skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

värden som prioriteras av unionen och av den nationella processrättslagstiftaren.
842
Modellen har fördelen att anknyta till en befintlig begreppsapparat
i den svenska processrätten, vilket torde underlätta de unionsrättsliga
påbudens integrering i det nationella processrättsliga ekosystemet. Den
är dessutom relativt lättillämpad eftersom prognoser om ett visst agerandes
unionsrättsliga effekter kan undvikas, och den låter sig av samma
anledning också lätt överföras till rent nationella tvister. Däremot försvåras
bruket av modellen av att indelningen i regler avseende förfarandet
respektive processmaterialet inte är särskilt väldefinierad och tvivel
således kan uppkomma om hur en viss regel bör klassificeras. Modellen
skulle också innebära en högre prioritering av värdet av att processmaterialet
blir så komplett som möjligt, på bekostnad av bland annat
dispositions- och koncentrationsprinciperna samt ledstjärnan om snabb
handläggning.
842
Jfr Dashwood (2004) s. 379, som menar att en styrka i att harmoniseringen inom EU
sker på judiciell snarare än legislativ väg är att detta tillåter de nationella domstolarna att
”achieve the intended legal consequences of the constitutionalizing concepts and principles
which have been developed by the Court of Justice, without necessarily internalizing
the Court’s own reasoning – which may be difficult or impossible for them – but in ways
that chime with the traditional thinking of their respective orders.”
191