skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

om domstolens arbetsvillkor är välkommet. 77 Särskilt när språklig tolkningsmetod
används kommer jag att vinnlägga mig om att konsultera
flera språkversioner, för att minska risken för att avgörandets innebörd
förvrängs till följd av översättningssvårigheter. Jag menar mot denna bakgrund
att förekomsten av flera språkversioner snarast utgör en fördel för
min undersökning. 78
Att jämföra samtliga språkversioner låter sig emellertid av praktiska
skäl inte göras. Ett metodologiskt val måste således ske i fråga om vilka,
och hur många, språkversioner som ska konsulteras. Att utgå ifrån rättegångsspråket
skulle möjligen, ur ett formellt perspektiv, ha vissa fördelar,
eftersom denna version åtnjuter en unik status. Den versionen kan också
tänkas vara den terminologiskt mest lättillgängliga, såtillvida att de rättsliga
företeelser som diskuteras faktiskt kan benämnas med sina rätta och
därmed mest exakta beteckningar. Det finns emellertid också nackdelar
med ett sådant tillvägagångssätt, nämligen att rättegångsspråket de facto
endast i undantags fall är originalspråket och kanske inte ens kunnat läsas
och kontrolleras av de medverkande domarna. Därtill kommer den rent
praktiska svårigheten att mina egna språk kunskaper är begränsade och
ofta inte omfattar rättegångsspråket i de fall som är intressanta för studien.
Jag kommer istället att utgå ifrån tre språkversioner: svenska, engelska
och franska. 79 Denna metod tycks på det hela taget överensstämma
med faktisk praxis åtminstone i de nationella domstolarna. 80 Viktigare
är emellertid att dessa språk både tillsammans och var för sig, ur den
svenska processrättens perspektiv, kan betraktas som en sorts kärna. 81 I
fråga om EU-domstolens domar är franska som framgått ovan de facto
originalspråket, även i de fall där det inte utgör rättegångsspråk. Det
77
Se Derlén (2011) s. 158 f. och van Calster (1997) s. 375; den senare anför att de olika
versionerna ”[r]ather than each bearing the authentic content of the text in question, they
[i.e. the language versions] form that content together”.
78
Liknande ståndpunkt se Pommer (2012) s. 1253 f. och Derlén (2014) s. 307. Jfr även
Bengoetxea (2011) s. 117 f. som anser att själva översättningsproceduren framtvingar en
djupare reflektion och därmed representerar ett värde i sig.
79
För konsekvensens skull citerar jag genomgående på svenska, om det inte finns särskild
anledning att välja ett annat språk eller att citera på flera språk parallellt.
80
Se Derlén (2007) s. 403 ff. och Bobek (2011) s. 138.
81
Jfr Derlén (2011) s. 156 ff., som de lege ferenda föreslår att franska och engelska, vid
sidan av den tolkande dom stolens nationalspråk, bör upphöjas till obligatoriska konsultationsspråk
vid tolkning av EU-rättsliga dokument. För en kritisk diskussion se dock
Derlén (2014) s. 312.
33