frågade Olof Palme om han var medveten om Bengt Göransons stöd för närradion – trots socialdemokraternas aversion mot den fria radion som börjat sändas från kyrkor och idrottsföreningar. ”Jag är medveten om hans inställning i den frågan” svarade Palme och fullföljde valet av Bengt Göranson. Sen blev närradion permanent. Som minister var Bengt Göranson också med och gav bort Venngarns slott till LP-stiftelsen. Han berättade själv för mig att han drev igenom detta i riksdagen – det var ett unikt beslut eftersom massor med värdefull konst på slottet följde med gåvan till LP-stiftelsen. Grunden för beslutet var att Bengt Göransson hade fullt förtroende för folkrörelseledaren Erik Edin i LP-stiftelsen. Bengt Göranson var inte troende såvitt jag vet - men han var extremt intresserad av skeendet i frikyrkan och Filadelfia Stockholm. Ofta inledde han våra samtal ungefär så här: ”Vad händer just nu bland äldstebröderna i Filadelfia? Vad har ni på gång?” Vi hade aldrig några andliga samtal som jag minns det, men hans stora intresse för det vi i frikyrkan står för frapperade mig. Häromdagen berättade jag den här historien för hans änka Agneta. Hon bekräftade att han tyckte om frikyrkornas engagemang och han ska till och med ha yppat att han kunde tänka sig att bli medlem i en frikyrka om han valt att bli aktivt troende. ”Det var inte minst sångskatten och glädjen som han attraherades av” berättade Agneta Göranson. Bengt hade en del egenheter och specialområden. Han menade t.ex. FOTO: RIKSDAGEN / ARKIV BLÅ BANDET NR: 4-2021 att nykterhetsrörelsen i Sverige finns kvar på kartan (till skillnad från resten av Europa) på grund av att logehusen genererar en hel del engagemang och verksamhet. På samma sätt som någon måste tvätta strumporna i idrottslaget och se till att vattenflaskorna finns med på matcherna. ”Nykterhetsrörelsen i Sverige satte tak på demokratin” myntade Bengt i något sammanhang apropå husens betydelse för verksamheten. En gång tog jag med honom till Dagenhuset för att uppvakta dess ledare Sverre Larsson, som fyllde 65 år. ”Vad ska jag säga till honom?” undrade Bengt i taxin till Essingen. ”Säg att Sverre Larsson satte tak på pingströrelsens mediaarbete” föreslog jag. Sen höll han ett bländande tal om att Dagenhuset och TV-Interanläggningen i Linköping genererade mediaproduktion genom att finnas ”på kartan” som produktionsenheter. När försäkringsbolaget Ansvar såldes var Bengt Göranson med och såg till att dess idéer kunde leva vidare. Därför skickades pengarna - en kvarts miljard kronor – till Stiftelsen Ansvar för Framtiden, som förvaltat medlen väl och idag delas 12 miljoner kr ut varje år till projekt som minskar alkoholens och andra drogers skadeverkningar. Arne Winerdal Ordförande Ansvar för Framtiden Ge ditt stöd till Blå Bandets satsningar! Bg: 5520-1321 Swish 123 180 81 20
BLÅ BANDET NR: 4-2021 19 MINNESORD Karl-Axel Larsson 1934-2021 Den 10 juni nåddes vi av beskedet att Hörsta Blåbandsförenings ordförande sedan mer ån 40 år, Karl-Axel Larsson, har lämnat oss. Född in i en blåbandsfamilj var det naturligt för Karl-Axel att som ung gå med i Hörsta SBU och sedan i vuxenföreningen Hörsta Blåbandsförening vars ordförande han varit under så många år. Det var få, om inte ens något styrelsesammanträde eller årsmöte, som inte Karl-Axel har lett under denna långa tid. Med sitt speciella varma sätt fick han alla att trivas och delta i diskussionerna. De frågor som framförallt låg honom varmt om hjärtat var Hörsta Blåbandslokals underhåll och bevarande. Han hade förmågan att engagera folk att hjälpa till med allehanda praktiska göromål och inte minst att få fram ekonomiska medel till olika projekt. Han var också mycket angelägen om att föreningen skulle kunna presentera attraktiva och intressanta program av skilda slag. Det var några årligen återkommande inslag som han speciellt värnade om som gåvoauktionen före påsk. Han inspirerade till att skänka varor och vinster, att sälja lotter och inte minst att köpa. Själv var han alltid auktionsutropare med ett skämt eller en träffande kommentar i bakfickan. Adventsgudstjänst tillsammans Kumla församling och med kaffe och grön prinsesstårta och julfesten, föreningens längsta tradition, alltid med Frälsningsarmén som medverkande. Karl-Axel hade talets gåva och var den som alltid hälsade välkommen till programkvällar och andra arrangemang i föreningen. Han hade oftast en rolig barnhistoria eller en skämtsam dikt på läpparna och uppmanade alltid alla att prata och umgås i trevlig samvaro under kvällen, vilken oftast avslutades med kamratkedja och en sång. Många är de medverkande i olika program som uttryckt sin glädje i att få komma och komma tillbaka till Hörsta Blåbandsförening, för att underhålla och få uppleva den speciella varma och välkomnande atmosfär som alltid finns där för alla. Ett utmärkande drag hos Karl-Axel var just hans värme och omtänksamhet om andra, var det någon som blivit sjuk eller fått något problem på annat sätt så hade han alltid ett tröstande ord. För sina många och uppoffrande gärningar för Blåbandsrörelsen tilldelades han många utmärkelser, främst år 2009, Blåbandsrörelsens högsta utmärkelse Francis Murphyplaketten. Hörsta Blåbandsförening har gjort en stor förlust men vi hoppas ändå att kunna driva föreningen vidare i Karl-Axels anda och till hans minne. För Hörsta Blåbandsförening Lena Nilsson Jag vill uttrycka vårt tack till vår far och säga att en bättre far hade vi inte kunnat ha. När jag och mina syskon växte upp på gården var mamma och pappa och farfar vår trygghet. Vi fick tidigt hjälpa till med det som vi kunde hemma och vi fick tidigt vara med i Hörsta Blåbandsförening, pappa var ordförande och mamma Lea var barnledare. Vi tyckte mycket om att vara med på Lucia, julfesten och påskauktionen. Pappa organiserade och hade förmåga att leda och tala till alla och det var fest att vara i Hörsta. Pappa och mamma fick 66 år tillsammans varav 63 som gifta och pappa var verkligen en kärleksfull make. Under de senaste åren har jag nog inte träffat honom en gång utan att han sagt ”Vad vore jag utan Lea eller jag har ju haft världens tur som har Lea vid min sida.” FOTO: PER-OLOF SVENSSON / ARKIV Pappa var bonde och älskade tiden när han hade kor, grisar, kalvar och höns. Han hade en nära kontakt med djuren och pratade och klappade om dem. Morgon och kväll skötte han dem med samma kärlek. Så djuren och gården var väldigt viktiga för honom. Han föddes i Sörgården, Kumla, Ekeby och han fick avsluta sitt liv i granngården Hindersgården vid en ålder av 86 år och 6 månader. 2019 var nog sista hösten som han körde tröska och traktor. Vi var förvånade över att han kunde ta sig upp eftersom han då hade svårt att gå. Han var mycket ledsen när krafterna försvann och han inte längre orkade hjälpa sin son med gården. En stor kärlek visade pappa, morfar, farfar sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Dessutom älskade han sina fosterbarn Christher, Mariette, Johny och Torbjörn. Glädjen på gamla dar har varit stor när Mariette med familjer, ofta över 10 personer återvänt några dagar varje sommar. Att huset varit fullt med blöjor, nappar, kläder och leksaker har absolut inte stört varken honom eller mamma. När jag frågade honom hur det gick sa han bara ”Det är så roligt med barnen.” När pappa lämnade oss sommardagen den 10 juni insåg jag vad jag saknade allra mest med honom. Det var alla mjuka och känsliga sidor som denne organisatör och bonde visade oss med stor tydlighet. Han pratade och uttryckte kärlek, han sjöng och spexade och han älskade djur och småbarn och visade på många sätt hur betydelsefulla vi barn var och att han ville ha oss alla i närheten. Men framför allt var han någon som inte hade svårt att visa känslor för mamma. Slutligen vill jag tacka alla som givit sitt stöd till oss i familjen och på många sätt deltagit i vår stora sorg. Tack pappa för det som du givit, och varit. Vi saknar dig. Anette, Susanne och Sören för familjen
Page 1 and 2: N:R 4 OKTOBER-NOVEMBER 2021 ÅRGÅN
Page 3 and 4: BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2021 3 INR
Page 5 and 6: BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2021 5 Att
Page 7 and 8: BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2021 7 Mot
Page 9 and 10: BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2021 9 Jub
Page 11 and 12: BLÅ BANDET NR: 4-2021 KRÖNIKA Att
Page 13 and 14: BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2021 13 Ni
Page 15 and 16: BLÅ BANDET NR: 4-2021 SVERIGES BL
Page 17: BLÅ BANDET NR: 4-2021 SVERIGES BL
Page 21 and 22: BLÅ 3-2019 BANDET NR: 4-2021 21 RE
Page 23 and 24: BLÅ BANDET NR: 4-2021 23 FOTO: JOS

Blå Bandet nr 4 - 2021 okt-nov

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?