skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

skyldighet att avstå därifrån (vid förbjudande nationell reglering) men
ingenting däremellan. 1053 Fakultativ reglering kan däremot leda till variationer
inom en jurisdiktion, men mildrar de systematiska skillnaderna
mellan medlemsstaterna.
För det andra leder interventionistiska avgöranden i denna tradition
till konfrontationer mellan unionsrätten och medlemsstaternas nationella
rätt. I avsnitt 5.1.5 har jag belyst hur EU-domstolens resonemang i dessa
delar är besläktat med det starka effet utile-paradigmet från avgöranden
som Costa mot ENEL och Simmenthal. EU-domstolens ståndpunkt kan
mot denna bakgrund förstås som ett utslag av ”the battle for the recognition
of the Community legal order and for its priority”, 1054 det vill säga
EU-rättens behov av att genom starkt betonande av unionsrättens företräde
och direkta effekt slå sig in i medlemsstaternas domstolar och det
rättsliga medvetandet. 1055 En sådan inställning upprätthåller skiljelinjen
mellan unionsrätt och nationell rätt genom att betona den förras företräde
framför den senare.
Mål som Donau Chemie erbjuder ett alternativ till denna konfrontativa
argumentation. I Donau Chemie anförde båda parterna unionsrättslig
argumentation till stöd för sin talan. 1056 Omvandling från fakultativitet
till obligatorium i enlighet med van Schijndel med flera mål är i en
sådan situation inte ett möjligt alternativ, eftersom sådan omvandling
förutsätter att ett, och endast ett, unionsrättsligt intresse kan identifieras.
Vid motstående intressen inom unionsrätten erbjuder doktrinen om unionsrättens
primat ingen lösning. Följaktligen tvingades EU-domstolen
i Donau Chemie att överge sitt företrädesbaserade resonemang till fördel
för en mer materiellt inriktad intresseavvägning, som den dessutom i
det slutliga avgörandestadiet vågade sig på att delegera till den nationella
domstolen.
Dessa mål vittnar om en mer komplex intressestruktur inom själva unionsrätten,
som tvingar fram ett mer nyanserat förhållningssätt till prioriteringen
mellan olika rättsligt erkända intressen eller värderingar. I dessa
1053
Jfr Andersson (1997) s. 121.
1054
Schermers (1992) s. 135.
1055
Se Prechal (1998) s. 686, Komarek (2007) s. 472 f. och Bobek (E.C.L. Rev. 2014)
s. 75 f. Jfr, dock i ett annat sammanhang, 1999 års rättegångsutredning om behovet av ett
”rejält roderutslag” för att över vinna det förmodade motståndet mot en ”kraftig kursändring”
(SOU 2001:103 s. 78, se härom Bylander (2006) s. 84).
1056
Liknande frågeställningar aktualiseras också av C-617/10 Åkerberg Fransson. Se
härom Gulliksson (2013) s. 660 f.
249