skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

del 764 med de modifikationer som särskilt Uniplex innebär och ersätter
den med en enklare metod: Om den aktuella regeln avser processmaterialet
bör domstolen välja det alternativ som innebär att processmaterialet
utökas, medan unionsrättsliga aspekter kan lämnas därhän vid skönsutövningen
om den aktuella regeln avser förfarandet.
Avslutningsvis bör framhållas att jag ingalunda gör gällande att EUdomstolens
praxis avseende fakultativ reglering bygger på eller erkänner
en uppdelning av regler i sådana som avser förfarandet respektive processmaterialet;
en sådan skiljelinje kan knappast ens tolkningsvis läsas
in i domstolens praxis. Däremot förefaller den befintliga praxisen på
området, med den korrelation till effekter för utgången i sak som visats i
föregående avsnitt, inte vara oförenlig med införandet av en sådan distinktion,
eller med ett påbud till svenska domstolar om att en fakultativ regel
som avser processmaterialet måste utnyttjas till att främja unionsrättens
genomslag, medan det fakultativa utrymmet kan utnyttjas skönsmässigt
vid tillämpning av regler som avser förfarandet. 765 En sådan modell har
fördelen att begränsa både antalet situationer då den nationella domaren
behöver beakta unionsrättsliga synpunkter och komplexiteten i de avvägningar
som då krävs. Den torde också, just eftersom den bidrar till att
förenkla och integrera unionsrättsliga resonemang, främja unionsrättens
införlivande som en del av det nationella rättssystemet. 766
Dessa fördelar skulle förstås göra sig starkast gällande om gränsdragningen
mellan regler avseende förfarandet respektive processmaterialet
vore klar och väletablerad. Trots att själva distinktionen har behandlats
som vedertagen i den processrättsliga litteraturen åtminstone sedan 1950-
talet är så emellertid inte fallet. Nästa avsnitt utgör därför en diskussion,
eller inledningen till en sådan, med syfte att klargöra distinktionens närmare
innebörd.
764
Se avsnitt 5.1.1 in fine.
765
Liknande se Biondi (1999) s. 1284, som åtminstone de sententia ferenda menar processrättsliga
regler i allmänhet bör anses förenliga med unionsrätten ”insofar as they do
not ’impede’ access to effective judicial protection”, och att endast sådana processuella
regler som ”by their nature may hinder the full enjoyment of [Union] rights” bör underställas
EU-domstolens granskning. Jfr Storskrubb (2011) s. 321 och de Búrca (2010)
s. 41 ff. om vikten av dialog även från EU-domstolens sida.
766
Jfr det klassiska uttalandet i 6/64 Costa mot ENEL p. 3: ”Till skillnad från vanliga
internationella fördrag infördes genom EEG-fördraget en särskild rättsordning som införlivades
i medlemsstaternas rättssystem när fördraget trädde i kraft” (kursiverat här).
176