skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

exempel på sådana rättsliga argument som kan anföras till stöd för ett
visst normativt uttalande, det vill säga för en viss tolkning. 32 Ambitionen
är att förstå och framställa rätten på ett sätt som gör det möjligt att placera
in enskilda regler och beslut i en större helhet. 33 Detta innebär att den
tolkning som framstår som mest fördelaktig ur, exempelvis, ett processekonomiskt
perspektiv eller ett rättssäkerhetsperspektiv stundtals får stå
tillbaka för den tolkning som tillåter en sådan systemorienterad förståelse
av rätten. 34 Detsamma gäller de lösningar som förespråkas för integrationen
av unionsrättsliga krav i civilprocessen, där avsikten är att visa hur de
två rättssystemen kan sammanfogas på ett sätt som i så liten utsträckning
som möjligt gör våld på deras respektive interna rationalitet. 35 De rättsliga
konstruktioner som avhandlingen visar fram är således inte resultatet
av överväganden om vad som vore önskvärt, och förespråkas därför inte
nödvändigtvis ur ett normativt perspektiv (utöver det som strävandet
efter en sammanhängande förståelse av rättsläget utgör). 36 Konstruktionernas
syfte är istället att visa på följderna av de två konvergerande och
kolliderande flexibilitets- och harmoniseringstrenderna och därigenom
underlätta rättsliga praktiker som rättstillämpning och lagstiftning. 37
Den konstruktiva naturen hos dessa ställningstaganden måste understrykas;
det rör sig lika lite om en ontologisk som om en politisk upprättsvetenskapens
kärnverksamhet). Jag gör dock, särskilt i kap. 6, vissa uttalanden de
sentencia ferenda.
32
Jfr Smits (2009) s. 58 som förespråkar att rättskällorna ska förstås ”as informing us
about the strenght of a normative viewpoint.”
33
Ang. sådana ambitioner i allmänhet se särskilt Dworkin (1986) och Peczenik (2001).
Båda dessa arbeten har även en stark etisk aspekt (se Peczenik, a.a. s. 94 f. samt tydligare i
dens. (1995) s. 378 ff. och Dworkin (1986) bl.a. s. 249), som denna studie inte omfattar.
Betydelsen av sådana överväganden i rättstillämpningen diskuteras dock i kap. 7.
34
Se Edelstam och Pauli (2012) s. 764 för ett försvar av processrättslig systematik över
mer substantiella hänsyn. Jfr Dworkin (1986) s. 230 f. och 255 om att bland de tolkningar
som betraktas som rättsligt acceptabla välja den tolkning som ”make that complex
structure and record the best they can be” (a.a. s. 255).
35
Jfr van Gestel och Micklitz (2011) s. 43 och Dougan (2004) s. 98 ff., vilka konstaterar
och ställer sig kritiska till det underliggande harmoniseringsimperativet i mycket av den
EU-rättsliga litteraturen.
36
Se t.ex. avsnitt 9.2.1 för ett kritiskt perspektiv på den i avsnitt 6.1.2 presenterade
rättstillämpningsmodellen. Jfr Peczenik (2001) s. 92.
37
Se Peczenik (1987) s. 55 ff. om betydelsen av en systematiserande teoribildning, även
på bekostnad av andra intressen, som grund för beslutsfattande. Jfr även Kahneman
(2011) s. 288.
25