skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

skön, lånar jag även vissa begrepp och idéer från en bredare samhällsvetenskaplig
metoddebatt och från diverse vetenskaper som på olika sätt
befattar sig med beslutsfattande. Även om jag inte kan göra anspråk på
någon expertis bortom rättsvetenskapens domäner är det min förhoppning
att dessa interdisciplinära lån kan tillföra nya argument till en fortsatt
rätts- och/eller tvärvetenskaplig diskussion. 62
1.2.3 Särskilt om EU:s rättskällor
EU-rättsliga rättskällor har flera särdrag jämfört med sina svenska motsvarigheter.
Om diskussionen inskränks till domar, vilka som konstaterats
ovan kommer att utgöra det viktigaste EU-rättsliga materialet för denna
studie, bör två aspekter särskilt framhållas. För det första är EU-domstolens
avgöranden, jämfört med HD:s, förhållandevis detaljfattiga. 63 De är
ofta, åtminstone delvis, närmast formelbetonade; standardformuleringar
återkommer från fall till fall, ibland ordagrant, ibland med små variationer.
64 Vilken vikt som kan och bör fästas vid sådana variationer kan knappast
fastslås med allmän giltighet, utan kommer att diskuteras löpande
i analysen av domsluten. Det kan också diskuteras i vilken utsträckning
förhandsavgöranden från EU-domstolen är avsedda att ha verkan utöver
den enskilda process i vilken de begärts, men det torde numera vara allmänt
vedertaget att domstolens avgöranden har prejudicerande verkan. 65
Detta förändrar dock, förstås, inte det faktum att varje dom avgivits i
och influerats av sin särskilda kontext. Härvid skiljer sig EU-domstolens
domar emellertid inte från prejudicerande avgöranden i allmänhet. 66
För det andra översätts EU-domstolens avgöranden till unionens
samtliga 24 officiella språk. 67 Avseende tolkningen av legislativa texter
har EU-domstolen hållit fast vid att ingen språkversion får betraktas som
62
Jfr Sandgren (2007) s. 405 f.
63
Se Derlén (2014) s. 296 f. med hänvisningar. Det kan i detta sammanhang vara värt
att påminna om att EU-domstolen endast behandlar rättsfrågor, vilket troligen bidrar till
en mindre kasuistisk utformning av domskälen.
64
Som t.ex. tillägget ”…eller orimligt svårt” till effektivitetsprincipen (avsnitt 4.2.1
nedan) eller införandet av termen ”nationell processuell autonomi” i EU-domstolens
vokabulär (härom Bobek (2012) s. 321).
65
Se Broberg och Fenger (2014) s. 450 samt vidare t.ex. Craig och de Búrca (2011)
s. 448 ff. och Arnull (2006) s. 622 ff.
66
Broberg och Fenger (2014) s. 451.
67
Se EU-domstolens rättegångsregler art. 29–31.
31