skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

som medför att det ”inte [är] möjligt att behandla alla mål på samma
sätt.” 339
1999 års rättegångsutredning konstaterar också att ”[i]nternationella
förpliktelser har […] ett växande inflytande på processlagstiftningen
genom att sätta en yttre gräns för den svenska lagstiftarens frihet”, men
drar inga vidare konsekvenser av uttalandet utöver en allmän ambition
att ”söka uppslag till processuella förbättringar utomlands”. 340 EKMR
och dess betydelse för processrätten diskuteras däremot relativt flitigt i
förarbetena, men sällan i relation till just flexibilitetspolitiken och tilllämpningen
av fakultativa regler. 341 Vid EMR-reformen noterades dock
att den fakultativa regeln om muntlig förhandling i samband med prövningstillståndsprövning
i hovrätt (RB 50:7 a st. 2) måste ”tillämpas” (i
betydelsen att den fakultativa möjligheten att hålla sådant sammanträde
måste utnyttjas) i de fall konven tionen stadgar en rätt till muntlig förhandling,
om part begärt sådan och hovrätten har för avsikt att inte meddela
prövningstillstånd. 342
Något som däremot i princip inte diskuteras i förarbetena är potentiella
processuella följder av EU-medlemskapet. Enstaka undantag finns,
såsom vid permanentandet av möjligheten till närvaro genom ljud- och
bildöverföring vid domstolssammanträden, då den ökade internationaliseringen,
exemplifierad bland annat med EU:s bevisupptagningsförordning,
angavs som ett argument för den nya regleringen. 343 Detta uttalande
var dock inte kopplat till regelns fakultativa karaktär. Inte heller
diskuterade regeringen processrättsliga frågor i samband med Sveriges
inträde i EU, annat än genom allmänna uttalanden om att kränk ningar
av unionsrätten ska ”sanktioneras i enlighet med liknande materiella
och processuella bestämmelser som gäller för överträdelser av nationell
339
SOU 2013:17 s. 182.
340
SOU 2001:103 s. 81. Jfr även prop. 2004/05:131 s. 81, där det konstateras att internationaliseringen
ställer ”nya krav på domstolarna”. I sina komparativa ansatser kan 1999
års rättegångsutredare knappast kallas pionjärer; redan Processkommissionen företog
omfattade studier av andra europeiska process ordningar (se SOU 1926:31 s. 33 ff. och
Modéer (1999) s. 406 f.).
341
Eftersom EKMR gäller som lag i Sverige (SFS 1994:1219) kan dock diskuteras om
denna typ av resone mang verkligen bör betraktas som ett utslag av ”internationalisering”
(även om kon ven tionen som sådan förstås är ett resultat av internationellt samarbete).
342
Prop. 2004/05:131 s. 264.
343
Prop. 2004/05:131 s. 86 f. Jfr även prop. 1998/99:65 s. 9.
84