23.08.2021 Views

Säsongsprogram 21/22

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SÄSONGEN<br />

20<strong>21</strong>/<strong>22</strong>


VI ÄR INGENTING UTAN ER<br />

Om det är något vi lärt oss under den förfärliga<br />

tid som gått är det detta – behovet<br />

av att mötas och dela en konstnärlig upplevelse<br />

är mycket större än vi någonsin<br />

kunnat föreställa oss. Vi har alltid vetat<br />

att vi ingenting är utan er, vår publik,<br />

men vidden av ert engagemang, ert tålamod<br />

och er kärlek under krisen har gjort<br />

oss häpna, rörda och stolta. Ni har varit<br />

ett enormt stöd. Tack!<br />

Vi ser nu fram emot en ny säsong, då vi<br />

återvänder till några av de verk vi tog fram<br />

tidigare men aldrig fick tillfälle att visa.<br />

Operafestivalen Glyndebournes legendariska<br />

uppsättning av En midsommarnattsdröm<br />

får äntligen sin svenska premiär.<br />

Orfeus i underjorden kommer inte tillbaka,<br />

men ensemblen med Loa Falkman<br />

och Rickard Söderberg i spetsen återvänder<br />

med en operettkavalkad av sällan<br />

skådat slag. Vi ger klassiker som Rossinis<br />

Barberaren i Sevilla och helt nyskrivna<br />

verk, som urpremiären på Catharina<br />

Backmans På andra sidan havet och<br />

Malmö-pre miären av Det går an, båda<br />

med libretto av Operaverkstans konstnärliga<br />

ledare Mari a Sundqvist.<br />

Men vid sidan av att visa dessa och många<br />

andra spännande uppsättningar för er,<br />

har Malmö Opera också ett annat mål.<br />

Med utgångspunkt i FN:s hållbarhetsmål<br />

vill vi vara delaktiga i arbetet att utforma<br />

en bättre framtid för alla. Vi arbetar<br />

med inkludering och framtida ledarskap<br />

i AKT!, vi är involverade i projekt som<br />

Kultur och hälsa, där vi bland annat spelat<br />

på äldreboenden, och vi minskar vårt<br />

klimatavtryck genom SYSAV-samarbetet<br />

Gröna cirkeln.<br />

»Kan ett operahus inte bara få vara ett<br />

operahus«, säger kanske någon. Vi fortsätter<br />

att vara ett operahus, precis som<br />

vi alltid varit. Men vi vill också investera<br />

i en framtid där vi kan fortsätta att vara<br />

betydelsefulla, relevanta — och uppskattade!<br />

Tack igen, kära vänner.<br />

MICHAEL BOJESEN, TEATERCHEF<br />

2


MALMÖ OPERA<br />

SÄSONGEN 20<strong>21</strong>/ <strong>22</strong><br />

OPERA<br />

EN MIDSOMMARNATTSDRÖM 8<br />

BARBERAREN I SEVILLA 14<br />

SYSTRARNA Suor Angelica & På andra sidan havet 18<br />

MITRIDATE <strong>22</strong><br />

LEDAREN 32<br />

KOMEDI PÅ EN BRO 34<br />

DET GÅR AN 36<br />

MUSIKAL<br />

THE SOUND OF MUSIC 4<br />

SÅ SOM I HIMMELEN 26<br />

DEAD OR ALIVE 38<br />

KONSERT<br />

EN KVÄLL MED THALIA 10<br />

MALMÖ OPERA PÅ LASTBIL 40<br />

KONSERTER 42<br />

DANS<br />

OUT OF THE BLUE Skånes Dansteater 12<br />

FILM<br />

PERSSONS PARAD 30<br />

MÖT...<br />

MATILDA GROSS musikalartist 6<br />

LEVI SEKGAPANE tenor 16<br />

CATHARINA BACKMAN kompositör 20<br />

MORTEN GROVE FRANDSEN countertenor 24<br />

LEIF PERSSON kostymdesigner & scenograf 28<br />

KARIN BENJAMINSSON Head of Corporate Development 46<br />

OPERAHUSET<br />

MALMÖ OPERAKÖR & OPERAORKESTER 44<br />

MAT & MINGEL 48<br />

BLI VIP-MEDLEM 50<br />

FÖRETAGSEVENT, FEST ELLER GRUPPRESA? 50<br />

DET ÄR ROLIGARE ATT GÅ PÅ TEATER TILLSAMMANS 51<br />

SÄSONGSABONNEMANG 51<br />

ÖVERSIKT<br />

HÖST 52<br />

VÅR 53<br />

KONSERTER 54<br />

SALONGER 55


THE<br />

SOUND<br />

OF MUSIC<br />

PREMIÄR 3 sept 20<strong>21</strong><br />

SPELAS till 30 jan 20<strong>22</strong><br />

Sound of Music är världens kanske mest kända musikal, älskad av generationer. Med<br />

sina många välkända hits är det en berättelse för alla åldrar om musikens glädje, om<br />

att hitta sin väg i livet och att våga stå upp mot orättvisor. Marias revolt skyms måhända<br />

av att den sker med hjälp av musik och glädje, men hon följer alltid sitt hjärta<br />

och går sin egen väg. Hon har svårt för klostrets strikta rutiner och protesterar mot<br />

Georg von Trapps hårda disciplin. Hon tvekar inte heller att sluta upp bakom<br />

Georgs aversion mot nazismens förtryck.<br />

Musikalen, med musik och sångtexter av den välkända duon Rodgers/<br />

Hammerstein, blev framgångsrik redan vid urpremiären på Broadway 1959.<br />

Det stora genombrottet kom med filmen från 1965 med Julie Andrews som<br />

Maria och Christopher Plummer som von Trapp. Den anses än i dag vara filmhistoriens<br />

största musikalsuccé. Den odödliga musiken har framförts om och<br />

om igen av stjärnor som Shirley Bassey, John Coltrane och Lady Gaga – ett<br />

pärlband av klassiker som Do Re Mi, My favorite things och Edelweiss.<br />

I vår uppsättning ser vi Frida Modén Treichl som Maria och Michael Jansson som<br />

Georg von Trapp. För regin svarar Heinrich Christensen, som senast i Malmö<br />

satte upp Monicas vals på Hipp.<br />

Läs intervjun med Matilda Gross, musikalartist, på sid 6.<br />

4<br />

MUSIKAL I TVÅ AKTER<br />

MUSIK Richard Rodgers SÅNGTEXTER Oscar Hammerstein II MANUS Howard Lindsay, Russel Crouse<br />

ÖVERSÄTTNING SÅNGTEXTER Lars Sjöberg ÖVERSÄTTNING DIALOG Mari Götesdotter, Heinrich Christensen<br />

DIRIGENT Josef Rhedin/Gudrun Dahlkvist REGI Heinrich Christensen KOREOGRAFI Miles Hoare SCENOGRAFI<br />

Steffen Aarfing KOSTYM Helle Damgård LJUS Mathias Hersland LJUD Joel Bexelius MEDVERKANDE Frida Modén Treichl,<br />

Michael Jansson, Jonas Schlyter, Sara Lehmann, Oscar Pierrou Lindén, Evamaria Björk, Erik Gullbransson, Gunilla Backman,<br />

Ester Hedlund, Lotte Ohlander, Kerstin Hilldén, Daniel Eriksson, Åsa Sjöblom, Hjalmar Freij, Fredrik Sjöstedt, Tommy Englund,<br />

Kajsa Petersson, Sienna Sebek, Hanna Carlbrand, Jacob Walleberg, Leila Jung, Björn Broström/Jonas Samuelsson,<br />

Thomas Hildebrandt/Max Schöning, Danka Milacic/Ethel Schelin, Markus Elander, Melker Teige Wickenberg/Gustav Sonesson/<br />

Max Liljedahl, Sonja Holm/Siri Amundsen/Emilia Helm, Nohelia Cristianson/Ella Hybinette Ermedahl/Milton Felländer,<br />

Ella Strandberg/Alice Jönsson/Smilla Dellgran Fejgin, Matilda Gross/Thia Skogmar/Klara Wemnér, Selma Olsson/<br />

Lisa Alonso Bram/Märta Remlén, Malmö Operas damkör Malmö Operaorkester<br />

Presenteras efter överenskommelse med Concord Theatrical Ltd för The Rodgers & Hammerstein Organization. concordtheatricals.co.uk


En berättelse om musikens glädje,<br />

om att hitta sin väg i livet och<br />

att våga stå upp mot orättvisor


MATILDA GROSS<br />

spelar Marta i Sound of Music<br />

Varför vill du spela rollen?<br />

Jag tycker jättemycket om Sound of Music, den är<br />

så fin och jättekul att spela. Jag har varit med i en<br />

uppsättning tidigare. Då spelade jag Gretl, den<br />

yngsta av barnen von Trapp. Nu spelar jag Marta.<br />

Hon är den näst yngsta, hon är sex och ska fylla sju.<br />

Hur är hon?<br />

Hon är en öppen och utåtriktad person, som tycker<br />

om att berätta saker. Hon är mycket omtänksam<br />

och mån om att hennes syskon och pappa ska ha<br />

det bra. Hon gillar också att busa med sina syskon.<br />

Kan du spela dig själv?<br />

Nej, jag kan inte riktigt göra det. Vi är lika på<br />

många sätt, till personligheten, men Marta har<br />

en helt annorlunda hemmiljö. Det är strikt i den<br />

familjen, pappan är kapten, han har en visselpipa<br />

och barnen ska marschera. Så det är klart<br />

att man inte kan spela sig själv. Vi har olika<br />

bakgrund, annorlunda utgångspunkter, så man<br />

måste gå in i karaktären.<br />

Vad gör hon i musikalen?<br />

Hon älskar att vara med sina syskon. Vissa av barnen<br />

är väldigt busiga, lägger paddor i guvernantens<br />

ficka och så, och Marta hänger på om syskonen gör<br />

det. Hon är modig, men gör inte lika mycket bus<br />

själv. Hon har stor respekt för sin pappa.<br />

Du spelar någon som är ganska<br />

mycket yngre. Är det svårt?<br />

Inom teatern spelar man nästan alltid yngre än<br />

man är, i alla fall om man är barn. När jag spelade<br />

Gretl var jag åtta och spelade fem. Nu är jag snart<br />

tolv och spelar sju. Man gör ofta det inom teatern.<br />

Så det känns inte konstigt. Man tänker på att<br />

hon är yngre och kanske inte gör saker som jag<br />

hade gjort dem, men eftersom jag går in i Martas<br />

karaktär känns det inte konstigt<br />

Har du någon favoritsång?<br />

Det är nog Do Re Mi. Alla sånger är helt fantastiska,<br />

men Do Re Mi är härlig i och med att barnen sjunger<br />

den första gången de träffar Maria. Det är första<br />

gången på länge som de får sjunga igen, de har<br />

inte fått sjunga för pappan sedan mamman dog.<br />

De hittar glädjen i sången igen i den här scenen.<br />

Du spelade ju huvudrollen i Matilda<br />

the Musical. Hur skiljer sig de båda<br />

flickorna åt?<br />

De är egentligen ganska lika. De är båda väldig<br />

omtänksamma och samtidigt väldigt utåtriktade<br />

och framåt. Skillnaden är kanske att Marta har<br />

lite mer respekt för de vuxna, eftersom hon har<br />

en väldigt sträng uppfostran. Matilda är kanske<br />

lite mer modig och självständig. Marta har ordning<br />

och reda hemma, men Matilda har värsta<br />

cirkusen, med föräldrar som bara vill att hon ska<br />

titta på tv och strunta i skolan. Så de har väldigt<br />

olika förutsättningar.<br />

6


»<br />

Man får energi av<br />

publiken, responsen<br />

de ger när man står<br />

på scen förvandlas<br />

till glädje.<br />

«<br />

Hur känns det när alla sitter och tittar<br />

på dig i salongen?<br />

Jag tycker det är otroligt härligt. Man får energi<br />

av publiken, responsen de ger när man står på<br />

scen blir till glädje. Man får visa vad man repeterat<br />

under en så lång period, man får visa musikalen<br />

och vad man kan. Jag tycker bara det är roligt<br />

när det sitter folk och tittar.<br />

Har du något trick för att inte<br />

bli nervös?<br />

Jag brukar inte vara jättenervös, men innan jag<br />

ska göra min entré brukar jag fokusera. Jag tänker<br />

igenom replikerna eller sången. Håller inte<br />

på med något annat utan verkligen fokuserar på<br />

det jag ska göra när jag går in, så jag är redo. Så jag<br />

har inget trick, jag bara fokuserar och gör inte en<br />

massa annat.<br />

Hur känns det när föreställningen<br />

är slut?<br />

Det känns jätteroligt att höra publikens applåder<br />

och få den responsen. Det är en härlig känsla.<br />

Men samtidigt är det lite »Å nej, är det slut?«.<br />

Man vill liksom fortsätta. Jag har adrenalin i<br />

kroppen, så jag är inte trött även om klockan är<br />

elva och jag ska till skolan dagen efter. Klart man<br />

blir trött när det släpper, men det är inget jag<br />

känner av direkt efter. Man är uppe i det för det<br />

är så kul.<br />

Du har spelat musikal och gjort film,<br />

du börjar bli ganska erfaren. Är det här<br />

något du vill göra när du blir stor?<br />

Min dröm är att hålla på med detta när jag blir<br />

vuxen, att kombinera detta med att stå på scen i<br />

musikal och göra film. Det är det jag brinner för.<br />

7


EN MIDSOMMAR-<br />

NATTSDRÖM<br />

PREMIÄR 2 okt 20<strong>21</strong><br />

SPELAS till 6 nov 20<strong>21</strong><br />

Den framstående brittiske regissören Peter Halls legendariska<br />

uppsättning av Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm från<br />

operafestivalen i Glyndebourne kommer till Malmö Opera. Operan<br />

bygger på Shakespeares komedi En midsommarnattsdröm, en blandning<br />

av klassisk mytologi och engelsk folklore.<br />

1981 hade uppsättningen premiär och Peter Hall gjorde tillsammans<br />

med John Bury, som gjorde scenografin och kostymerna, en magisk<br />

och fantasifull föreställning som publiken och pressen älskade.<br />

Älvkungaparet Titania och Oberon är osams och älvriket i skogen<br />

utanför Aten är i uppror. När Oberon tar hjälp av den okynnige<br />

Puck för att hämnas på Titania med en kärleksförtrollning, börjar<br />

allt gå snett. I skogen finns nämligen inte bara älvor utan också<br />

två unga par och ett sällskap med hantverkare som övar på en pjäs.<br />

De blir alla indragna i en härva av förtrollningar, missförstånd och<br />

kärlekstrassel under en magisk midsommarnatt.<br />

Uppsättningen har repriserats ett antal gånger men aldrig tidigare<br />

spelats utanför Glyndebourne. Vi är därför väldigt stolta över<br />

att få hit den till Malmö Opera. Koreografen Lynne Hockney, som<br />

arbetade med uppsättningen i Glyndebourne när den senast spelades<br />

2016, kommer hit och ger operan nytt liv. Hon är en välkänd<br />

gäst hos oss då hon tidigare stått för koreografi och rörelseregi till<br />

Spelman på taket, Sommarnattens leende, La bohème och Jenufa.<br />

8<br />

OPERA I TVÅ AKTER<br />

MUSIK Benjamin Britten LIBRETTO Benjamin Britten, Peter Pears DIRIGENT Wolfgang Wengenroth/<br />

Matthew Scott Rogers ORIGINALREGI Peter Hall SCENOGRAFI John Bury KOSTYM Liz Bury<br />

KOREOGRAFI Lauren Poulton LJUS Paul Pyant REGI NYUPPSÄTTNING & KOREOGRAFI<br />

Lynne Hockney MEDVERKANDE Elisabet Einarsdóttir, Christopher Ainslie, Tuva Semmingsen,<br />

Sigrid Bøe, Zachary Altman, Caspar Engdahl, Conny Thimander, Maria Streijffert, Nathan Haller,<br />

Sebastian Durán, Eric Lavoipierre, Timothy Augustin, Phil Christensson, Eric Roos,<br />

Malmö Operaorkester, Malmö Operas barnkör, Trinity Boys Choir


Shakespeares<br />

klassiska historia<br />

om en magisk<br />

midsommarnatt<br />

9


Director Elisabeth L<br />

Eurydice Eir Inderha<br />

Kerberos Harald Lea<br />

Set design L<br />

Costume design L<br />

Lighting design M<br />

Choreography M<br />

Conductor C<br />

Conductor<br />

Soloists<br />

Vän av Ordning R<br />

Orfeus Martin Va<br />

Jupiter Loa Falkm<br />

Juno Maria Stre<br />

Aristeus/Pluto R<br />

Diana Klara Ek<br />

Venus<br />

Cupido<br />

Thalia dec M<br />

Mercurius<br />

Mars<br />

En underhållande<br />

operettgala med vacker<br />

musik, flärdfulla kostymer,<br />

dans, glam och humor


eif Persson<br />

eif Persson<br />

athias Hersland<br />

iles Hoare<br />

inton<br />

athrine Winnes<br />

ickard Söderberg<br />

ug<br />

nberg<br />

an<br />

ijffert<br />

ichard Hamrin<br />

arianne Mörck<br />

Dansare<br />

1 Jacob Walleberg<br />

2 Oliver Gramenius<br />

3 Liza Stokseth<br />

EN KVÄLL MED<br />

THALIA<br />

PREMIÄR 30 okt 20<strong>21</strong><br />

SPELAS till 31 dec 20<strong>21</strong><br />

nder<br />

När du hör ordet operett – vad tänker du på då? Kanske lättsam<br />

under hållning, flärdfulla kostymer, vacker musik, humor, satir och<br />

en rejäl grande finale. Allt detta och mer därtill får du i operettgalan<br />

En kväll med Thalia.<br />

Thalia var i klassisk mytologi komedins musa, men har sedan<br />

1700-talet fått symbolisera all scenkonst. I sin gyllene skrud välkomnar<br />

hon alla som stiger in i vårt operahus och nu står hon i centrum i<br />

en färgsprakande operettgala.<br />

Galan är en kärleksfull hyllning till scenkonsten, som så många<br />

av oss har saknat och längtat efter under det senaste året. En<br />

storslagen helkväll där orkester, kör och solister ger en kavalkad<br />

av operett örhängen.<br />

Det blir nummer från såväl nutida uppsättningar som tillbakablickar<br />

på Malmös ärorika historia som »operetternas stad«, där<br />

Malmö Opera (dåvarande Malmö Stadsteater) gav ett pärlband av<br />

eleganta och humoristiska föreställningar som hade stor framgång<br />

hos publiken.<br />

En kväll med Thalia spelas också på Nyårsafton, då vi ger en matinéföreställning<br />

kl 13.00.<br />

OPERETTAFTON I TVÅ AKTER<br />

MUSIK Franz Lehar, Johann Strauss II, Jacques Offenbach, Sigmund Romberg och Kurt Weill m fl MANUS &<br />

SÅNGTEXTER Harald Leander, Rickard Söderberg KONCEPT & IDÉ Elisabeth Linton, Harald Leander,<br />

Johanna Hybinette, Jonas Samuelsson, Rickard Söderberg MUSIKALISKT ARRANGEMANG Nils-Petter Ankarblom<br />

DIRIGENT Cathrine Winnes/Gudrun Dahlkvist REGI Elisabeth Linton, Johanna Hybinette SCENOGRAFI- &<br />

KOSTY M KOORDINATOR Leif Persson KOREOGRAFI Miles Hoare LJUS Mathias Hersland MEDVERKANDE<br />

Loa Falkman, Martin Vanberg, Eir Inderhaug, Rickard Söderberg, Maria Streijffert, Elinor Fryklund, Klara Ek,<br />

Jacob Walleberg, Hanna Carlbrand, Liza Stokseth, Oliver Gramenius, Elin Eriksson, Ella Morin, Harald Leander,<br />

Malmö Operaorkester, Malmö Operakör<br />

11


Skånes Dansteater presenterar<br />

första svenska världspremiären<br />

för stjärnkoreografen<br />

Anouk van Dijk


OUT OF<br />

THE BLUE<br />

PREMIÄR 4 dec 20<strong>21</strong><br />

SPELAS till 9 jan 20<strong>22</strong><br />

Förvänta dig det oväntade på denna musikaliska<br />

resa från Bach till Björk. Skånes Dansteater,<br />

Malmö Operaorkester och Malmö<br />

Operas barnkör slår upp dörrarna till Out<br />

of the Blue, ett nytt verk av den hyllade holländska<br />

koreografen Anouk van Dijk.<br />

Out of the Blue tar sitt avstamp i skapelsemyter<br />

från hela världen, genom historien<br />

fram till idag. En grupp träder fram ur en<br />

abstrakt blå värld. De samlar, uppfinner och<br />

visar upp föremål från förlorade, hotade eller<br />

påhittade världar. Rör sig tillsammans<br />

i en föränderlig procession – förenas och<br />

kolliderar för att sedan gå samman igen.<br />

Forntida ritualer blir business, hednisk<br />

tro smälter samman med säsongsfester,<br />

människor förvandlas till cyborgväxter. Out<br />

of the Blue handlar om skapandets kraft och<br />

vårt motstånd mot att anpassa oss till osäkra<br />

omgivningar när vi förbereder oss för en<br />

ännu okänd framtid.<br />

DANSFÖRESTÄLLNING I EN AKT<br />

MUSIK Johann Sebastian Bach, Björk, Michael Gordon, Mikael Karlsson, Igor Stravinskij, Kevin Volans<br />

ARRANGEMANG Bob Zimmerman DIRIGENT Daniela Musca KONCEPT & KOREOGRAFI Anouk van Dijk<br />

KOSTYM Jessica Helbach SCENOGRAFI & LJUS Theun Mosk MEDVERKANDE Alex Blondeau, Tomáš Červinka,<br />

Jure Gostinčar, Ange-Clémentine Hiroki, Anette Jellne, Dario Minoia, Hanna Nussbaumer, Yiorgos Pelagias,<br />

Emma Välimäki, Tiemen Stemerding, Iris Telting, Riccardo Zandoná, Oliver Lund*, Oscar Valenza*,<br />

Mariona Vinyes Ràfols*, Philip Vötter*, Malmö Operaorkester, Malmö Operas barnkör<br />

* danspraktikanter<br />

13


En av de mest<br />

älskade, nynnade<br />

och spelade<br />

operorna i världen,<br />

oemotståndlig för<br />

publik i alla åldrar.


BARBERAREN<br />

I SEVILLA<br />

PREMIÄR 12 feb 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 31 mars 20<strong>22</strong><br />

Gioacchino Rossinis opera Barberaren i Sevilla är en av de mest sedda, älskade<br />

och nynnade operorna någonsin. Full av humor berättar den en historia om hur<br />

ung kärlek besegrar dumhet och självgodhet. »Figaro, Figaro, Figaro!« Alla ropar<br />

på Figaro, stadens fixare som hjälper till med det mesta. Nu har hans kompis<br />

blivit förälskad i Rosina som hålls inspärrad av sin gamla förmyndare som vill<br />

gifta sig med henne. De båda unga männen tar till alla knep de kan för att komma<br />

i kontakt med Rosina: serenader under balkongen, påhittade namn, förklädnader,<br />

lögner, hemliga brev och andra mer eller mindre kreativa metoder.<br />

I den här uppsättningen från operafestivalen i Glyndebourne, är det tydligt varför<br />

Barberaren i Sevilla har blivit så framgångsrik. Den milda galenskapen, humorn,<br />

auktoritetstrotset och de sprittande glada melodierna gör den till en av de<br />

mest spelade operorna i världen, oemotståndlig för publik i alla åldrar. I huvudrollerna<br />

ser vi tre internationella operastjärnor; österrikiska Rafael Fingerlos,<br />

tysk-italienska Theresa Kronthaler och sydafrikanska Levy Sekgapane.<br />

Läs intervjun med Levy Sekgapane, tenor, på sid 16.<br />

OPERA I TVÅ AKTER<br />

MUSIK Gioacchino Rossini LIBRETTO Cesare Sterbini DIRIGENT Alexander Joel REGI Annabel Arden<br />

SCENOGRAFI & KOSTYM Joanna Parker KOREOGRAFI Toby Sedgwick LJUS James Farncombe<br />

MEDVERKANDE Theresa Kronthaler, Levy Sekgapane, Rafael Fingerlos, Daniel Giulianini, Elin Eriksson,<br />

Malmö Operas herrkör, Malmö Operaorkester<br />

Barberaren i Sevilla är en uppsättning från operafestivalen i Glyndebourne.<br />

15


LEVI SEKGAPANE<br />

tenor, sjunger Almaviva i Barberaren i Sevilla<br />

När började du sjunga?<br />

Mycket tidigt i mitt liv, förmodligen när jag var<br />

fyra eller fem. Mina föräldrar berättar att jag alltid<br />

sprang runt i huset och sjöng r’n’b-sånger. Senare<br />

gick jag i en katolsk skola och en gång i veckan<br />

var vi tvungna att sjunga i kören. Jag älskade det.<br />

Nunnorna lärde oss att sjunga, de kom från hela<br />

världen – USA, Australien, Asien, från alla kontinenter<br />

– till vår skola. Så man kan säga att jag fick<br />

musikaliska influenser från hela världen.<br />

Hur kom opera in i bilden?<br />

Den kom mycket senare. Jag spelade fotboll, det<br />

var min passion. Jag spelade från jag var sex till 15<br />

och tänkte göra en karriär av det. Jag har en äldre<br />

bror som är musiker och galen i opera. Han kom<br />

hem med cd-skivor och jag blev intresserad och<br />

fascinerad av den musik han spelade. Han undervisade<br />

unga inför operatävlingar hemma i vårt hus.<br />

Så när jag kom hem från skolan, hördes den musiken.<br />

När han flyttade till Bloemfontain, lämnade<br />

han sina skivor hemma. Så när jag började på universitetet<br />

var jag redan »inlyssnad«.<br />

Vad hände med din fotbollskarriär?<br />

Ska man bli professionell måste man komma med<br />

i under 18-laget, det är det första stora steget. När<br />

jag missade vid 14 och 15, tänkte jag att det nog inte<br />

skulle hända. Så jag sa adjö till fotbollen och blev<br />

musiker istället.<br />

» Jag älskar Rossini<br />

och jag älskar operan. «<br />

De senaste åren har det kommit<br />

många fantastiska sångare från<br />

Sydafrika. Vad beror det på, tror du?<br />

Utbildningen har blivit otroligt bra. Vi har haft en<br />

del fantastiska sångare under 60-, 70-, och 80-talen,<br />

som Mimi Coertse, Johan Botha och Deon van<br />

der Walt. De hade stora karriärer runt om i världen<br />

och de flesta av dem kom tillbaka hem och började<br />

undervisa på universitet och operaskolor. De har<br />

hjälpt många unga sångare som varit intresserade<br />

av opera. Det är otroligt att se. Jag är inte förvånad<br />

över att detta händer nu, andra har lagt grunden<br />

för det. Jag hade själv turen att få vara med<br />

på master classes med Nikolaj Sjukov. Och Reneé<br />

Fleming och Richard Bonynge kom till min skola.<br />

Det finns massor med talang och rösterna är stora.<br />

Sydafrika är ett väldigt musikaliskt land, vi sjunger<br />

hela tiden. Det är nästan oundvikligt att åtminstone<br />

några av oss kommer att lyckas.<br />

Hur skulle du beskriva dig<br />

själv som sångare?<br />

Folk ser mig som en Rossini-tenor eftersom jag<br />

specialiserar på mig på hans musik. Jag har en röst<br />

som passar för bel canto-musik, så det kan också<br />

vara Bellini, Donizetti, Verdi. Min röst är en slags<br />

tenore grazia, en tenor med grace; hög, lätt och<br />

som kan sjunga långa vackra linjer.<br />

Hur är ditt förhållande till publiken?<br />

När jag började blev jag alltid väldigt nervös. Jag<br />

var oerfaren och hade ingen scenvana. Det händer<br />

nog alla. I synnerhet när man sjunger i de verkligt<br />

stora salongerna, som kanske rymmer 3 000 personer.<br />

Men sedan började jag delta i tävlingar och<br />

fick självförtroende på scenen. Så när jag började<br />

16


sjunga opera på allvar kände jag mig redo. Man lär<br />

sig att göra saker för publik, inte för en själv. Man<br />

måste vara förberedd. Man måste vara ärlig. Det är<br />

klart att jag fortfarande blir nervös. Men de säger<br />

att om man inte blir nervös, måste något vara fel.<br />

Även Pavarotti blev nervös. Nervositeten finns där<br />

för att hjälpa dig. Sedan är det roligare att sjunga<br />

när man vet att publiken är där. De har kommit för<br />

att höra dig och de älskar dig.<br />

Vilken är din värsta upplevelse<br />

på en scen?<br />

Jag blev utbuad på Parisoperan. Jag var ung och<br />

skulle sjunga en stor roll, Almaviva. Det var en roll<br />

jag redan hade gjort i andra stora hus men förhållandena<br />

var svåra. Det var dubbla cast, och förstacasten<br />

repeterade hela tiden. Vi i andra fick inte<br />

så mycket tid. När det var min tur kom dirigenten<br />

till min loge två timmar före föreställningen och sa<br />

»Du kommer in här, jag väntar in dig, bla bla bla«,<br />

sedan gick han. Jag var så nervös! Hur ska man<br />

kunna gå på scen utan att ha repeterat? När jag<br />

gick till scenen tänkte jag »Det här är helt galet«,<br />

men jag hade fått chansen och tänkte ta den. Jag<br />

tog mig igenom det, men en del partier var riktigt<br />

dåliga och i applådtacket hörde jag bu-ropen. Jag<br />

fick dåliga recensioner.<br />

Du har sjungit Almaviva många gånger.<br />

Hur skulle du karaktärisera den rollen?<br />

Den är svår. Rollen är komisk, men man måste<br />

också förstå att man spelar en viktig person, en rik<br />

aristokratisk greve. Om man bara spelar den komiskt,<br />

får man ingen framgång med den. Greven<br />

är den enda karaktären i operan med ett stråk av<br />

allvar, om man tänker efter. Figaro är en clown,<br />

Bartolo är en clown. Jag har gjort den snart tjugo<br />

gånger, och varje gång försöker jag hitta något nytt<br />

att säga. Man kommer alltid att bära med sig de<br />

gamla uppsättningarna, det är svårt att distansera<br />

sig från dem, men jag jobbar med olika regissörer<br />

och de har alla sin egen vision.<br />

Utmaningen är att Rossini skrev rollen för en<br />

tenor som också sjöng låga barytonroller. Han<br />

hette Manuel Garcia och var en stor sångare med<br />

en fantastisk teknik. Han sjöng Greven i Mozarts<br />

Figaros bröllop, en barytonroll, och när han sjöng i<br />

Barberaren i Sevilla sjöng han dessa höga toner. Så<br />

man kan se att rollen är skräddarsydd för Garcia,<br />

som ville att Rossini skulle ge honom mycket kolloraturer<br />

och vackra linjer. Så man måste sjunga<br />

kolloraturer i snabbt tempo. Jag skulle inte säga<br />

att den är svår, många tenorer har haft framgång<br />

med den, men ska man sjunga tekniskt perfekt så<br />

är det en annan sak.<br />

Tröttnar du aldrig på den?<br />

Nej. Jag älskar Rossini och jag älskar operan.<br />

17


SYSTRARNA<br />

PREMIÄR 26 mars 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 8 maj 20<strong>22</strong><br />

Under det gemensamma namnet Systrarna presenterar vi en kväll med<br />

två enakts-operor. Två poetiska och starka berättelser om människor som<br />

drabbas hårt av livets omständigheter: Puccinis Suor Angelica och Catharina<br />

Backmans nyskrivna På andra sidan havet.<br />

På andra sidan havet är en helt nyskriven opera med musik av Catharina<br />

Backman och libretto av Maria Sundqvist. Handlingen bygger på en novell<br />

av Birgitta Trotzig och det är första gången någonsin som Trotzig dramatiseras.<br />

Det är också första gången en opera av en kvinnlig tonsättare sätts<br />

upp på Storan.<br />

Giacomo Puccinis Suor Angelica är en berörande, vacker opera som behandlar<br />

förlust, saknad och förlåtelse. Det är en av mycket få operor<br />

med enbart kvinnliga roller. Operan utspelar sig i ett kloster i Siena på<br />

1600-talet, där den adliga Angelica spärrats in efter att ha fött ett utomäktenskapligt<br />

barn.<br />

Båda operorna framförs av samma ensemble, med solister och damkör.För<br />

regi och scenografi svarar Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møller.<br />

Med sitt sparsmakade och ärliga uttryck har de gjort en mängd uppmärksammade<br />

och prisade uppsättningar, bland annat på Dramaten och Kungliga<br />

Operan, och hos oss senast Aida och La Gioconda. Som så många gånger tidigare<br />

samarbetar de här med den framstående ljussättaren Torben Lendorph.<br />

Läs intervjun med Catharina Backman, kompositör, på sid 20.<br />

SUOR ANGELICA — OPERA I EN AKT<br />

MUSIK Giacomo Puccini LIBRETTO Giovachino Forzano<br />

PÅ ANDRA SIDAN HAVET — OPERA I EN AKT<br />

MUSIK Catharina Backman LIBRETTO Maria Sundqvist efter en novell av Birgitta Trotzig<br />

18<br />

DIRIGENT Patrik Ringborg REGI Staffan Valdemar Holm SCENOGRAFI & KOSTYM<br />

Bente Lykke Møller LJUS Torben Lendorph MEDVERKANDE Elin Rombo, Anna Larsson,<br />

Elisabeth Jansson, Mathilda Bryngelsson, Emma Lyrén Fernandez, Kine Sandtrø, Malin Liljefors Parkler,<br />

Sara Swietlicki, Danka Milacic, Ella Morin, Kristina Ekeroth, Elisabeth Freiding, Katarina Lundborg,<br />

Laine Quist, Marie Degener, Anton Ljungkvist, Magnus Vassbotn, Ola Heinpalu, Darko Neshovskij,<br />

Malmö Operaorkester, Malmö Operakör, Malmö Operas barnkör


En kväll,<br />

två operor,<br />

tre livsöden


CATHARINA BACKMAN<br />

kompositör till På andra sidan havet<br />

Vad tänkte du när du läste historien<br />

första gången?<br />

Att det här gäller mig. Jag hade precis läst en bok<br />

som hette Den stora skrivboken av en ungersk författare<br />

som heter Agota Kristof. Den tog mig på<br />

sängen. Den handlar om två tvillingbrorsor som<br />

också skiljs åt av krig. Det är en fundamental förlust,<br />

något förändras för alltid. Jag var helt golvad<br />

av den. Sedan kom den här operaidén med Birgitta<br />

Trotzigs saga som har samma tematik. Det kunde<br />

inte varit en bättre grej för mig att börja jobba med.<br />

Jag älskar att skriva opera. Att få skriva ett stycke<br />

musik som är långt, att få använda en symfoniorkester<br />

med alla klanger och färger man kan<br />

locka fram — det är som att musiken blir en roman<br />

istället för en kort novell. I en opera har man<br />

möjlighet att jobba med olika stilar, olika känslor,<br />

olika stämningar. Man kan skildra saker i<br />

musiken — naturen, hur folk är, en massa saker<br />

som kanske inte direkt är toner och noter. Man<br />

kan göra om tankar och känslor till ett musikaliskt<br />

uttryck. Det gillar jag, att omvandla saker<br />

till musik som kanske inte är musik från början.<br />

Jag tror du skulle få olika svar från olika kompositörer.<br />

Det beror också på i vilket skede i förlusten<br />

det är. Först blir pappan tvångsrekryterad,<br />

sedan blir systern bortadopterad. Det händer<br />

plötsligt, yxan hugger till. Efteråt går det aldrig<br />

att glömma, det maler. Det som mal har jag tänkt<br />

som en upprepning, det händer inte så jättemycket.<br />

Man hör kanske en harpa som plinkar lite<br />

håglöst i bakgrunden. Sedan kommer en piccolaflöjt<br />

som ligger och hackar, som skildrar det som<br />

vill spränga ut men som måste hållas tillbaka. En<br />

bastrumma som ligger och mullrar och så någon<br />

som sjunger på det. Det blir olika lager av känslor<br />

och undertexter.<br />

Var det något som var extra svårt?<br />

Jag tycker det kan vara svårt att skildra något<br />

som är bra, utan att det blir banalt. Men samtidigt<br />

kan man ju inte skildra en massa ångest, om<br />

man inte har något att ställa det mot. Det har jag<br />

försökt göra, och det ska bli spännande att se om<br />

det funkar.<br />

Hur illustrerar man förlust musikaliskt?<br />

20


Hur tänkte du?<br />

Jag tänkte på min egen familj, på mina brorsor.<br />

När vi var små höll vi på jättemycket med ord, vi<br />

vred och vände på dem. Jag har låtit den här familjen<br />

göra detsamma. Det är något som bubblar<br />

lite, lite musikaliska infall utan att de direkt<br />

sjunger vackra låtar till varandra. En liten bild av<br />

vissa delar av min barndom, så som jag minns att<br />

det var när det var kul.<br />

Varifrån kommer dina musikaliska<br />

influenser?<br />

All musik som jag hört och tyckt om har påverkat<br />

mig, från när min pappa satt och klinkade Bach<br />

på pianot när han kom hem från jobbet på kvällen,<br />

mamma som spelade Maria Callas, jazzlinjen<br />

på Skurups folkhögskola — allt finns med. Klassiskt<br />

och jazz, folkmusik, hårdrock.<br />

Är det mycket hårdrock i På andra<br />

sidan havet?<br />

Inte så mycket Led Zeppelin, nej. De fanns med i<br />

Porträttet, den första operan Maria Sundqvist och<br />

jag gjorde tillsammans år 2000, en barnopera till<br />

invigningen av Öresundsbron. Men jag tror man<br />

kanske kommer höra lite jazz, lite folk musik,<br />

lite världsmusikinfluenser. Men annars är det<br />

Puccini. Jag tycker mycket om Puccini.<br />

Ja, hur känns det att dela kväll med en<br />

av operavärldens absolut största. Har<br />

du prestationsångest?<br />

Det är hedrande. Det är kul att det är just Puccini,<br />

han kan bygga upp musiken mot sköna höjdpunkter,<br />

jag dras med i känslorna. Då ryser jag ofta. Sedan<br />

är han sentimental och jag gillar det, för jag är<br />

själv sentimental.<br />

När du skriver, har du en tänkt<br />

mottagare i huvudet?<br />

Jag hoppar nog ganska mycket mellan en tänkt<br />

åhörare och mig själv. Det är svårt att förklara,<br />

men om någon på scenen är i stark affekt, då vill<br />

jag ju skriva musiken så att det kan uppfattas av<br />

andra än mig. Om jag uppfattar det, då tänker jag<br />

att andra kan göra det också.<br />

Finns det någon scen i operan som du<br />

är extra nöjd med?<br />

Som »Där satt den!« ? Jag tycker mycket om<br />

en sång som mamman sjunger när hon sitter<br />

med de två bebisarna. Den börjar väldigt enkelt,<br />

utan ackompanjemang, ganska lågt. Den<br />

är lite vis liknande, det är inga stora åthävor, lite<br />

folkmusik inspirerad. Det kommer in en ton, det<br />

kommer in fler toner, sedan sväller den ut, hennes<br />

hjärta flödar över, hon känner att detta med<br />

barnen är så stort. Det tror jag kommer funka.<br />

När du sitter på premiären, tittar du<br />

på scenen eller på publiken?<br />

Jag tror jag tittar på scenen. Publiken skulle jag<br />

aldrig våga titta på.<br />

Man kan göra om<br />

tankar och känslor<br />

till ett musikaliskt<br />

uttryck. Det gillar<br />

jag, att omvandla<br />

saker till musik<br />

som kanske inte är<br />

musik från början.<br />

»<br />

«<br />

<strong>21</strong>


MITRIDATE<br />

PREMIÄR 14 april 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 20 april 20<strong>22</strong><br />

Under påsken gör vi ett spännande samarbete med Det Kongelige Teater, Concerto<br />

Copenhagen och Skånes Dansteater: Mozarts opera Mitridate som ett allkonstverk.<br />

Ralf Pleger, Alexander Polzin och Fernando Melo som står för regi, scenografi respektive<br />

koreografi, är en mycket intressant trio.<br />

Pleger är en av dagens mest innovativa regissörer och filmskapare. Han arbetar<br />

ofta med allkonstverk där olika konstarter samverkar. Han har en uttalad vilja att<br />

skapa verk som inte liknar något man sett tidigare. Polzins scenografier präglas<br />

av stor fantasi och konstnärlighet (han är konstnär i botten) med ett starkt uttryck.<br />

Melo koreograferar för danskompanier över hela världen och jobbar också<br />

ofta med opera. Tillsammans har denna trio bland annat gjort en prisad Tristan<br />

och Isolde på La Monnaie i Bryssel.<br />

Mozart var bara 13 år när han tillsammans med sin far reste till Italien för att lära<br />

sig bemästra den upphöjda operakonsten. Och uppenbarligen lyckades han bra<br />

med detta eftersom han snart fick en beställning av Teatro Regio Ducale i Milano:<br />

Han skulle skriva en opera till karnevalssäsongen året därpå. Det rådde vissa tvivel<br />

om en 14-åring, och därtill österrikare, skulle klara av uppgiften men i december<br />

1770 hade Mitridate urpremiär och blev en stor succé.<br />

Handlingen kretsar kring kung Mitridate och hans söner som konkurrerar om<br />

Aspasias kärlek. Mitridate var en verklig historisk person som regerade över<br />

Pontos i norra Anatolien (nuvarande Turkiet) ca 100 år före Kristi födelse. I operan,<br />

liksom i verkligheten, försöker han förgäves vinna i krig mot romarna.<br />

Läs intervjun med Morten Grove Frandsen, countertenor, på sid 24.<br />

OPERA I TRE AKTER<br />

MUSIK Wolfgang Amadeus Mozart LIBRETTO Vittorio Amedeo Cigna-Santi KREATIVT KONCEPT Fernando Melo,<br />

Ralf Pleger, Alexander Polzin DIRIGENT Lars Ulrik Mortensen REGI Ralf Pleger SCENOGRAFI & KOSTYM<br />

Alexander Polzin KOREOGRAFI Fernando Melo LJUS Olaf Freese MEDSKAPANDE ISCENSÄTTNING<br />

Emilia Rault MEDVERKANDE Stuart Jackson, Elisabeth Einarsdóttir, Emeke Barát, Morten Grove Frandsen,<br />

Sarah Aristidou, Sebastian Monti, Kari Dahl Nielsen, Concerto Copenhagen<br />

En samproduktion mellan Malmö Opera, Det Kongelige Teater och Skånes Dansteater


Mozarts opera som<br />

allkonstverk med<br />

modern dans, virtuos<br />

sång, konst, ljud<br />

och röster<br />

23


MORTEN<br />

GROVE FRANDSEN<br />

countertenor, sjunger Farnace i Mitridate<br />

» Nu skrivs det roller för<br />

countertenorer i moderna<br />

operor. Och det är ofta<br />

överdrivna, lite galna roller,<br />

vilket passar mig väldigt bra.<br />

«<br />

Vad är en countertenor?<br />

Min röst är den högsta mansstämman. Den klingar<br />

ungefär på samma plats som en alt eller mezzosopran.<br />

Det är ett ovanligt röstfack, men man har<br />

börjat se fler och fler unga countertenorer<br />

dyka upp.<br />

Vad är skillnaden mellan en<br />

countertenors sång och falsett?<br />

Det är på ett sätt samma sak, eftersom en countertenor<br />

använder sin falsett. Jag är ingen röstex<br />

pert, men om du är baryton eller tenor så använder<br />

du kanske 80 procent av ditt bröstregister och<br />

20 procent av din huvudklang. Jag brukar vända<br />

det och säga att jag använder 80 procent av min<br />

huvud klang och 20 procent av mitt bröstregister.<br />

Det finns säkert countertenorer som bara använder<br />

sin falsett, men om man sjunger opera tror jag<br />

inte man når ut över orkesterdiket om man inte<br />

klarar av att hitta en balans mellan de två rösterna.<br />

Om tenoren är hjälte, barytonen är<br />

skurk och basen är kung, vad är då<br />

countertenoren?<br />

Nu skrivs det roller för countertenorer i moderna<br />

operor. Och det är ofta överdrivna, lite galna<br />

roller, vilket passar mig väldigt bra. Jag älskar när<br />

man använder överraskningen i att detta ljusa, ljusa<br />

ljud kommer från en stor manskropp. Så i den<br />

moderna operan blir countertenoren använd som<br />

antingen något överjordiskt eller något groteskt.<br />

Men i den traditionella operan är countertenoren<br />

hjälten, som Caesar i Händels Giulio Cesare. På den<br />

tiden var countertenoren superstjärnan.<br />

Så du är född för sent?<br />

Ja, i helt fel tid.<br />

24


Men i Mitridate får du i alla fall<br />

vara hjälte?<br />

Ja, där sjunger jag prinsen Farnace. Det är ett av<br />

Mozarts första operaverk, jag tror han var 15 år<br />

när han skrev det. Det är roligt, för den har en<br />

tydlig Mozartkaraktär, men den pekar också tillbaka<br />

till barocken. Det är ett av de få verk som<br />

Mozart skrivit med en countertenor. Det är sällan<br />

jag för djupar mig i klassiska operaroller, och faktiskt<br />

första gången i en av Mozarts. Jag har sjungit<br />

mycket modern musik och fått lov att göra många<br />

roller för första gången. När man har det privilegiet,<br />

har man inga föregångare. Det har jag nu. Jag<br />

känner mig lite nervös. Man vill göra bra ifrån sig<br />

för sitt ego, men på något sätt också för att visa respekt<br />

för andra som sjungit rollen tidigare.<br />

Tenorer vill göra Rodolfo i Bohème,<br />

mezzos vill sjunga Carmen. Vilken är<br />

countertenorens drömroll?<br />

Det finns två roller jag sagt att jag ska göra innan<br />

karriären är över. Den ena är Oberon i En<br />

midsommarnattsdröm av Britten. Det är en av de<br />

roller som förde countertenoren tillbaka i operan.<br />

Jag hade tur i oturen. Jag var i Skottland förrförra<br />

våren och skulle göra den, så kom corona. Vi<br />

missade precis premiären, men jag fick göra hela<br />

repetitionsarbetet och dyka ner i musiken och det<br />

är en roll jag SKA göra för eller senare. Den andra<br />

är The Boy i George Benjamins Written on Skin, en<br />

nyskriven opera från 2016. Den är ett fullständigt<br />

mästerverk, tycker jag. Den är också ett måste. Jag<br />

hoppas jag får chansen någon gång, annars får jag<br />

väl sjunga den på något torg.<br />

25


musikalen<br />

SÅ SOM I<br />

HIMMELEN<br />

PREMIÄR 30 april 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 12 juni 20<strong>22</strong><br />

Så som i himmelen är en gripande berättelse som träffar rakt i<br />

hjärtat. Musikalen, med musik av hyllade låtskrivaren Fredrik<br />

Kempe, är baserad på Kay Pollaks älskade film. När den nu sätts<br />

upp i Malmö är det i regi av Edward af Sillén som medverkade till<br />

musikalens manus vid uruppförandet i Stockholm. I huvudrollen<br />

ser vi musikalartisten Fredrik Lycke, som tillsammans med<br />

en fantastisk ensemble och Malmö Operakör intar vår stora scen.<br />

Daniel Daréus är en hyllad och internationellt erkänd dirigent<br />

med fullbokad kalender. Han pendlar mellan världens stora<br />

konsert hallar och operahus när musiken en dag inte längre<br />

drabbar honom. Utarbetad och djupt frustrerad över att ha tappat<br />

tron på musikens kraft får han under en konsert en kraftig hjärtinfarkt<br />

och är nära att dö. Han bestämmer sig då för återvända till<br />

den norrländska by där han föddes för att leva ett stilla liv bortom<br />

alla krav. Daniel möter byns färgstarka invånare och låter sig<br />

slutligen övertalas att leda kyrkokören. Han möts av både vänskap<br />

och gammal fiendskap men också av den sanna kärleken.<br />

26<br />

MUSIKAL I TVÅ AKTER<br />

MUSIK Fredrik Kempe SÅNGTEXTER Carin Pollak, Fredrik Kempe GABRIELLAS SÅNG Stefan Nilsson,<br />

Py Bäckman MANUS Kay Pollak, Carin Pollak ORIGINALREGISSÖR Markus Virta ORIGINALPRODUCENTER<br />

Vicky & Johan von der Lancken DIRIGENT Anders Eljas/Andreas Eriksson Hjorth REGI & MANUSMEDVERKAN<br />

Edward af Sillén KOREOGRAFI Per-Magnus Andersson SCENOGRAFI Kim Witzel KOSTYM Annsofi Österbergh Nyberg<br />

LJUS Mikael Kratt LJUD Anders Ekstedt MEDVERKANDE Fredrik Lycke, Ester Hedlund, Jenny Holmgren, Rolf Lydahl,<br />

Erik Gullbransson, Åsa Fång, Michael Jansson, Carina Söderman, Klas Wiljergård, Nina Pressing, Magnus Borén,<br />

Hanna Dorsin, Hanna Ulvan, Andreas Eldéen, Hjalmar Freij, Ingrid Zerpe, Isak Bendelin, Tord Hansson,<br />

Sara-Katarina Trollregn, Lotte Ohlander, Niklas Löjdmark Chressman, Tommy Englund, Åsa Sjöblom,<br />

Malmö Operaorkester, Malmö Operakör<br />

Originaluppsättningen hade premiär 13 sept 2018 på Oscarsteatern i Stockholm, producerad av Vicky Nöjesproduktion och 2Entertain


En berörande<br />

berättelse om kärlek,<br />

gemenskap och<br />

musikens helande kraft


LEIF PERSSON<br />

scenograf & kostymdesigner, Operaverkstan<br />

Du är utbildad förskollärare.<br />

Hur hamnade du i teatervärlden?<br />

Jag har alltid kunnat sy, jag har alltid haft hantverket<br />

i mig. Det var så jag kom till teatern, först till<br />

Studioteatern. Så jag gled in i teatervärlden genom<br />

att jobba med professionella duktiga människor.<br />

Vad har du för influenser?<br />

När jag gick på Gerlesborgsskolan träffade jag en<br />

konstnär som heter Nina Bondesson. Hon frågade<br />

en gång när jag stod i min ateljé; »Vad gör du?«<br />

Jag svarade »Jag söker«. Hon sa: »Hur vore det<br />

om du hittade något?« Det tänker jag jätteofta på.<br />

Man går aldrig ut i skogen och söker efter en pinne.<br />

Man hittar den, den plötsligt bara är där. Hon<br />

sa också »Var vaksam på vad du går igång på, för<br />

där har du nyckeln till ditt liv«. Utan att hon vet<br />

om det har hon blivit en ledstjärna i mitt liv.<br />

Sedan läste jag konstvetenskap på 80-talet. Jag<br />

har alltid varit intresserad av modernismen, tidigt<br />

1900-tal, före första världskriget och mellankrigstiden,<br />

livet och konsten i Berlin och Paris.<br />

Det hänger kanske ihop med min förskollärarutbildning,<br />

Rudolf Steiner-pedagogiken, att det<br />

bor en konstnär i varje människa. Jag blir lätt<br />

inspirerad av saker och ting. När jag började på<br />

Opera verkstan var mitt intresse för mode och<br />

haute couture ganska nytt och fick då en kanal in i<br />

det konstnärliga arbetet.<br />

Var vaksam på vad du<br />

går igång på, för där har<br />

du nyckeln till ditt liv<br />

»<br />

«<br />

Hur ser din process ut, till exempel<br />

med Komedi på en bro?<br />

Jag pratar först med Maria Sundqvist som är<br />

Operaverkstans konstnärliga ledare och regissör,<br />

om anledningen till att göra verket. Sedan lyssnar<br />

jag på musiken och utgår från det. Jag läser en del<br />

men framför allt börjar jag i bildvärlden för att<br />

få en visuell uppfattning av verket. Sedan kliver<br />

jag in i roller, försöker hitta en större bild. Som<br />

i Komedi på bro; om personerna kommer från öst<br />

eller väst, vad är skillnaden? Hur gestaltar man de<br />

olika personerna? Jag tittade på kläder från tiden<br />

för kalla kriget, då operan utspelar sig. Det har<br />

också med artistens längd att göra. Om en person<br />

är kort kan man inte trycka in för mycket på den<br />

ytan. Om man betraktar kostymen som en bild –<br />

hur stor är bildytan? Hur många linjer kan man<br />

få in i den. Jag tycker om att det är rent, att det är<br />

tydligt, att det inte är överbelamrat. Jag har svårt<br />

att se min egen estetik, för jag tycker den kommer<br />

utifrån materialet, men om jag tittar tillbaka ser<br />

jag ju att det är lite avskalat.<br />

Har du varit med om att något<br />

inte funkat?<br />

För många år sedan gjorde vi en pjäs som heter<br />

Vilse av Mare Kandre, om två vilsna tonåringar. Eftersom<br />

de var i gränslandet mellan barn och vuxna,<br />

fick vi den »lysande« idén att göra dem som<br />

två jättebebisar, fem år gamla. Så mötte vi publiken;<br />

funkade inte alls! Om man är fjorton identifierar<br />

man sig inte med någon i barn klänning.<br />

Då fick vi byta efter första publikrepetition och ge<br />

dem en tuffare attityd.<br />

28


Är identifikation viktigt?<br />

Ja, identifikationen ligger i att jag som publik ska<br />

hitta in. Fullständigt slutna konstverk, som inte har<br />

någon ingång, kan också vara en stor upp levelse.<br />

Men om man vill berätta något som är ange läget,<br />

för t ex en ung publik, då måste det finnas en öppning,<br />

så de tänker: »Detta handlar om mig«.<br />

På premiärerna, vad tittar du på,<br />

scenen eller publiken?<br />

Jag tror jag tittar på scenen. Men jag är otroligt<br />

lyssnande, jag sneglar på publiken. Det är precis<br />

som en förskollärare som lyssnar av gruppen.<br />

Jag är inte nervös. Då är jag mer nervös på första<br />

kostymrepetitionen: »Funkar detta? Eller ljuger<br />

jag för mig själv bara för att det MÅSTE funka?«.<br />

Du jobbar mycket med Operaverkstan.<br />

Vad har det nära samarbetet<br />

haft för fördelar?<br />

Vi har erfarenheter tillsammans, och det vi har<br />

ihop blir en trygghet. Jag tycker jag kan spänna den<br />

konstnärliga bågen lite mer, och börja i ett osäkrare<br />

läge. På ett nytt jobb vet jag att jag måste prestera,<br />

jag vill tala om att jag kan det här. Det vet Maria redan,<br />

så jag kan vara mycket mer flummig och sökande.<br />

Den stora fördelen är att vi litar på varandra.<br />

Hur tror du att du har påverkat<br />

Operaverkstan?<br />

På premiären av Fantasticks sa Maria att jag gjort<br />

operan lite sexigare. Kostymmässigt tror jag att jag<br />

fört in ett modeperspektiv och verkligen lagt vinn<br />

om själva hantverket. Sedan tror jag det påverkat<br />

att jag är förskollärare, att jag har en pedagogisk<br />

kunskap i botten. De gånger vi gjort projekt utanför<br />

Operan, samarbeten med Drömmarnas hus<br />

till exempel, har det inte varit något problem för<br />

mig att hantera fyrtio barn därifrån. Jag är utbildad<br />

i en metod som heter FIGA, Förberedelse –<br />

Introduktion – Genomförande – Avslutning.<br />

Hur har Operaverkstan påverkat dig?<br />

Jag brukar säga att Maria är min bildningsskola.<br />

Hon har lärt mig så otroligt mycket. Jag tycker om<br />

musikteater, men många verk jag jobbat med hade<br />

jag aldrig hört talas om innan. Så det har blivit en<br />

stor tillgång i mitt liv att jag fått lära mig om opera<br />

och musikteater. Jag har fått en större förståelse för<br />

vad som krävs för att en sångare ska kunna leverera.<br />

En stor del av publiken kommer hit för att höra<br />

sångarna och rösterna. Hur fantastisk kostymen än<br />

är, om inte sångare kan leverera fullt ut i den, så<br />

fungerar den inte. Att jag kan vara med och skapa<br />

de förutsättningarna, det är den stora glädjen.<br />

29


PERSSONS<br />

PARAD<br />

PREMIÄR okt 20<strong>21</strong><br />

VISAS när du vill på webben<br />

Leif Persson har i många år designat kostymer till flertalet<br />

av Operaverkstans uppsättningar. Nu gör vi en film<br />

om hans verk!<br />

Följ med på en historisk resa där kostymen står för berättelsen,<br />

detaljerna är rikedomen, materialet är känslan och inspirationen<br />

är vägledaren. När vi fångar upp Leif Perssons<br />

tankar om vad en specifik kostym har fått sin inspiration<br />

från, får vi en kavalkad av tankar, samband och fakta.<br />

Leif utformar inte bara ett plagg som ska vara med för<br />

handlingens skull, utan skapar en design som tillför en<br />

historia till det som berättas på scenen. Att producera ett<br />

plagg vars uppgift är att förstärka en berättelse är ett hantverk<br />

som kräver noggrannhet, efterforskning och ett öga<br />

för stil. Vem är karaktären som ska bära kostymen och vad<br />

ska kostymen tillföra karaktären?<br />

I Perssons parad reser vi in i Operaverkstans värld och<br />

tittar närmare på det hantverk som lyfter gestaltningens<br />

magi och fantasi. Vi synar i sömmarna och lyfter även<br />

Operaverkstans gestaltning, magi och fantasi.<br />

Läs intervjun med Leif Persson, konstymdesigner och<br />

scenograf på sid 28.<br />

30<br />

FILM I EN AKT<br />

MUSIK utdrag ur Operaverkstans uppsättningar Drottningens juvelsmycke,<br />

Var är du Proserpin?, Ursonaten, Faust & Helena, Ledaren, Min älskade Pierrot<br />

MANUS Maria Sundqvist, Ola Simonsson, Leif Persson REGI Maria Sundqvist<br />

SCENOGRAFI & KOSTYM Leif Persson RÖRELSEINSTRUKTÖR Sara Ekman<br />

MEDVERKANDE Ola Simonsson, Leif Persson, Sara Ekman, Helena Magnusson,<br />

Negar Zarassi, Tor Lind, Birgitta Smiding ORKESTER Annika Bjelk, Lars Ljungberg,<br />

Inga Zeppezauer, Ola Denward


Leif Persson har designat kostymer till många<br />

uppsättningar. Nu gör vi en film om hans kostymer!<br />

31


OPERAVERKSTAN<br />

Malmö Operas laboratorium som sätter upp allt från experimentell<br />

opera till kärleksfulla omtolkningar av klassiker och<br />

bjuder ofta in publiken i skapandeprocessen. Operaverkstan är<br />

en ledande producent av scenkonst för barn och unga men gör<br />

också uppsättningar för vuxen publik. Föreställningarna spelas<br />

vanligen på Verkstan men även på turné och ibland på Storan.<br />

Teater är som en slags lek,<br />

en lek som man visar upp.


LEDAREN<br />

NYPREMIÄR 10 nov 20<strong>21</strong><br />

SPELAS till 11 dec 20<strong>21</strong><br />

FRÅN 10 ÅR<br />

Ledare finns överallt: i skolan, i leken, i samhället. Det är<br />

skillnad på en ledare som har tagit sig rätten att bestämma<br />

över någon annan och en ledare som tilldelats den<br />

rätten. Har du valt dina ledare, eller har de valt sig själva?<br />

Eugène Ionescos pjäs Ledaren (Le Maître) är skriven i<br />

efterkrigstidens Paris, där många konstnärer samlades<br />

och sökte nya uttryck som reaktion på kriget.<br />

Ledaren handlar delvis om vår förmåga att vilseledas,<br />

men Ionesco var också inspirerad av det absurda och<br />

komiska i människans språk och beteende.<br />

Operaverkstans uppsättning utspelas 1959 i Paris, där<br />

operans skrevs. Ionescos text präglas av ett teatralt uttryck<br />

och vävs med hjälp av maskspel samman med den<br />

franska kompositören Germaine Tailleferre’s lekfulla<br />

musik. Maskerna, som utgör en viktig del i spelet och<br />

scenografin skapas delvis av publiken.<br />

OPERA I EN AKT<br />

MUSIK Germaine Tailleferre TEXT Eugène Ionesco MUSIKALISKA ARRANGEMANG<br />

Jonas Forssell ÖVERSÄTTNING Liza Fry, Jonas Forssell KAPELLMÄSTARE<br />

Annika Bjelk REGI Maria Sundqvist SCENOGRAFI & KOSTYM Leif Persson<br />

KOREOGRAFI Sara Ekman LJUS Emanuel Arvanitis MEDVERKANDE<br />

Andreas Landin, Helena Magnusson, Fabian Düberg, Negar Zarassi, Ola Simonsson,<br />

Lars Fembro ORKESTER Inga Zeppezauer, Viktor Nordliden, Allan Jonasson<br />

33


KOMEDI<br />

PÅ EN BRO<br />

NYPREMIÄR 28 jan 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 6 mars 20<strong>22</strong> på turné och på Verkstan<br />

FRÅN 12 ÅR<br />

»Det är opera när det är som bäst;<br />

en perfekt symbios mellan<br />

musik och dramatik«<br />

/Expressen


En bro går över gränsen mellan två länder. På vardera sida står en nitisk<br />

vakt. Med ett pass kommer man ut på bron, men inte längre, för passet<br />

gäller inte i andra änden. Och det gäller inte heller för att gå tillbaka. En<br />

efter en fastnar dramats karaktärer på bron och i detta ingenmansland<br />

tar handlingen sin början.<br />

Komedi på en bro är en radioopera från 1935 av den tjeckiske tonsättaren<br />

Bohuslav Martinu. Operaverkstans version av denna komedi i klassisk<br />

form, utspelas i slutet av kalla kriget på en plats där alla har tröttnat på<br />

gränskontrollerna. Tillvaron är präglad av misstänksamhet och spioneri<br />

och allt ställs på sin spets när fem personer fastnar vid gränsen och<br />

varken kommer fram eller tillbaka.<br />

Byråkratin och militarismen framstår här i ett löjets skimmer men precis<br />

som i alla bra komedier finns ett inte så litet korn av allvar – handlingen<br />

ekar från tiden före murens fall. Här har dock alla karaktärer i<br />

dramat har fått låna drag av de klassiska commedia dell'arte-figurerna.<br />

Komedi på en bro hade premiär på Operaverkstan 2019 och spelades för<br />

högstadiet och för vuxna.<br />

OPERA I EN AKT<br />

MUSIK & LIBRETTO Bohuslav Martinu, efter en pjäs av V K Klicpera SVENSK ÖVERSÄTTNING Maria Sundqvist KAPELLMÄSTARE &<br />

ARRANGEMANG Lars Ljungberg REGI Maria Sundqvist SCENOGRAFI Paula Sjöblom KOSTYM Leif Persson LJUS Johanna Svensson<br />

MEDVERKANDE Helena Magnusson, Sebastian Durán, Andreas Landin, Maria Sanner, Ola Simonsson<br />

ORKESTER Lars Ljungberg, Johanna Hydén Lander, Hedda Heiskanen, Blagoj Lamnjov<br />

35


DET GÅR AN<br />

PREMIÄR 11 sept 20<strong>21</strong><br />

SPELAS till 28 nov 20<strong>21</strong> på turné och på Verkstan<br />

En sommardag på 1830-talet möts Sara och Albert på en båtresa mellan Stockholm<br />

och Lidköping. Under dagarna som följer fördjupas deras relation och<br />

kärleken börjar spira. Men är Sara beredd att ge upp sitt yrke och sin frihet för<br />

att bli Alberts fru?<br />

Det går an är en opera baserad på Carl Jonas Love Almqvists kända roman med<br />

samma namn, som publicerades 1839 och väckte enorm skandal. För det är inte<br />

bara en charmig kärlekshistoria mellan två unga människor, utan också ett angrepp<br />

på äktenskapet som institution och det då rådande skråväsendet som hindrade<br />

kvinnor från att bli ekonomiskt självständiga.<br />

Operan hade urpremiär på Läckö slott 2016 och fick ett varmt mottagande. Nu gör<br />

vi den i en ny uppsättning signerad regissör Niklas Hjulström.<br />

»Varje vettigt operahus i Sverige borde<br />

genast släppa vad de har för händer och<br />

sätta upp detta verk signerat Daniel<br />

Fjellström och Maria Sundqvist.«<br />

/Expressen<br />

OPERA I TVÅ AKTER<br />

MUSIK Daniel Fjellström LIBRETTO Maria Sundqvist KAPELLMÄSTARE Max Lörstad<br />

REGI Niklas Hjulström SCENOGRAFI & KOSTYM Fridjon Rafnsson KOREOGRAFI<br />

Peter Svensson LJUS Patrik Bogårdh MEDVERKANDE Magdalena Risberg,<br />

Richard Hamrin, Ola Heinpalu, Mathilda Bryngelsson, Kine Sandtrø, Emma Lyrén Fernandez,<br />

Tor Lind ORKESTER Max Lörstad, Hedda Heiskanen, Lyssa Davidsson<br />

37


BALLADEN OM KATE WARNE<br />

DEAD OR ALIVE<br />

VÄRLDSPREMIÄR 26 feb 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 8 maj 20<strong>22</strong> på turné och på Verkstan<br />

Dead or Alive – balladen om Kate Warne är en nyskriven musikal om världens första kvinnliga detektiv,<br />

baserad på verkliga händelser. Kate Warne fick som 23-årig änka 1856 anställning på nystartade<br />

Pinkerton National Detective Agency i Chicago. I en tid då det var otänkbart att en kvinna<br />

kunde vara deckare lyckades hon få ägaren Pinkerton att inse att hon kunde komma åt information<br />

ingen man skulle lyckas med.<br />

Han kom aldrig att ångra sig. Kate Warne blev hans bästa agent. Hon lyckades stoppa det första<br />

mordförsöket på Abraham Lincoln och fick fram avgörande information som hjälpte nordstaternas<br />

armé att vinna det amerikanska inbördeskriget. Pinkertons stödde också arbetet med den underjordiska<br />

järnvägen, nätverket som hjälpte slavar att fly sydstaterna.<br />

Musikalen är en beställning av Malmö Opera. Titelrollen Kate Warne görs av Sara Lehmann och<br />

Oscar Pierrou Lindén ses i rollen som byråns ena ägare, Jeff Pinkerton.<br />

Smartaste<br />

detektiven i<br />

Chicago var en<br />

23-årig kvinna<br />

38<br />

MUSIKAL I TVÅ AKTER<br />

MUSIK & SÅNGTEXTER Patrick Rydman & Martin Schaub MANUS Mats Kjelbye<br />

KAPELLMÄSTARE Martin Schaub REGI Stina Ancker KOREOGRAFI Melker Sörensen<br />

SCENOGRAFI & KOSTYM Kajsa Larsson LJUS Tobias Hallgren MEDVERKANDE Sara Lehmann,<br />

Jonas Schlyter, Oscar Pierrou Lindén, Fredrik Sjöstedt, Miriam Aïda, Elisabeth Rustad<br />

ORKESTER Martin Schaub, Henrik Cederblom, Stina Andersdotter, Amanda Savbrant


MALMÖ OPERA PÅ LASTBIL<br />

DET STORA<br />

OVÄSENDET<br />

PREMIÄR 4 juni 20<strong>22</strong><br />

SPELAS till 23 juni 20<strong>22</strong> på turné<br />

40


För femte året i rad ger vi oss ut på lastbil i Skåne. Den här gången är det våra talangfulla<br />

masterstudenter som bjuder på en utomhusföreställning med manus av deras<br />

mentor, operasångaren Rickard Söderberg.<br />

Under 1600-talet spelades den mesta teatern i Europa av resande teater sällskap<br />

på ambulerande vagnar. Detta samtidigt som samhället skakades av vad som kallas<br />

»det stora oväsendet«, en masshysteri där människor pekade ut varandra som häxor<br />

för att skydda sig själva från kyrkans dom. Dåtidens cancel- och hederskultur.<br />

Nu byggs Malmö Operas lastbil om till en teatervagn från 1600-talet och sångarna<br />

gör precis som under barocken och rotar fram det bästa från kostymförråden. När<br />

vagnen sedan rullar in på Skånes torg, till tonerna av Vivaldi, Händel och Roman,<br />

bjuds publiken på en resa i tiden i en burlesk fars med häxor, präster och gycklare.<br />

Låt det stora oväsendet börja!<br />

En bullrig, burlesk<br />

barockfars med<br />

häxor, präster och<br />

gycklare<br />

BAROCKOPERA I EN AKT<br />

MANUS Rickard Söderberg KAPELLMÄSTARE Albert van Pham REGI & SCENOGRAFI<br />

Clara Svärd, Marika Feinsilber MEDVERKANDE Ola Heinpalu, Ella Morin,<br />

Kine Sandtrø, Elin Eriksson, Mathilda Bryngelsson


KONSERTER<br />

FREDAGSKONSERTER<br />

STORSLAGET FRÅN ITALIEN<br />

5 november 20<strong>21</strong><br />

Gioacchino Rossini<br />

Petite Messe Solennelle<br />

Solister Sara Swietlicki, Maria Streijffert,<br />

Darko Neshovski, Zachary Altman<br />

Malmö Operakör & orkester<br />

Dirigent Daniela Musca<br />

RYSK ROMANTIK<br />

18 februari 20<strong>22</strong><br />

Sergej Rachmaninov<br />

Konsert för piano & orkester nr 2, c-moll, op 18<br />

Symfoni nr 2, e-moll, op 27<br />

Solist Lukáš Vondrácek<br />

Dirigent Michal Nesterowicz<br />

FRANSK PASSION<br />

20 maj 20<strong>22</strong><br />

Francis Poulenc<br />

La voix humaine opera i en akt för sopran och orkester<br />

Hector Berlioz<br />

Harold en Italie<br />

Solist Margaux de Valensart, Nicholas Shardlow<br />

Malmö Operaorkester<br />

Dirigent Maxime Pascal<br />

OPERAORKESTERN<br />

PÅ TURNÉ<br />

9—10 september 20<strong>21</strong><br />

Landskrona & Kristianstad<br />

Wilhelm Stenhammar Prélude & Bourrée<br />

Richard Wagner Wesendonck-Lieder<br />

Franz Berwald 4 Sinfonie<br />

Solist Cornelia Beskow<br />

Malmö Operaorkester<br />

Dirigent Magnus Fryklund<br />

KAMMARKONSERTER<br />

Möt våra musiker och sångare i det lilla formatet.<br />

Slå dig ner i vår vackra foajé, beställ<br />

gärna något gott att äta och upplev musik i<br />

världsklass på nära håll.<br />

ALLSÅNG PÅ OPERAN<br />

Sjung med i de största musikalhitsen och<br />

pampigaste operakörerna. Allsångsledare<br />

och konferencier är den karismatiske<br />

operasångaren Rickard Söderberg.<br />

STRÅKDUELL<br />

MED KULTURSKOLORNA<br />

Malmö Operaorkester drabbar samman med<br />

stråkelever från kulturskolor i hela Skåne.<br />

WE ARE OPERA<br />

MED KULTURSKOLORNA<br />

Malmö Operakör drabbar samman med<br />

sång elever från Malmö kulturskola.<br />

42


GLÄDJESPRIDARE<br />

I VÅTT OCH TORRT<br />

Du känner kanske inte igen dem, men om du har besökt oss har du garanterat hört<br />

dem – Malmö Operakör och Malmö Operaorkester. Med sina röster och instrument<br />

sprider våra hundratal musiker mycket glädje i vår egen teatersalong såväl som på<br />

festivaler, ute i landet och världen. De behärskar opera, musikal, teater och får dansa<br />

på bord, spela utomhus i snålblåst, sjunga på alla tänkbara språk samtidigt som de<br />

alltid levererar de vackraste toner du kan tänka dig. Nästa gång du besöker oss, applådera<br />

lite extra för våra trotjänare.<br />

45


KARIN BENJAMINSSON<br />

Head of Corporate Development<br />

Karin Benjaminssons namn står inte i listan över<br />

de som medverkar i en produktion. Det är ändå<br />

ett faktum att mycket av det som sker i huset inte<br />

skulle ha blivit av utan henne. Karin är Malmö<br />

Operas Head of Corporate Development – ansvarig<br />

för att hitta samarbetspartners bland stiftelser,<br />

privatpersoner och företag.<br />

När hon kom från en liknande tjänst på the National<br />

Portrait Gallery i London blev hon den första<br />

i husets historia att på heltid arbeta med partnerskap,<br />

sponsring och liknande samarbeten.<br />

»Det handlar om att utforma ett samarbete för<br />

att få finansiella muskler och kompetens för att<br />

kunna genomföra en vision. Till skillnad från i<br />

London är det inte den grundläggande verksamheten<br />

jag drar in pengar till, alltså saker vi skulle<br />

gjort ändå med våra ägares pengar. Det är viktigt<br />

att komma ihåg att det här är saker som Operan<br />

inte skulle ha möjlighet att genomföra annars.«<br />

Malmö Opera vill ha möjligheter att genomföra<br />

projekt. Vad samarbetspartnern vill ha i utbyte<br />

varierar. Företag vill ofta ha kund- eller personalvårdsrelaterade<br />

program. Ett exempel kan vara att<br />

personal från ett företag får komma till Operan på<br />

föreställningar och få ta del av verksamheten på<br />

ett sätt som annars inte är möjligt. Det kan handla<br />

om synlighet, alltså marknadsföring. Men den<br />

viktigaste faktorn, menar Karin, är corporate social<br />

responsibility, CSR, vilket handlar om en organisations<br />

ansvar gentemot samhället.<br />

»Det tror jag är den stora grejen för oss. Företag<br />

och stiftelser har allokerat pengar till att göra<br />

saker för samhället. Ofta har man valt idrott eller<br />

barn- och ungdomsverksamhet, men kulture<br />

före kommer mer och mer«.<br />

Exempel på CSR-relaterade aktiviteter inom<br />

Malmö Opera är AKT:, Malmö Opera på Lastbil och<br />

Gröna cirkeln för att nämna några.<br />

AKT: är ett projekt där unga med olika bakgrund<br />

involveras i Malmö Operas verksamhet. Projektet<br />

handlar om inkludering och jämställdhet,<br />

men också ledarskap.<br />

Malmö Opera på lastbil handlar om att nå ut till<br />

publik som av olika skäl inte kommer till oss.<br />

Forskning visar att kulturkonsumtion har en positiv<br />

påverkan på fysik och psykisk hälsa.<br />

Gröna cirkeln är ett samarbete med ett företag<br />

inom avfallshantering, som ska leda till att<br />

Operans klimatavtryck minskar.<br />

»Om jag lyckas hitta en partner som har samma<br />

grundläggande vision inom något specifikt – om<br />

det är miljö eller social hållbarhet – då är det en<br />

‘match made in heaven’.«<br />

Ser du ett mål med ditt arbete?<br />

»Det vore fantastiskt om man pratade om oss<br />

som ett hållbart hus, inom både miljö och social<br />

hållbarhet, på samma sätt som man nu pratar om<br />

våra föreställningar.«<br />

»<br />

Det vore fantastiskt<br />

om man pratade om<br />

oss som ett hållbart<br />

hus, på samma sätt<br />

som man nu pratar om<br />

våra föreställningar.<br />

«<br />

47


MAT & MINGEL<br />

Ett teaterbesök är så mycket mer än bara föreställningen. Minglet och<br />

stämningen i foajén, middagen i vår restaurang och glaset med bubbel i<br />

pausen är en del av upplevelsen. Dra på feststassen eller kom som du är!<br />

Timmen innan föreställning sjuder foajén av aktivitet. Publiken träffas,<br />

äter gott, minglar och kommer i stämning. Foajén är en magnifik<br />

mötesplats; ett av den funktionalistiska arkitekturens mästerverk,<br />

med fyra barer och storslagen utsikt över staden. Glöm inte att boka<br />

din pausfika i förväg så slipper du köa och kommer till dukat bord.<br />

Malmö Operas egen restaurang — Operagrillen — är en vacker och avslappnad<br />

mötesplats i direkt anslutning till foajén. Tisdag – lördag serverar<br />

vi vår trerätters Operamiddag innan föreställningen – ett perfekt<br />

sätt att börja en helkväll på operan med familjen, vännerna eller dejten.<br />

Vid söndagsföreställningar plockar vi fram finporslinet och serverar<br />

klassisk afternoon tea.<br />

48


BLI VIP-MEDLEM<br />

Vill du vara först på bollen vid biljettsläpp? Då kan vi rekommendera att bli<br />

VIP-medlem där många av våra största musikteaterälskare är medlemmar.<br />

Som VIP-medlem får du förtur till salongens bästa platser, rabatt på biljetter<br />

och speciella erbjudanden. Med VIP-kortet i din hand får du dessutom rabatt<br />

i foajéserveringen och Operagrillen.<br />

malmoopera.se/blimedlem medlem@malmoopera.se 040–20 85 15<br />

FÖRETAGSEVENT,<br />

FEST ELLER GRUPPRESA?<br />

Kliv in med ditt sällskap i vårt magnifika operahus! En vacker och inspirerande<br />

miljö med förstklassig gastronomi för alla typer av arrangemang, festligheter<br />

och relationsskapande möten. Våra föreställningar kan bli en del av ditt<br />

program eller så kan du iscensätta ditt event på vår spännande arena. Kontakta<br />

oss eller kom förbi på ett besök så berättar vi gärna mer om vårt unika hus.<br />

foretag@malmoopera.se malmoopera.se/foretag 040–20 85 70<br />

50


DET ÄR ROLIGARE<br />

ATT GÅ PÅ TEATER TILLSAMMANS<br />

Det något alldeles speciellt att gå på teater tillsammans med andra. Kanske<br />

är du den som samlar vännerna och ser till att teaterbesöket blir av? Då ska<br />

du bli operaombud eller skolombud. Vi har ett stort gäng engagerade ombud<br />

som bokar biljetter och planerar besök hos oss åt sin bekantskapskrets, skola,<br />

förening eller sina kollegor. Som ombud får du inspirerande utskick, du blir<br />

inbjuden till genrep och träffar och får rabatt på biljetter, mat och dryck. Kontakta<br />

oss så får du veta mer!<br />

malmoopera.se/ombud ombud@malmoopera.se 040–20 85 27<br />

GARANTERAD PLATS<br />

MED SÄSONGSABONNEMANG<br />

Med ett säsongsabonnemang har du alltid garanterad plats på de föreställningar<br />

och konserter du vill se. Dessutom får du VIP-kort med fina förmåner,<br />

förhandsinformation och upp till 30% rabatt på biljettpriset.<br />

malmoopera.se/abonnemang-och-medlem<br />

Ta del av<br />

magin!<br />

51


HÖST<br />

THE SOUND OF MUSIC<br />

PREMIÄR 3 sept 20<strong>21</strong><br />

SPELAS t o m 30 jan 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

DET GÅR AN<br />

PREMIÄR 11 sept 20<strong>21</strong> i Örkelljunga<br />

SPELAS 3 & 7—16 okt på Verkstan<br />

& på turné t o m 28 nov 20<strong>21</strong><br />

BILJETTPRIS 325 kr<br />

EN MIDSOMMARNATTSDRÖM<br />

PREMIÄR 2 okt 20<strong>21</strong><br />

SPELAS t o m 6 nov 20<strong>21</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

EN KVÄLL MED THALIA<br />

PREMIÄR 30 okt 20<strong>21</strong><br />

SPELAS t o m 31 dec 20<strong>21</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

LEDAREN<br />

NYPREMIÄR 10 nov 20<strong>21</strong><br />

SPELAS t o m 11 dec 20<strong>21</strong> på Verkstan<br />

BILJETTPRIS 165 kr<br />

OUT OF THE BLUE<br />

PREMIÄR 4 dec 20<strong>21</strong><br />

SPELAS t o m 9 jan 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS 150–345 kr


VÅR<br />

KOMEDI PÅ EN BRO<br />

PREMIÄR 28 jan 20<strong>22</strong><br />

SPELAS t o m 6 mars 20<strong>22</strong> på Verkstan och på turné<br />

BILJETTPRIS 165 kr<br />

DEAD OR ALIVE<br />

VÄRLDSPREMIÄR 26 feb 20<strong>22</strong> i Hässleholm<br />

SPELAS <strong>22</strong> mars —3 april på Verkstan<br />

& på turné t o m 8 maj 20<strong>22</strong><br />

BILJETTPRIS 325 kr<br />

BARBERAREN I SEVILLA<br />

PREMIÄR 12 feb 20<strong>22</strong><br />

SPELAS t o m 31 mars 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

SYSTRARNA<br />

PREMIÄR 26 mars 20<strong>22</strong><br />

SPELAS t o m 8 maj 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

MITRIDATE<br />

PREMIÄR 14 april 20<strong>22</strong><br />

SPELAS t o m 20 april 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

SÅ SOM I HIMMELEN<br />

PREMIÄR 30 april 20<strong>22</strong><br />

SPELAS t o m 12 juni 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS <strong>22</strong>0–885 kr<br />

53<br />

53


KONSERTER<br />

FREDAGSKONSERT<br />

5 nov 20<strong>21</strong> & 18 feb, 20 maj 20<strong>22</strong> på Storan<br />

BILJETTPRIS 300 kr<br />

KAMMARKONSERTER<br />

18 sept, 9 okt, 13 nov, 11 dec 20<strong>21</strong> & 15 jan, 2 april, 7 maj, 20<strong>22</strong> i foajén<br />

BILJETTPRIS 150 kr<br />

ALLSÅNG PÅ OPERAN<br />

4 sep 20<strong>21</strong> & 11 juni 20<strong>22</strong> på Storan & Bengt Hall-salen<br />

BILJETTPRIS 190—250 kr<br />

ÖVRIGA KONSERTER<br />

MALMÖ OPERAORKESTER PÅ TURNÉ<br />

9 sept 20<strong>21</strong> i Landskrona & 10 sept 20<strong>21</strong> i Kristianstad<br />

MALMÖ OPERA PÅ LASTBIL<br />

4—23 juni 20<strong>22</strong><br />

54


SALONGER<br />

STORAN<br />

VERKSTAN<br />

VERKSTAN<br />

OBS! Alla stolar i vänstra delen av<br />

Storans salong har ojämna nummer,<br />

och till höger jämna.<br />

55


ETT STORT TACK TILL ALLA VÅRA<br />

SPONSORER, MECENATER<br />

& SAMARBETSPARTNERS<br />

Är ditt företag eller din organisation intresserad<br />

av samarbete eller sponsringsavtal med Malmö Opera?<br />

malmoopera.se/samarbetamedoss<br />

040–20 84 27<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Teaterchef Michael Bojesen<br />

PROGRAMREDAKTION<br />

& GRAFISK FORM<br />

Publikutvecklingsavdelningen<br />

ILLUSTRATIONER<br />

Lotta Heinegård, Alexander Polzin,<br />

Julia Szulc<br />

FOTO<br />

Magnus Bergström, Mats Bäcker,<br />

Bill Cooper, Catarina Ek, Jens Ihlström,<br />

Kruuse Media, Christoffer Lomfors,<br />

Tomas Nord, Werner Nystrand,<br />

Andreas Paulsson, Jonas Persson,<br />

Tobias Pettersson, Joakim Lloyd Raboff,<br />

Charlotte T Strömwall, Johan Sundell,<br />

Katja Tauberman,<br />

Anna W Thorbjörnsson, Carl Thorborg,<br />

Isabell N Wedin, Robert Workman<br />

TRYCKERI<br />

Exakta<br />

© MALMÖ OPERA 20<strong>21</strong><br />

Malmö Opera ägs av<br />

Region Skåne<br />

Papper MultiOffset 140 g<br />

MultiOffset 300g<br />

Med reservation för ändringar


MALMOOPERA.SE

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!