skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

stiftningsarbete på processrättens område. Fakultativa regler favoriseras
som redan framkommit eftersom sådana bidrar till att skapa flexibilitet
i regleringen; frågan är dock vilka konkreta vinster en mer flexibel reglering
förväntas innebära. Dessa från lagstiftningshåll åsyftade effekter
påverkar hur domstolarna bör förhålla sig till de fakultativa reglerna och
den skönsutövning som deras tillämpning innebär. Härigenom är studiet
av utvecklingens bakgrund och syften kopplat till frågan om vilka
förväntningar som ställs på domstolarna vid tillämpningen av fakultativa
regler. Sammantaget kan den första forskningsfrågans berättigande sägas
vara att bidra till en djupare förståelse både av de senaste decenniernas
flexibilitetsinriktade reformer och av fakultativ reglering som rättslig
företeelse.
För det andra, hur påverkas domstolarnas handlingsutrymme vid tillämpningen
av fakultativa regler, och lagstiftarens utrymme att införa sådana, av
EU-rätten?
Studiens andra fråga syftar till att skapa en förståelse för hur och varför
bruket av fakultativ reglering på medlemsstatsnivå skapar spänningar
gentemot unionsrätten. Inom ramen för denna fråga kommer EU-domstolens
praxis vad gäller fakultativ reglering att analyseras. Analysens syfte
är inte endast att tolka och dra konsekvenserna av enskilda avgöranden,
utan även att undersöka hur EU-domstolen förhåller sig till nationell
fakultativitet på ett principiellt plan. Detta inkluderar såväl frågor om
hur unionsrätten influerar tillämpningen av fakultativa regler i nationell
domstol som unionsrättsligt motiverade krav på lagstiftaren vad gäller
förekomsten av fakultativa regler.
Mot bakgrund av en sådan tolkning av unionsrätten kommer studien
vidare att behandla den svenska processregleringens samexistens med unionsrätten.
I ett första led kommer att undersökas om och hur unionsrätten
påverkar domstolarnas och lagstiftarens handlingsutrymme vad gäller
tillämpningen av fakultativa regler respektive valet att använda sådan lagstiftningsteknik.
Härigenom möjliggörs även en analys av hur unionsrätten
påverkar de fakultativa reglernas möjlighet att fylla det syfte för vilket
de tillkommit. Ambitionen är att studien i denna del ska utmynna i en
utvärdering av det svenska rättslägets förenlighet med unionsrätten och,
om så behövs, konkreta förslag på hur eventuella konflikter ska kunna
lösas.
19