skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

kan därför antas att denna version är den som i störst utsträckning är fri
från översättningsmisstag och närmast upphovsmännens intentioner. 82
Engelskan har liknande fördelar genom att vara det med klar marginal
mest använda språket inom unionen och dessutom det mest utbredda
andraspråket bland dess medborgare. 83 I EU-domstolen är det visserligen
endast undantagsvis originalspråk, men dess starka ställning innebär
att det åtminstone kan antas att översättningskvaliteten är god. 84 Vidare
påpekar Derlén att engelskan och franskan kompletterar varandra väl
eftersom de representerar två vitt skilda rättsliga traditioner, vilket kan
vara till fördel vid tolkningen särskilt av begrepp som är svåra att uttrycka
i vissa rättskulturer. 85 Ur detta perspektiv torde svenskan, och det därmed
(åtminstone på processrättens område) följande germanska arvet, 86
utgöra ett särskilt lämpligt tredje språk. Dessa tre ”grundspråk” för studien
kommer vidare, i de fall som är särskilt intressanta eller svårtolkade,
att kompletteras med studier av ytterligare språkversioner; i första hand
rättegångsspråket i den mån jag kan tillgodogöra mig det.
1.3 Avhandlingens disposition
Avhandlingen är strukturerad i nio kapitel. Samtliga kapitel utom det
första och det sista avslutas med en sammanfattande kommentar, som
kort återger de huvudsakliga slutsatser som dragits och i vissa fall också
sammankopplar dessa med slutsatser från tidigare kapitel eller med kommande
resonemang.
I kapitel 2 presenteras en systematik för fakultativa regler bestående
av en definition av fakultativitet, en diskussion om hur fakultativa regler
82
Jfr Bengoetxea (2011) s. 104, som menar att det visserligen är tillräckligt för en nationell
domstol att studera domar från EU-domstolen på sitt eget språk (jfr även a.a. s. 114),
men att ”a better understanding could be gained by reading the French.” För en liknande
ståndpunkt (åtminstone i det sistnämnda avseendet) se Mulders (2008) s. 58.
83
Horspool (2011) s. 103.
84
Sedan utvidgningen 2004 översätts dokument inte alltid direkt från originalspråket till
målspråket, utan översättningen kan ske i flera steg. Engelskan utgör då ett av de språk
som ligger till grund för vidare översättningar (Mulders (2008) s. 49). Bernitz (1992/93)
s. 46 noterar, med viss kritik, att de officiella svenska översättningarna i samband med
EU-inträdet utfördes med engelskan som källspråk.
85
Derlén (2011) s. 162. Liknande synpunkt Bernitz (1992/93) s. 46 f.
86
Se Nylund (2014 a) s. 34 samt Lindblom (1974) särskilt s. 40 och 81 f. och dens.
(SvJT 2002 b) s. 533 f.
34