skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor
minskningar genom förenklingar av förfarandet, särskilt i syfte att elimineraombudsbehovet. 268Vad gäller åtgärderna kan skönjas en viss, i praktiken kanske försumbarmen här intres sant diskrepans mellan den promemoria som låg till grundför propositionen och departe mentschefens uppfattning. Medan promemorianlyfte fram en flexiblare reglering som sitt främsta åtgärdsförslagpekade departementschefen i första hand på en rad konkreta åtgärder(som ökad serviceskyldighet, ökad endomarbehörighet, ökade skriftligainslag och färre ersättningsgilla kostnader). 269 I backspegeln framstårdenna diskrepans som en brytpunkt mellan äldre tiders tilltro till legalitetsprincipenoch den orientering mot delegation som skulle komma attbli framtidens melodi; promemorian framstår i detta perspektiv som progressiv,medan departementschefens position är mer konservativ. 270 Ävendepartementschefen ställde sig dock bakom förslaget på ökade anpassningsmöjligheteri enskilda mål. 271Värt att notera är även att propositionen inte entydigt beskriver dennya regleringen som kvalitativt bättre än den existerande allmänna processen.Istället konstateras att förfarandet enligt RB, i jämförelse medsmåmålslagen, utgör en mer ”kvalificerad form” av rättskip ning och gerstarkare garantier för ett materiellt korrekt avgörande. 272 Fördelen medsmå målslagen var enligt motiven inte främst att den var bättre i betydelsensäkrare, utan att den var tillgängligare. 273Småmålslagen blev ett startskott och en sorts försöksverksamhet införde större omar bet ningar av RB som initierades i slutet av 1970-talet. 274De problem som småmålslagen syftade till att lösa befanns vara beaktansvärdaäven för andra mål, och erfarenheterna från småmålslagen ansågs268Prop. 1973:87 s. 1, 79 ff., 147 f. och 154 ff.269Prop. 1973:87 s. 53 (promemorians förslag) resp. 133 (departementschefens synpunkter).Det finns även exempel på att en mer flexibel lösning fick ge vika för denstabilitet som en strängare regel erbjuder, se t.ex. a.prop. s. 140.270Dep.ch:s inställning är i detta avseende jämförbar med hans föregångares i prop.1954:200 s. 22, där mer legalitetsprincipbaserade lösningar på domstolarnas problemmed effektivt resursutnyttjande anvisades.271Prop. 1973:87 s. 135 och 144 ff.272Se prop. 1973:87 s. 53 f.273Prop. 1973:87 s. 53, 135 f. och 145.274Detta var också en förutsedd, och kanske eftersträvad, konsekvens, se prop. 1973:87s. 135.74
således böra tillvaratas vid en mer allmän översyn av RB. 275 I direktiventill 1977 års rättegångsutredning (Rättegångsutredningen eller RU)framgår också att utredningens uppdrag inkluderade att studera småmålslagenstillämpning och överväga om dess lösningar kunde läggas tillgrund för en omarbetning av rättegångsbalken. 276Arbetet med en översyn av RB inleddes genom promemorian Översynav rättegångs för farandet i allmän domstol, 277 som publicerades av Justitiedepartementetår 1976. Det konsta terades då att en allmän översynav hela regelverket skulle ta ”mycket lång tid att slut föra”, varför en merbegränsad utredning förespråkades. 278 Det problem som lyftes fram varRB:s ”alltför rigorös[a] fasthållande vid principerna om muntlighet,omedelbarhet och koncentration” – vilka som bekant var grundstenarnaför 1942 års RB 279 – vilket enligt promemorian lett till ”inte önskvärdomständlighet i och fördyring av processen utan motsvarande fördelarfrån rättssäkerhetssynpunkt.” 280 Det är värt att särskilt uppmärksammapromemorians uppfattning att behovet av enkelhet och billighet behöveravvägas mot rättssäkerheten; som kommer att framgå i det följande innebarflexibilitetstrenden att detta synsätt kom att överges.Uppmjukning och avsteg från grundläggande principer behöver emellertidinte betyda ökad flexibilitet och delegation; uppmjukning kanockså åstadkommas med tillämpning av legalitetsprincipen genom införandeav (specifika) undantag från huvudreglerna. 281 Både Processkommissionenoch Processlagberedningen resonerade inför balkens till komstkring det lämpliga i att genomföra grundprinciperna i sin mest utprägladeform. 282 Dessa resonemang tycks dock bygga på förutsättningen attsådana inskränkningar skulle ske i enlighet med legalitetsprincipen, alltsågenom klart utstakade undantag till huvud prin ciperna. 1976 års promemoriadäremot diskuterar uttryckligen frågan om ökad delegation, ochmenar att en ambition för den kommande utredningen ”bör vara att öka275Ds Ju 1976:8 s. 71.276Dir. 1977:10 s. 30. Se även SOU 1982:26 s. 41 ff.277Ds Ju 1976:8.278Ds Ju 1976:8 s. 2.279Se t.ex. prop. 1931:80 s. 96 ff. och SOU 1938:44 s. 22 f.280Ds Ju 1976:8 s. 67. Intressant att notera är att det framför allt tycks ha varit muntlighetenseffekter på säkerheten, men alltså inte på snabbheten eller kostnaderna, somoroade 1931 års departementschef, se prop. 1931:80 s. 90.281Jfr ovan vid not 269.282Se SOU 1926:31 s. 28 f. och SOU 1938:44 s. 24 ff.75
- Page 24 and 25: emellertid alltid kringskuren; abso
- Page 26 and 27: fattning. 38 Rätten uppfattas inte
- Page 28 and 29: baserade på exempelvis lagstiftare
- Page 30 and 31: sad. 57 Detsamma gäller frågan om
- Page 32 and 33: överordnad de övriga och att samt
- Page 34 and 35: kan därför antas att denna versio
- Page 36 and 37: och utmynnar i ett förslag till en
- Page 38 and 39: för det handlingsutrymme som den f
- Page 40 and 41: stämmande med dagens begreppsanvä
- Page 42 and 43: sagt alla fakultativa regler. 115 D
- Page 44 and 45: den fara som är förknippad med at
- Page 46 and 47: ten är stark innebär istället at
- Page 48 and 49: som konkreta rättsfakta fastställ
- Page 50 and 51: att de rättsliga förutsättningar
- Page 52 and 53: lingsfrihet på domstolen. 165 Vale
- Page 54 and 55: erbjudas möjlighet att själv ombe
- Page 56 and 57: lagtexten, och regler som förefall
- Page 58 and 59: Oavsett syftet bakom dessa reglers
- Page 60 and 61: cessrättsliga regler och därigeno
- Page 62 and 63: sättning för rättsföljden (att
- Page 64 and 65: kan tänkas innebära, förefaller
- Page 66 and 67: Mot detta resonemang kan dock anfö
- Page 68 and 69: delse. Fakultativa regler förstås
- Page 70 and 71: 3 En flexiblare rättegångTiderna
- Page 72 and 73: rimligen inte endast att dessa frå
- Page 76 and 77: domstolens och parternas inflytande
- Page 78 and 79: genheter att utöva inflytande öve
- Page 80 and 81: samt såvitt möjligt snabbare och
- Page 82 and 83: att handläggningen i domstolarna s
- Page 84 and 85: som medför att det ”inte [är] m
- Page 86 and 87: Allmänt kan slutligen noteras att
- Page 88 and 89: mer heltäckande process lagstiftni
- Page 90 and 91: Vidare begränsas medlemsstaternas
- Page 92 and 93: av undantags bestämmelser i fördr
- Page 94 and 95: Effektivitetsprincipen innebär enl
- Page 96 and 97: del/Peterbroeck vara i klar minorit
- Page 98 and 99: Det bör vidare noteras att de båd
- Page 100 and 101: Schijndel ingår i en prövning mot
- Page 102 and 103: Schijndel och Peterbroeck. 441 Liks
- Page 104 and 105: nyttjade potential” 456 håller p
- Page 106 and 107: inte domstolens kognitiva skönsut
- Page 108 and 109: tera och bistå varandra när de fu
- Page 110 and 111: den, ur unionens synvinkel, mest ef
- Page 112 and 113: är kapabla att utgöra referenspun
- Page 114 and 115: domstolarna. 510 En domstol som fin
- Page 116 and 117: av fakultativa regler såtillvida a
- Page 118 and 119: 5 Fakultativa regler iEU-domstolens
- Page 120 and 121: den nationella rätten endast möjl
- Page 122 and 123: sägas visa större respekt för me
minskningar genom förenklingar av förfarandet, särskilt i syfte att eliminera
ombudsbehovet. 268
Vad gäller åtgärderna kan skönjas en viss, i praktiken kanske försumbar
men här intres sant diskrepans mellan den promemoria som låg till grund
för propositionen och departe mentschefens uppfattning. Medan promemorian
lyfte fram en flexiblare reglering som sitt främsta åtgärdsförslag
pekade departementschefen i första hand på en rad konkreta åtgärder
(som ökad serviceskyldighet, ökad endomarbehörighet, ökade skriftliga
inslag och färre ersättningsgilla kostnader). 269 I backspegeln framstår
denna diskrepans som en brytpunkt mellan äldre tiders tilltro till legalitetsprincipen
och den orientering mot delegation som skulle komma att
bli framtidens melodi; promemorian framstår i detta perspektiv som progressiv,
medan departementschefens position är mer konservativ. 270 Även
departementschefen ställde sig dock bakom förslaget på ökade anpassningsmöjligheter
i enskilda mål. 271
Värt att notera är även att propositionen inte entydigt beskriver den
nya regleringen som kvalitativt bättre än den existerande allmänna processen.
Istället konstateras att förfarandet enligt RB, i jämförelse med
småmålslagen, utgör en mer ”kvalificerad form” av rättskip ning och ger
starkare garantier för ett materiellt korrekt avgörande. 272 Fördelen med
små målslagen var enligt motiven inte främst att den var bättre i betydelsen
säkrare, utan att den var tillgängligare. 273
Småmålslagen blev ett startskott och en sorts försöksverksamhet inför
de större omar bet ningar av RB som initierades i slutet av 1970-talet. 274
De problem som småmålslagen syftade till att lösa befanns vara beaktansvärda
även för andra mål, och erfarenheterna från småmålslagen ansågs
268
Prop. 1973:87 s. 1, 79 ff., 147 f. och 154 ff.
269
Prop. 1973:87 s. 53 (promemorians förslag) resp. 133 (departementschefens synpunkter).
Det finns även exempel på att en mer flexibel lösning fick ge vika för den
stabilitet som en strängare regel erbjuder, se t.ex. a.prop. s. 140.
270
Dep.ch:s inställning är i detta avseende jämförbar med hans föregångares i prop.
1954:200 s. 22, där mer legalitetsprincipbaserade lösningar på domstolarnas problem
med effektivt resursutnyttjande anvisades.
271
Prop. 1973:87 s. 135 och 144 ff.
272
Se prop. 1973:87 s. 53 f.
273
Prop. 1973:87 s. 53, 135 f. och 145.
274
Detta var också en förutsedd, och kanske eftersträvad, konsekvens, se prop. 1973:87
s. 135.
74
Change language