skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

Lissabonfördragets ikraftträdande, fått en tydligare position i EU-domstolens
praxis. Arnull menar att principen om effektivt rättsskydd bör
uppfattas som en bredare princip vari effektivitets- och likvärdighetsprinciperna
utgör delmoment. 412 Prechal och Widdershoven argumenterar
istället för att principen om effektivt rättsskydd bör upp fattas som en
från effektivitetsprincipen fristående, men parallellt tillämplig, princip,
där den förra tar sikte på medlemsstaternas skyldighet att garantera den
enskildes rätt till domstolsprövning medan den senare främst syftar till
att säkerställa gemenskapsrättens effektiva genomslag. 413 Engström pekar
på möjligheten att det i själva verket rör sig om två namn på exakt samma
princip, dock utan att nå en tydlig slutsats. 414 EU-domstolen är själv inte
alldeles konsekvent i sitt förhållnings sätt. I vissa rättsfall menar den att
effektivitets- och likvärdig hets principerna ”ger uttryck för medlemsstaternas
allmänna skyldighet att säkerställa ett domstolsskydd för enskildas
rättigheter”, 415 medan den i andra fall verkar betrakta principerna
som åtskilda och kumulativa. 416 Oftast förefaller EU-domstolen dock
behandla de båda principerna var för sig. 417
412
Arnull (2011) s. 55. Se även Ross (2006) s. 479 som betecknar effektivt rättsskydd
som en ”umbrella label”. Omvänt har generaladvokat Kokott uttalat att principen om
effektivt rättsskydd är ett utflöde av effektivitetsprincipen (C-75/08 Mellor, förslag till
avgörande p. 28). Uttalandet har kritiserats av Arnull, a.st. i not 30, och förefaller inte
heller vinna stöd i EU-domstolens praxis i övrigt.
413
Prechal och Widdershoven (2011) s. 46.
414
Engström (2011) s. 60 ff. Se även generaladvokat Jääskinens förslag till avgörande i
C-536/11 Donau Chemie p. 3 (jfr dock ibid. p. 47, se not 432 nedan).
415
C-268/06 Impact p. 47. Se även C-63/08 Pontin p. 44 och C-317/08 till C-320/08
Alassini p. 49.
416
Se t.ex. C-87/90 till C-89/90 Verholen p. 24, C-13/01 Safalero p. 49–50 och C-12/08
Mono Car Styling p. 49.
417
Se t.ex. C-317/08 till C-320/08 Alassini p. 62–60 om effektivitetsprincipen och
61–66 om effektivt rättsskydd och C-93/12 Agrokonsulting-04 p. 48–58 om effektivitetsprincipen
och p. 59–60 om effektivt rättsskydd. I C-472/11 Banif Plus Bank p. 26 och 29
förefaller principerna rentav ställas emot varandra. Se även DEB p. 33, där EU-domstolen
fann det nödvändigt att omformulera frågan från att avse effektivitetsprincipen till att
avse effektivt rättsskydd, vilket tyder på att den uppfattar principerna som åtskilda och
åtskillnaden som betydelsefull (se Engström (2011) s. 60 f.). Jfr dock C-432/05 Unibet,
där domstolen först refererar till både Simmenthal, Rewe/Comet och Johnston (p. 37–43)
och därefter verkar obekymrad över att resonera kring unionsrättens fulla effekt i svaret
på den andra frågan (p. 67 och 76) och kring effektivitetsprincipen i svaret på den tredje
frågan (p. 82) trots att båda frågorna, så som de hade framställts, rörde principen om
effektivt rättsskydd (p. 66 och 78).
97