skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

förvisningsregeln i RB 50:28, enligt vilken undanröjande av tingsrättens
dom ska underlåtas antingen om rättegångsfelet inte inverkat på målets
utgång eller, även om så varit fallet, om felet kan avhjälpas i hovrätten.
Kanske kan en liknande lösning tillgripas även i underrätt, i situationer
där tingsrätten först under handläggningens senare skeden upptäcker att
målet faller inom fördragens tillämpningsområde; om handläggningen i
dessa senare skeden kan anpassas så att effekterna av ”felet” neutraliseras
torde det inte vara nödvändigt att föranstalta om ny huvudförhandling
eller liknande.
Sådan handläggning förutsätter dock att problemet fortfarande kan
lösas på detta senare stadium. Om domstolen först under huvudförhandling
eller överläggning till dom, eller rentav först i högre instans, inser
behovet av exempelvis materiell processledning är åtminstone den mest
naturliga tidpunkten för att bedriva sådan förbi; 743 i ett sådant sent skede
skulle dessutom många ändringar eller justeringar av talan redan vara
prekluderade (enligt bl.a. RB 13:3 st. 2 eller 50:25 st. 3). Därtill kommer
att ett sålunda pragmatiskt sätt att hantera processuella frågor lätt skulle
komma i konflikt med parternas möjlighet att förutse och disponera över
processens fortskridande. 744
Ur ett principiellt perspektiv kan också det önskvärda i processuella
överväganden baserade på materiella hänsyn ifrågasättas. 745 Högsta domstolen
har framhållit att det till ”de grundläggande principerna för rättegången
hör att domstolen inte skall fatta ståndpunkt i sakfrågan förrän
hela materialet förebragts i målet och att ståndpunktstagandet då skall
ske genom det slutliga avgörandet i saken.” 746 Här är det visserligen fråga
om att fatta processuella beslut till förmån för viss parts talan, snarare än
att föregripa domens innehåll. Även detta är emellertid problematiskt;
förfarandereglernas syfte är ju att utgöra spelregler för rättegången, inte
att utse spelets vinnare. 747 Det kan således hävdas att förfaranderegler
743
Se SOU 1982:26 s. 128 och Westberg (1988) s. 649 f.
744
Jfr Edelstam och Pauli (2012) s. 764, som i polemik med Lindskog (not 741 ovan)
anför att ”processrättslig systematik och en enhetlig begreppsbildning bidrar till bl.a. just
förutsebarhet.” Kursivering i originalet.
745
För kritik ur ett mer konstitutionellt perspektiv se Lindholm (2007) s. 318 ff. och
331.
746
NJA 1982 s. 175, ref. s. 177 f. Jfr Heuman (2006/07) s. 846 f.
747
Jfr Marcus (2003) s. 477 f., som pekar på risken för att materiella hänsyn präglar
processuellt beslutsfattande.
170