Boken om oss alla – Digital bibelutställning

Boken om oss
alla
Bibeln – avskrifter, översättningar, tolkningar och illustrationer // DIGITAL UTSTÄLLNINGSKATALOG
Utställningen har
kommit till med
anledning av Svenska
Bibelsällskapets
200-årsjubileum 2015.
Den är resultatet av
ett samarbete mellan
Uppsala universitetsbibliotek
och Bibelsällskapet.
1

Boken om oss alla
Evangelisten med boken
i sin hand är en tematisk
utgångspunkt för
utställningen Boken om
oss alla.
Utställningen handlar
om den roll Bibeln
genom historien har
spelat som drivkraft för människor att skriva
av, översätta, tolka och genom konsten förmedla
Bibelns innehåll.
Materialet i den digitala utställningen
bygger på gamla handskrifter och några
tryckta böcker, som alla finns på Uppsala
universitetsbibliotek Carolina Rediviva.
Handskrifterna är skrivna på olika språk: hebreiska,
grekiska, latin, gotiska, kyrkslaviska,
geez, tigré, svenska och umesamiska.
Utställningen har kommit till med anledning
av Svenska Bibelsällskapets 200-årsjubileum
2015 och är resultatet av ett samarbete
mellan Uppsala universitetsbibliotek
och Bibelsällskapet.
Ett varmt tack till Lars Björdal, konserveringsenheten,
Håkan Hallberg, handskrifts-
och musikenheten, och Lotta Sundberg,
reproenheten.
För urvalet och bildtexterna ansvarar
Mikael Winninge, Svenska Bibelsällskapet.
Svenska Bibelsällskapet
Box 1235
751 42 Uppsala
Tfn 018-18 63 30
E-post info@bibeln.se
www.bibelsällskapet.se
www.bibeln.se
2

Arbetet med utställningsmontern
var intensivt
veckan före invigningen
på Carolina Rediviva. Vad
skulle vi välja att visa?
Konstnären Michel Östlund
formgav den poster
som gav besökarna en
första introduktion till
bibelutställningen.
3

För att skydda verken bevarades
de i låsta glasskåp
i utställningslokalen med
varsam belysning. Besökarna
kunde gå nära och läsa och
kika på de vackra illuminationerna.
På bilden till höger syns
evangelisten Markus i en
handskrift från 1300-talet.
Samtliga verk från den
fysiska utställningen samt
ytterligare verk presenteras
på de kommande sidorna.
4

5

Hebreiska
Hebreisk pergamenthandskrift
av tyskt ursprung,
daterad till 1200-talet.
Handskriften O Hebr. 1 innehåller
Moseböckerna med Targum Onkelos i
innermarginalen och Rashis kommentar
i yttermarginalen, vidare Megilloth
(Höga visan, Ruts bok, Klagovisorna,
Predikaren och Esters bok) samt Haftaroth
(läsningar ur profeterna).
Här syns Tredje Mosebok 6, uppslag
209 verso & 210 recto. Rödfärgningen
av orden ”Och Han talade” är
karakteristisk. I svensk översättning:
”Och Herren talade till Mose …”
(3 Mos 6:8–9).
6

7

8
O Hebr. 1, blad 109r. Den dekorerade inledningen av
Exodus. Sidan är sliten och fuktskadad.

O Hebr. 1, blad 424v & 425r. Avslutningen av 5 Mosebok
och början av Megilloth. Här Höga visan.
9

10
O Hebr 8. Odaterad hebreisk handskrift. Rulle
av pergament. Här syns två kolumner ur Esters
bok – en skrift som läses i synagogan i samband
med firandet av Purim.

Grekiska
Två sammanbundna nytestamentliga
grekiska pergamenthandskrifter
har signum Gr 1 i universitetsbibliotekets
samlingar. Volymen kom till
Uppsala genom J.G. Sparwenfeld (d. 1727).
Manuskript 2 (sidorna 183–440) är från
11/1200-talet och innehåller en stor del av
de nytestamentliga breven. Textvärdet är
stort, då manuskriptet representerar den
s.k. alexandrinska texten. (Manuskriptet har
nummer 442 i den 28:e utgåvan av Novum
Testamentum Graece.) Här syns den dekorerade
inledningen av Galaterbrevet 1, blad
123r (sid 245).
11

Gr 1. Manuskript 1 (sidorna 1–182) är från 1200-talet.
Naturligt hål i pergamentet fick vara kvar. Man
skrev runt det. (Här med vitt papper bakom, för att
tydliggöra hur pergamentbladet såg ut). Texten är
från Apg 21, blad 20r, sid 39 i handskriften.
12

Grekisk pergamenthandskrift
från 1200-talet,
som förvärvades av
Jacob Jonas Björnståhl
(d. 1779). Handskriften,
Gr 11, innehåller Nya
testamentet från Apg
9:33, vilket är antecknat
på latin högst uppe till
höger. Notera också anteckningen
längst ned:
Legatum Biörnståhlian
1784.
13

Stort textvärde
Handskriften Gr 11 anses ha ett
särskilt stort textvärde för de katolska
breven. (Manuskriptet har
nummer 1852 i den 28:e utgåvan av Novum
Testamentum Graece.) Här syns Första Johannesbrevet
5, uppslag 55v & 56r.
Medan flertalet medeltida handskrifter
bland annat har ett senare tillägg om treenigheten
i 1 Joh 5:7–8, vittnar föreliggande
handskrift om den ursprungliga texten i hela
kapitlet.
14

15

16

Evangeliarium
Evangelisten Markus och början av Markusevangeliet i
Gr 9, Tetraeuangelion, 89v & 90r. Denna handskrift på
pergament dateras till omkring 1300. Den förvärvades
av Adolf Fredrik Sturtzenbecker (d. 1783) från ett av Meteoraklostren
i Thessalien.
17

18
Evangelisten Matteus och
början av Matteusevangeliet
i Gr 9, Tetraeuangelion,
4v & 5r.

19

Missionsbefallningen på grekiska
Missionsbefallningen (Matt
28:18–20) enligt Gr 9, Tetraeuangelion,
87v (samma handskrift
som i föregående bild). Texten är vackert
skriven, sidan är dekorerad och textslutet är
format som ett ”V”.
20

Latin
Den latinska pergamenthandskriften
C 83 är ett evangeliarium
som tillverkades i Helmarshausen
i Tyskland ca 1140 för Lunds domkyrka.
Handskriften innehåller en rad illustrationer.
På blad 1v figurerar Sankt Lars, som led
martyrdöden 258.
På samma sida förekommer bibelöversättaren
Hieronymus (ca 347–420) liksom
påve Damasus I (ca 305–384) som tar emot
översättningen.
21

C 83 innehåller ett flertal
kanontavlor. Här visas en med
fyra evangelister, blad 8r.
22

C 83. Precis före Matteusevangeliets
början återfinns
denna rikt illustrerade bild
med temat Jesu födelse,
blad 17r.
23

24
Evangelisten Matteus och inledningen
av Matteusevangeliet,
C 83, 17v & 18r.

Evangelisten Markus och inledningen av
Markusevangeliet, C 83, 57v & 58r.
25

Evangelisten Lukas med boken
i sin hand, C 83, blad 85v.
26

Evangelisten Lukas med boken
i sin hand, C 83, blad 85v.
27

28
Lukasevangeliet kapitel
3. C 83, blad 90v.

Kejsarbibeln
Codex Caesareus Upsaliensis, Kejsarbibeln,
C 93, är en av klenoderna
på Carolina Rediviva. Denna
handskrift på pergament tillverkades av den
berömda Echternachskolan i Luxemburg.
Dateringen kan fastställas till 1050-talet,
då den tysk-romerske kejsaren Henrik III
beställde evangeliariet för den nybyggda
domen i staden Goslar i nuvarande Niedersachsen.
Kejsarbibeln tillföll universitetsbiblioteket
som en testamentsgåva av Ulrik
Celsing (1731–1805).
29

30

Här syns evangelisten
Johannes och inledningen
av Johannesevangeliet,
fol. 125v &
126r. Codex Caesareus
Upsaliensis, Kejsarbibeln,
C 93.
31

32
Evangelisten
Lukas. C 93,
fol. 85v.

Fickbibel
C149 är en fullständig bibel på
latin i fickformat. Det är en delikat
skrift på fint pergament. Bibeln har
tillkommit i Paris på 1200-talet. Den har
tillhört Magnus Gabriel de la Gardie (lacksigill).
På det rikt utsmyckade uppslaget, 163v
& 164r, återfinns Psaltaren 95–103 (enligt
Vulgatas räkning).
33

34
C 149. Pärm.

2 Joh, 3 Joh och
Judasbrevet på
samma sida.
C 149, blad 375r.
35

Exklusiv bibel
C155 är en fullständig bibel på
latin, skriven på mycket fint papperstunt
pergament. Boken är stor,
25 x 36 cm, med pärmar av trä klädda i
svart getskinn. Denna exklusiva bibel härrör
från Paris och dateras till 1200-talets senare
del. Den har tillhört Uppsala domkyrka.
Bibeln är känd för sina illuminerade initialer.
Varje bibelbok inleds med en figurscen
som är karakteristisk och ofta tolkande.
Här ser vi inledningen av Lukasevangeliet,
blad 335v & 336r. I den lilla figurscenen på
höger sida syns den på medeltida vis rökelsesvingande
prästen Sakarias, som av ängeln
får budskapet om Johannes födelse.
36

37

Figurscener
C
155. Inledningen av 5 Mosebok,
blad 54v. Mose är framställd med
horn enligt etablerad medeltida
konsttradition. Tolkningstraditionen bygger
egentligen på en missuppfattning av den
hebreiska texten i 2 Mos 34:29, där det står
att Moses ansikte ”strålade”. På grund av
att det besläktade substantivet ”stråle” ofta
betyder ”horn” översattes verbet i Vulgata så
att Mose blev behornad.
38

C 155. Rut och Boas i inledningen
av Ruts bok, blad
82v. Notera barnen. Enligt
biblisk tradition var Ruts
och Boas’ son Oved farfar
till kung David (Rut 4:13-22).
39

C 155. Salomos vishet inleds med hur Salomo ger råd till en medeltida
riddare, vilket tydligt åskådliggör hur Bibeln kunde tolkas, blad 218v.
40

C 155. I Jesajabokens inledning skildras profetens
martyrium. Enligt den utombibliska legenden blev han
söndersågad (jfr antydningen i Heb 11:37), blad 239r.
41

C 155. Andra Petrusbrevet börjar med
en bild av aposteln, som tilldelats
nycklamakten, blad 405v.
42

C 155. Johannes skriver Första Johannesbrevet, blad 406r.
43

Gotiska
Silverbibeln, Codex Argenteus, är en av
Uppsalas absolut mest kända sevärdheter
och kan skådas på Carolina
Rediviva. Här syns Matt 6. Silverbibeln
är egentligen inte en bibel, utan ett evangeliarium.
Texten är skriven med silver- och
guldskrift på purpurfärgat pergament. Det
är en unik gotisk skrift och vår främsta
källa till kunskap om det gotiska språket.
Översättningen gjordes av biskop Wulfila på
300-talet. Handskriften på Uppsala universitetsbibliotek
tillkom sannolikt på tidigt
500-tal och skrevs av allt att döma i Ravenna,
Italien.
44

45

Kyrkslaviska
Illustrerad pärm på kyrkslaviskt evangeliarium
från mitten av 1500-talet,
signum Slav 24.
46

Evangeliarium på kyrkslaviska. Slav 24, blad 126v & 127r.
47

48

Geez
Universitetsbiblioteket äger några
etiopiska pergamenthandskrifter
från 1400-talet, skrivna på geez.
Här visas O Etiop. 2, som utgör ett frag-
ment av Matteusevangeliet (Matt 2:1–12).
Illustrationerna föreställer Maria med Jesusbarnet
respektive S:t Georg till häst med
lans.
49

50
Handskriften O Etiop. 3 innehåller Uppenbarelseboken på geez. Här syns
slutet av Upp 13 och början av Upp 14, uppslaget 32v & 33r.

Insidan av pärm och blad 1r, O Etiop. 3. Texten på pärmens insida är en
latinsk översättning av manuskriptets tre första rader på geez, som innehåller
skriftens titel. Den Johannes som skrivit Apokalypsen har märkligt
nog här identifierats med Johannes Chrysostomos. Notera också sigillet.
51

O Etiop. 50. Handskrift från 1400-talet med väska.
52

O Etiop. 50, blad 98v & 99r. Handskriften innehåller
de fyra evangelierna på geez.
53

Tigré
Under 1900-talet påbörjades en översättning av Bibeln till tigré,
ett språk som används i Eritrea. Här syns början av 1 Mos 1.
Översättningarna gjorde av pastor K.G. Rodén (1860–1943).
Han lade sista handen vid översättningarna strax innan han dog hemma
i Sverige. Femton år senare (1958) skickades hans manus ut till Eritrea,
men det blev liggande i Asmara till 1978.
54

55

Granskad bibel
Här syns omslaget till häftet med
K.G. Rodéns översättning av
5 Mos till tigré. På grund av
politisk oro i Eritrea kunde revision och
tryckning aldrig ske i Asmara. Eritreanska
kyrkans generalsekreterare Musa Aron fick ta
med sig Rodéns översättning av GT tillbaka
till Sverige för revidering. Varje bibeldel fick
en stämpel av säkerhetspolisen, som granskade
materialet innan det fick lämna landet
1978. Inte förrän 1982 kunde en språkligt
moderniserad revision av översättningen
tryckas med svenskt bistånd.
56

57

Svenska
Under medeltiden fanns bara
brottstycken av Bibelns texter på
svenska. Bland handskrifterna
på universitetsbiblioteket återfinns en kort
text, som tillhört bröderna vid klostret i
Vadstena. Texten börjar på blad 372r i en
samlingsvolym med signum C 15. Det är en
parafras av Psaltaren 101 (Ps 100 enligt Vulgatas
räkning). Texten är förmodligen från
1400-talet. (För en transkribering av delar
av texten, se nästa bild.)
58

Transkription av Ps 100 (101) i UUB C 15, fol. 372r. Första hälften av
parafrasen av psaltarpsalmen är transkriberad och uppförstorad.
Notera att de praktiska versnumren inte finns i handskriften.
Versnumrering infördes först på 1500-talet.
Misericordiam et iudicium cantabo tibi domine O herra jak skal sionga,
thik miskund widherkænnandes thina nadh oc miskund j
allom mædhgang, oc thina rætuisa oc dom i allom motgang
2 Gudh gifwi at jak maghe sionga, i godhom gerningom ok
vnderstanda j rætfærdhoghum thankom oc osmittoghom
wægh oc omgængilsom, nær thu æst komandes til mik,
søkiandes mik mædh thinne nadh ok miskund
Jak gik omkring j miskunsamlikom gerningom, oc j mins hierta oc
samwitz meenløso oc reenlikheet, ey all ena mædh frømadhom
wtan iæmsampt mædh them mik daghlika omganga.
3 Jak haffwer ey sat for miin øghon æller thæknadh nakath
orætwist thing, wtan alla the som motgang gøra, moth
thinom laghum oc budhum haffuer iak hatath thera snødheet oc
ey thera natur
59

Boktryckarkonstens genombrott
Det var först 1526 som hela Nya testamentet översattes och trycktes
i samband med reformationen. Nedan syns Galaterbrevet 1-2.
60

Galaterbrevet 1-2 i Gustav Vasas bibel från 1541.
61

Samiska
Under 1600-talet gjordes de första
översättningarna av bibeltexter
till samiska. Manuale Lapponicum
som publicerades 1648 var banbrytande.
Det är en handbok skriven av Johannes Tornæus
(ca 1605–1681), kyrkoherde i Torneå,
i den språkform som vi idag kallar tornesamiska.
Innehållsförteckningen är talande.
Förutom katekesen innehöll boken valda
delar av Bibeln, såsom Psaltaren och den
apokryfa skriften Jesus Syraks vishet.
62

Kyrkoårets texter var prioriterade. Här syns epistel och evangelietext
för Första söndagen i advent. (Ur Manuale Lapponicum)
63

64

Umesamiska
Kyrkoherden Lars Rangius (1667–
1717), som hade tjänst i Silbojokks
församling i Arjeplogs fjällvärld,
där malmen från gruvorna i Nasafjäll hade
förädlats, översatte under tiden 1701–1713
hela Nya testamentet till umesamiska. Hans
text blev aldrig tryckt men finns sedan 1715
som handskrift i Uppsala (T4d). Här syns
inledningen av Matt 1. Notera årtalet 1701.
Lars Rangius handskrift (T4d). Här syns slutet av
Johannesevangeliet, uppslag 238v & 239r.
Lars Rangius handskrift (T4d). Sista sidan, blad 553v,
med ett avslutande Soli Deo Gloria och årtalet 1713.
Jämför omslaget på Boken om oss alla. Tretton röster
om Bibeln. Uppsala: Bibelsällskapets förlag, 2015.
(Se sista bilden i denna digitala utställning.)
65

Nya testamentet på
umesamiska 1755.
Insidan av pärmen på det umesamiska
Nya testamentet, 1755. Anteckningen
om British and foreign Bible
society’s Historical catalogue utgör
en hänvisning till deras välkända
katalog över tryckta biblar i världen.
66

Pehr Fjellström, prost och kyrkoherde i Lycksele,
översatte och lät trycka Nya testamentet på
umesamiska, 1755.
67

68
Hela bibeln på umesamiska
1811.

Jeremia på umesamiska, 1811.
69

Nordsamiska
NT på nordsamiska 1840.
Översatt av N.V. Stockfleth.
Joh 6. Nordsamiskt NT, 1840.
70

Insidan av pärmen på det
nordsamiska Nya testamentet,
1840. Här kan man
intressant nog konstatera
att denna bibelöversättning
bekostats av British and
foreign Bible society.
71

Kyrilliska bokstäver
Matteusevangeliet på samiska tryckt i Archangelsk 1894. På Kolahalvön i
Ryssland talas alltjämt några varieteter av samiska.
72

Matt 6 på samiska, skrivet med kyrilliskt alfabete, 1894.
73

74

Lulesamiska
NT på lulesamiska 1903.
Apg 9 på lulesamiska, 1903.
75

Är tiden inne att påbörja en ny bibelöversättning?
Här är ett smakprov på hur texten i en framtida bibelutgåva kan
se ut. Eftersom språket förändras och bibelforskningen går framåt
vill Svenska Bibelsällskapet testa hur en ny text fungerar för
läsaren. Därför är du välkommen att kommentera och tycka till!
Svenska Bibelsällskapets
provöversättning av
nytestamentliga texter,
2015.
Du möter författaren Lukas, som har skrivit drygt en fjärdedel
av Nya testamentet, liksom den flitige brevskrivaren
Paulus.
lukas har ett förhållandevis elegant språk, men när
Jesus talar direkt till människor på vägen till Jerusalem blir
stilen dramatisk och livfull. Översättarna har valt att göra
kortare meningar på flera ställen. Ambitionen att ge texten
ett naturligt flyt märks i ordföljd och ordval.
Lukasevangeliet lyfter fram dem som är marginaliserade
och maktlösa. Omsorgen om de fattiga är central. Lukas
återger Jesus syn på pengar och barmhärtighet på ett sätt
som utmanar dagens samhällsdebatt.
paulus är i Galaterbrevet upprörd över att galaterna
låter sig förhäxas av falska lärare och riskerar att hamna
utan för Guds nåd. För Paulus står evangeliets sanning
på spel. Det är inte lagen som är det avgörande, utan att
Kristus dog på korset.
Den vana bibelläsaren upptäcker att många av Paulus
ofta långa och krångliga meningar är formulerade på ett
nytt sätt. Blir Paulus argumentation och stil lättare att följa
i den nya språk dräkten? Vad tycker du?
isbn 978-91-979724-7-5
9 789197 972475
76

När tiden var inne …
När tiden var inne …
Provöversättning av Lukasevangeliet 9–19
och Galaterbrevet
Provöversättning av Lukasevangeliet 9–19 och Galaterbrevet
Bibelsällskapets förlag
bibelsällskapets förlag
Luk 17:20-21 i fyra versioner.
77

Boken om oss alla. Omslaget
är inspirerat av
sista sidan i Lars Rangius
handskrift, T4d, blad 553v.
Design Michel Östlund.
78

Vad har Bibeln med oss att göra? En orientalisk skriftsamling
med berättelser och dikter, lagar och brev och
mycket annat, som skrivits under en period av över 1000
år i ett litet folk vid medelhavets östra hörn – vad har allt
detta att säga oss i Sverige idag? Ett svar är att Bibelns
aktualitet ligger i att den handlar om läsaren, i varje tid
och land. Den är boken om oss alla. I så fall betyder den
inte riktigt detsamma för den ena människan som för
den andra eftersom ingen lever precis samma liv som
någon annan. Vad betyder Bibeln i det som är min verklighet?
Här svarar tretton röster på den frågan, var och
en på sitt sätt.
Svenska Bibelsällskapet har till uppgift att göra Bibeln
känd, tillgänglig och använd och firar sitt 200-årsjubileum
2015 bland annat genom att ge ut Boken om oss
alla. Tretton röster om Bibeln.
Rösterna tillhör:
Kerstin Ekman
Maria Küchen
Torgny Lindgren
Kristian Lundberg
Katrine Marçal
Jenny Petrén
Björn Ranelid
Niklas Rådström
Elisabeth Sandlund
Göran Skytte
Mats Svegfors
Jesper Svenbro
Michel Östlund
Redaktörer: Erik Aurelius och Mikael Winninge
isbn 978-91-979724-9-9
Boken om oss alla
Tretton röster om Bibeln
B
9 789197 972499
79

80